Förändringar av miljö- och punktskatter för 2018
Regeringen har lämnat ett stort antal förslag på förändringar på miljö- och punktskatteområdet i budgetpropositionen för 2018, bland annat vad gäller kvotplikt och beskattning av bränslen. Vidare föreslås vissa förändringar av fordonsskatten, som bonus-malus-systemet. Även det tidigare förslaget om flygskatt har justerats. Här sammanfattar vi förslagen.
Beskattning av bränslen
En reduktionsplikt införs för låginblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränsle
Från och med den 1 juli 2018 föreslås att en reduktionsplikt för drivmedel införs. Nivån föreslås bli 2,6 procent för bensin från 1 juli 2018, och 19,3 procent för diesel. Året därpå gäller 2,6 procent respektive 20 procent, från 2020 4,2 procent respektive 21 procent. En indikativ målnivå på 40 procent anges för 2030, med regelbundna avstämningar 2020-2030. Drivmedel som omfattas av plikten föreslås träffas av full koldioxid- och energiskatt, oavsett förnybarhetsandel. Eftersom regeringen vill motverka en prisökning vid pump sänks koldioxid- och energiskatten på drivmedel. Höginblandade biodrivmedel hålls utanför reduktionsplikten.
Den som enligt lagen om skatt på energi i egenskap av upplagshavare eller varumottagare är skattskyldig för ett reduktionspliktigt drivmedel föreslås ha reduktionsplikt och ska anmäla det till tillsynsmyndigheten.
Om den som har reduktionsplikt har minskat utsläppen mer än vad som krävs, får överskottet genom en överenskommelse överlåtas till någon annan som har reduktionsplikt för samma typ av drivmedel och för samma år så att denne kan tillgodoräkna sig minskningen.
Den reduktionspliktige ska senast den 1 april varje år redovisa till tillsynsmyndigheten i vilken utsträckning och hur reduktionsplikten har uppfyllts under det föregående kalenderåret. Tillsynsmyndigheten föreslås kunna ta ut en reduktionspliktsavgift av den som har reduktionsplikt och inte har uppfyllt plikten för ett kalenderår.
Den nya lagen om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och i dieselbränslen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 och ändringarna i den lagen ska träda i kraft den 1 januari 2019 respektive den 1 januari 2020 i fråga om hur stor reduktionsplikten ska vara från och med dessa år.
Jämfört med nuvarande regler beskattning av drivmedel så är en förutsättning för att införa ett reduktionspliktssystem att bensin och dieselbränsle beskattas på ett sådant sätt som inte innebär att statligt stöd i EU-rättslig mening ges för de andelar av motorbränslet som framställts av biomassa. Reduktionsplikten föreslås därför inte kombineras med skattebefrielse för dessa andelar.
Beskattning av bensin och dieselbränsle som omfattas av reduktionsplikten
Vid bestämmandet av koldioxidskattesatserna på bensin och omärkt dieselbränsle föreslås hänsyn tas till det genomsnittliga innehållet av beståndsdelar som framställts av biomassa i bensin respektive i dieselbränsle som bedöms bli en följd av reduktionspliktssystemet och en justering av bränslets emissionsfaktorer bör göras för att bättre spegla reella utsläpp. Schablonen för hur stor andel av bensin respektive dieselbränsle som utgörs av biomassa bör uppdateras inför ikraftträdandet av de reduktionsnivåer i pliktsystemet som föreslås gälla från och med den 1 januari 2020.
Rätten till avdrag föreslås slopas för energiskatt och koldioxidskatt på de beståndsdelar av bensin och dieselbränsle som framställts av biomassa.
Koldioxidskatten på den totala volymen motorbränsle som beskattas som bensin ska sänkas med 0,09 kronor per liter, det vill säga från 2,66 kronor per liter till 2,57 kronor per liter. Koldioxidskatten på den totala volymen motorbränsle som beskattas som omärkt dieselbränsle ska sänkas med 1 101 kronor per kubikmeter, det vill säga från 3 292 kronor per kubikmeter till 2 191 kronor per kubikmeter.
