<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Förslag om definition av stadigvarande vistelse

Kvinna sitter i soffa med laptop ‹ Tillbaka till artiklarna

Stadigvarande vistelse i Sverige medför obegränsad skattskyldighet enligt inkomstskattelagen. Idag saknas en definition av uttrycket stadigvarande vistelse i både lag och förarbeten, vilket har resulterat i att det bedöms från fall till fall när en individ ska anses ha en stadigvarande vistelse i Sverige eller inte. I november lämnade Skatteverket en promemoria till regeringen där en tydlig definition av uttrycket föreslås införas i lagtexten. Här går vi igenom förslaget.

Vad innebär stadigvarande vistelse?

En person som stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3 § inkomstskattelagen. I förarbetena som föregick lagstiftningen saknas dock en tydlig definition av begreppet.

Idag finns en uppsjö av praxis avseende vad stadigvarande vistelse innebär. Enligt Skatteverket medför en vistelseperiod om sex månader eller mer i princip att en person anses vistas stadigvarande i Sverige. Syftet med vistelsen i Sverige eller utomlands saknar betydelse. En person måste tillbringa sin dygnsvila i Sverige för att vistelsen ska anses vara stadigvarande. Vistelsetiden beräknas utan hänsyn till årsskiften. 

En stadigvarande vistelse ska vara en sammanhängande period. Av praxis framgår dock att tillfälliga avbrott i vistelseperioden inte anses bryta den och att sådana avbrott därför saknar betydelse. Ett avbrott i Sverigevistelsen som överstiger sex månader är mer än tillfälligt. Det innebär att en utlandsvistelse som pågår längre än sex månader alltid anses avbryta en påbörjad vistelse i Sverige. Om avbrotten däremot är kortare eller lika långt som den tidigare eller efterföljande vistelsen i Sverige anser Skatteverket att ett avbrott ska ses som tillfälligt. Det måste finnas en grad av kontinuitet. Hänsyn måste dock alltid tas till situationen i det enskilda fallet och riktlinjerna om avbrott kan därför frångås i särskilda fall.   

Tillämpning av regeln innebär i praktiken en del svårigheter. Framförallt uppkommer problem då en person uppehåller sig i Sverige under kortare perioder med återkommande avbrott för vistelser utomlands.

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Förslag på definition av Stadigvarande vistelse

I slutet av november lämnades promemorian Stadigvarande vistelse – en definition från Skatteverket till regeringen. I promemorian föreslås en definition av uttrycket stadigvarande vistelse i inkomstskattelagen. Definitionen föreslås gälla vid tillämpning av samtliga bestämmelser i inkomstskattelagen där begreppet stadigvarande vistelse förekommer. 

Förslaget innebär att en stadigvarande vistelse definieras som en vistelse som omfattar fler än 160 vistelsedagar i Sverige under ett kalenderår. Om antalet vistelsedagar under det föregående kalenderåret översteg 120 räknas dock fler än 120 vistelsedagar under nästkommande kalenderår som stadigvarande vistelse. Som vistelsedagar räknas dagar då vistelsen är förenad med dygnsvila.

Om förutsättningarna för stadigvarande vistelse uppfylls under ett kalenderår ska vistelsen anses stadigvarande från och med den första vistelsedagen till och med den sista vistelsedagen under året enligt Skatteverkets förslag. Uppfylls förutsättningarna för stadigvarande vistelse under två eller fler kalenderår i följd ska vistelsen anses stadigvarande från och med den första vistelsedagen det första av åren till och med den sista vistelsedagen det sista av åren. 

Skatteverket föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2025. 

Kommentar

Avsaknaden av en definition av stadigvarande vistelse och den mängd praxis som idag präglar området medför oförutsebarhet i rättstillämpningen. En tydlig reglering med en klar definition av stadigvarande vistelse är därför välkommen. 

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

 

 

Frida Grahn

Frida Grahn

Frida Grahn arbetar som skatterådgivare på PwC:s kontor i Stockholm. Frida arbetar med frågor som rör nationell och internationell individbeskattning samt arbetsgivarfrågor för gränsöverskridande personal.
Kontakt: 072-155 88 89, frida.grahn@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

EU-rådet antar EU-direktiv för harmoniserad källskattehantering

Den 10 december 2024 antog EU-rådet direktivet FASTER (Faster and Safer Relief of Excess Withholding Taxes). Direktivet syftar till att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Pelare II - Notifierings- och registreringskrav aktuella i flera länder

Flera länder börjar gå från ord till handling och inför krav på registrering eller notifiering kopplat till Pelare II. Belgien var först ut ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Amount B – Navigera osäkerheten inför implementering

Amount B introducerades först i oktober 2020, men det var inte förrän i december 2022 som ett diskussionsutkast släpptes för en offentlig ...

Läs artikeln