Energiskatten ska sänkas med 0,21 kronor per liter, det vill säga från 4,08 kronor per liter till 3,87 kronor per liter på bensin och med 307 kronor per kubikmeter från 2 648 till 2 341 kronor per kubikmeter omärkt dieselbränsle, miljöklass 1. Motsvarande sänkningar ska göras av energi- och koldioxidskatterna för bensin och omärkt dieselbränsle som tillhör övriga miljöklasser.
Samtliga sänkningar av energi- och koldioxidskattesatserna föreslås anges i förhållande till den skattenivå som genom gällande indexeringsregler av energi- och koldioxidskatterna på bensin och dieselbränsle kommer att gälla från och med den 1 januari 2018. Indexomräkning av energiskatte- och koldioxidskattesatserna på samtliga bränslen föreslås ske för kalenderåret 2019 och efterföljande kalenderår
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
Höginblandade biodrivmedel skattebefrias
Befrielsen från energiskatt föreslås ökas för höginblandad etanol som används i gnisttända motorer (E85) från 92 procent till 100 procent av den energiskatt som gäller för bensin. Befrielsen från energiskatt föreslås för höginblandad Fame öka från 63 procent till 100 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. För motorbränsle som utgör bensin eller dieselbränsle och som till mer än 98 volymprocent framställts av biomassa föreslås att 100 procent befrielse från koldioxidskatt och 100 procent befrielse från energiskatt medges för den andel av bränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa.
Skattebefrielsen för E85 och höginblandad Fame som likställer dessa biodrivmedel med ED95 och HVO100 föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
Koldioxidskatten höjs för bränslen som förbrukas vid viss värmeproduktion inom EU ETS
Koldioxidskatt för bränslen som förbrukas i kraftvärmeanläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter föreslås tas ut med 11 procent av den generella koldioxidskattenivån. För bränslen som förbrukas vid annan värmeproduktion inom EU ETS än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i kraftvärmeproduktion föreslås att koldioxidskatten höjs från 80 procent till 91 procent av den generella koldioxidskattenivån.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
Den lägre energiskattenivån på el som gäller vid leveranser av värme och kyla till nedsättningsberättigade ändamål föreslås utvidgas
Dagens regler om en nedsatt energiskattenivå om 0,5 öre per kilowattimme utvidgas till att även gälla för el som förbrukas vid framställning av värme och kyla för leverans för förbrukning i datorhallar.
Den lägre skattenivån om 0,5 öre per kilowattimme ska också gälla för s.k. hjälpförbrukning av el som skett i samband med produktionen av värme och kyla för leverans för förbrukning i såväl datorhallar som för vissa andra ändamål, bland annat tillverkningsprocessen i industriell verksamhet.
Den lägre skattenivån för energiskatt på el som förbrukats för vissa externa leveranser av värme eller kyla uppnås genom återbetalning.
Skattenedsättningarna för el och bränsle som förbrukats för framställning av värme och kyla för leverans till datorhallar och vissa andra ändamål tas upp som en stödordning i lagen om skatt på energi. Stödmottagare i dessa fall är den aktör som förbrukat el eller bränsle för framställningen av värme eller kyla. För återbetalning av skatt på såväl el som bränsle föreslås en gräns om 2 000 kronor per kalenderkvartal för sådan förbrukning som skett för framställningen av värme eller kyla inom stödordningen. Endast belopp som överstiger denna gräns återbetalas.
Vid beräkningen av återbetalning, när både el och bränsle har använts samtidigt för produktionen av värme eller kyla för leverans till datorhallar och vissa andra ändamål, föreslås att en fördelning av de insatta energimängderna ska göras proportionellt i förhållande till respektive energislag. Fördelningen av såväl bränslen som el får dock väljas fritt.
I likhet med andra stödmottagare föreslås aktörerna lämna vissa uppgifter för att få del av skattenedsättningen. Kraven på uppgiftslämnande begränsas så att de endast får betydelse om nedsättningen för den enskilda stödmottagaren inom stödordningen under ett kalenderår uppgår till minst 50 000 euro. En stödmottagare får inte heller vara ett företag utan rätt till statligt stöd.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
Fordonsbeskattning
Ett bonus-malus-system föreslås införas för nya lätta fordon
Det nya bonus-malus-systemet föreslås omfatta alla nya lätta fordon. Med nya fordon avses fordon av fordonsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga för första gången den 1 juli 2018 eller senare. I begreppet lätta fordon inkluderas personbilar klass I och II samt lätta bussar och lätta lastbilar med en totalvikt på maximalt 3 500 kilogram.
Regeringen föreslår att bonusen utformas på följande sätt. Det högsta bonusbeloppet på 60 000 kronor ges till bilar som släpper ut 0 gram koldioxid. Bonusen minskar därefter för varje gram koldioxid som bilen släpper ut. Det lägsta bonusbeloppet på 10 000 kronor ges till bilar som släpper ut högst 60 gram koldioxid. Gasbilar får en fast bonus på 10 000 kronor. För att minska risken för att de nya klimatbonusbilarna ska exporteras omedelbart efter att bonusen har blivit utbetald kommer bonusen att betalas ut först efter sex månader och under vissa förutsättningar. Bestämmelserna om klimatbonusbilar kommer att införas genom en ny förordning som träder i kraft den 1 juli 2018.
För bensin- och dieseldrivna lätta fordon föreslås ett förhöjt koldioxidbelopp under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången. För lätta fordon som kan drivas med etanol eller annan gas än gasol tas inget förhöjt koldioxidbelopp ut.
Fordonsskatten för befintliga lätta fordon i det koldioxidbaserade systemet
Ingen höjning av fordonsskatten görs för befintliga lätta fordon i det koldioxidbaserade systemet. Nuvarande gräns för när koldioxidbeloppet tas ut lämnas därmed oförändrade.
Miljötillägget för dieseldrivna fordon som uppfyller utsläppskraven för Euro 6 behålls.
Den femåriga fordonsskattebefrielsen slopas
Den femåriga fordonsskattebefrielsen för fordon med bättre miljöegenskaper slopas.
Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2018. Den femåriga skattebefrielsen gäller fortfarande för bilar som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.
Beskattning av el
Försäkranssystemet för energiskatt på el ersätts av avdrag och återbetalning samt återbetalnings- och avdragsbestämmelserna för energiskatt på el förenklas
Likalydande villkor som förekommer i flera återbetalningsbestämmelser flyttas från dessa paragrafer för att i stället samlas i två nya paragrafer med gemensamma återbetalningsbestämmelser.
I den ena paragrafen behandlas villkor som hör samman med reglerna för statliga stöd medan den andra innehåller villkor som är gemensamma för flera återbetalningsregler och berör den administrativa hanteringen av återbetalningar. Motsvarande ändring för villkor som rör statliga stöd görs även för avdrag på energiskatt på el. Möjligheten till kvartalsvis återbetalning av energiskatt på el i 11 kap. lagen om skatt på energi ersätts med en möjlighet till månadsvis återbetalning. För nya återbetalningar införs en återbetalningsgräns som innebär att återbetalning endast medges för den del av återbetalningsbeloppet som under kalenderåret överstiger 2 000 kronor.
Det ska framgå direkt av lagen om skatt på energi att beskattningsmyndigheten får bevilja månatlig återbetalning om sökanden beräknas förbruka minst 150 000 kilowattimmar per kalenderår för nedsättningsberättigande ändamål. Nivån innebär en lättnad för dem som förbrukar el som landström, i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller i datorhall.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
Frivillig skattskyldighet för energiskatt på el utvidgas till att omfatta ytterligare förbrukningsändamål
Möjligheten att godkännas som frivilligt skattskyldig för energiskatt på el utvidgas till att omfatta ytterligare förbrukningsändamål. Det rör sig om elförbrukning för de ändamål som föreslås omfattas av återbetalningsbestämmelsen, 11 kap. 13 a §, det vill säga elförbrukning:
- i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning,
- i huvudsak för kemisk reduktion eller i elektrolytiska processer,
- vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6, eller
- i metallurgiska processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats, i den utsträckning förbrukningen inte omfattas av föregående punkter.
Förbrukningsgränsen för godkännande som frivilligt skattskyldig föreslås framgå direkt av lagen om skatt på energi. Som frivilligt skattskyldig får godkännas den som beräknas förbruka mer än 10 gigawattimmar el per kalenderår för de i bestämmelsen uppräknade ändamålen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
Energiskattenedsättningen för elförbrukning i datorhallar utvidgas till att även omfatta mindre datacenter
Den lägre skattenivån om 0,5 öre per kilowattimme som gäller för förbrukning i datorhallar utvidgas genom att kravet på att anläggningens sammanlagda installerade effekt för annan utrustning än kyl och fläktanläggningar sänks till 20 procent av den tidigare nivån, det vill säga den sammanlagda installerade effekten i anläggningen behöver endast uppgå till minst 0,1 megawatt.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
Flygskatt
En skatt på flygresor föreslås införas. Skatten föreslås betalas för kommersiella flygresor och för flygresor med svenskt statsflyg. Privatflyg föreslås inte omfattas. Inte heller bruksflyg (Aerial Works), fraktflyg, militärflyg, annan stats statsflyg, ambulansflyg, eftersöknings- och räddningsflyg, humanitärt flyg, tull- och polisflyg eller skolflyg omfattas av lagen. Skatteplikt föreslås gälla för flygresor med flygplan som är godkända för transport av fler än tio passagerare.
Flygskatt föreslås tas ut för passagerare som reser i flygplan från en flygplats i Sverige. Flygskatt föreslås inte betalas för: barn under två år, passagerare som på grund av teknisk störning, väderförhållanden eller annan oförutsedd händelse inte har nått destinationsflygplatsen och som medföljer vid en förnyad avgång, flygande personal som är i tjänst under flygningen eller transit- och transferpassagerare.
Olika skattenivåer föreslås tillämpas beroende på flygresans slutdestination. Skattesatserna föreslås bli 60, 250, eller 400 kronor beroende på slutdestination. Förslaget innebär en sänkning av skattesatsen jämfört med tidigare förslag. Det flygföretag som utför flygningen ska vara skattskyldigt. Skattskyldigheten inträder när ett flygplan med beskattningsgrundande passagerare lyfter från en flygplats i Sverige.
En årlig omräkning av skattesatserna i lagen om skatt på flygresor föreslås göras för kalenderåret 2019 och efterföljande kalenderår. Omräkningen av skattesatserna baseras på konsumentprisindex (KPI).
Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2018.
Redovisningsskyldighetens inträde
Reglerna om redovisningsskyldighetens inträde och vissa andra förfarandefrågor på punktskatteområdet justeras och förtydligas. Bland annat föreslås tidpunkten för redovisningen av energiskatt på el justeras.
Reklamskatt
Regeringen föreslår att reklamskatten för annonser i periodiska publikationer avskaffas från den 1 januari 2018. Regeringen uppger att nära tio publikationer kommer att beröras direkt av avskaffandet och att dessa inte kommer att behöva redovisa eller betala reklamskatt för annonser i periodisk publikation som inte är annonsblad, katalog eller program. Utöver dessa berörs ytterligare cirka 20 publikationer som redovisat men inte betalat någon reklamskatt.
Reklamskatten föreslås vara oförändrad för övrig skattepliktig reklam. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
Skatt på e-cigaretter
Regeringen avser att införa en punktskatt på e-cigaretter. Regeringen avser att under våren 2018 återkomma till riksdagen med ett förslag som bör träda i kraft den 1 juli 2018
Omräkning av skattesatserna för naturgrus, avfall och kemikalier i viss elektronik
En årlig omräkning av skattesatserna i lagen om skatt på naturgrus och lagen om skatt på avfall motsvarande den allmänna prisutvecklingen med ett tillägg av två procentenheter ska göras för kalenderåret 2019 och efterföljande kalenderår. Omräkningen av ska grunda sig på förändringen i konsumentprisindex (KPI), men ska även beakta utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Detta sker genom ett tillägg av två procentenheter till KPI-omräkningen.
En årlig omräkning av skattesatserna, inkluderat det högsta belopp som skatt betalas med, i lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik föreslås göras för kalenderåret 2019 och efterföljande kalenderår. Omräkningen av skattesatserna föreslås grunda sig på förändringen i konsumentprisindex (KPI).
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
Faktaruta
Fredrik Jonsson
Fredrik Jonsson arbetar med och är specialiserad på olika typer av punktskatter till exempel energi-, miljö-, alkohol- och tobaksskatt. Fredrik har tidigare arbetat som rättslig expert på Skatteverkets huvudkontor och på domstol.
Kontakt: 010-212 48 01,
fredrik.jonsson@pwc.com
Lämna en kommentar