<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Stadigvarande vistelse behöver fortfarande klargöras

PwC-skatteradgivning-Globe-solid_0001_maroon ‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Globe-solid_0001_maroonI två domar har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) bedömt om vistelser i Sverige är stadigvarande eller inte. Domarna besvarar vissa frågor men innebär tyvärr att gällande uppfattningar sätts ur spel.

I det första fallet, mål nr 6736-17, planerar ett par efter flytt till Portugal att regelbundet besöka Sverige under somrarna mellan juni och augusti, det vill säga under tre månader. Utöver det uppskattar paret att de kommer vistas oregelbundet i Sverige för att besöka släkt och vänner om cirka 30 dagar per år. HFD bedömer först att regelbundna besök om tre månader i sträck per år inte ska betraktas som stadigvarande vistelse. Även med beaktande av de ytterligare oregelbundna 30 dagarna (totalt cirka 120 övernattningar) så bedömer HFD att paret inte stadigvarande vistas i Sverige.

I det andra fallet, mål nr 6034-17, så frågade en person om han per år kan vistas i Sverige under fem månader under sommaren mellan 1 maj och 30 september, tre veckor under jul samt göra två besök om fyra dagar vardera per år utan att hans vistelse betraktas som stadigvarande. Totalt skulle dessa vistelser uppgå till 182 dagar per år.

HFD bedömer att enbart den återkommande sommarvistelsen om fem månader är av sådan omfattning och sker med sådan regelbundenhet att personen redan av det skälet ska anses vistas här stadigvarande.

Kommentar

Reglerna om stadigvarande vistelse är inte klara och vilken vistelse som innebär en stadigvarande respektive inte har varit ett huvudbry för skatterådgivare och utlandsbosatta länge.

Nu när HFD kommit med två domar så var förhoppningen att dessa skulle bidra till att klargöra gränsdragningen för stadigvarande vistelse. Frågan är dock om domarna gör någon visare.

Visserligen så kan man dra slutsatsen att en person som har ett vistelsemönster där denne varje år regelbundet kommer till Sverige för en lång vistelse om tre månader och sedan har cirka 30 dagar oregelbundna besök inte vistas i Sverige stadigvarande. Man kan även dra slutsatsen att regelbundna vistelser i Sverige under fem månader eller längre i sträck innebär stadigvarande vistelse.

Skatterättsnämnden har i ett, ej överklagat förhandsbesked, som vi tidigare skrivit om, ansett att regelbundna vistelser i Sverige som uppgick till 111 nätter per år, det vill säga färre övernattningar än i nu aktuellt fall innebar stadigvarande vistelse. I det ej överklagade förhandsbeskedet var besöken mer regelbundna och fler till antalet vilket även bidrog till att varje utlandsvistelse var kortare än två månader. Det är sannolikt dessa skillnader som bidrog till de olika bedömningarna. Det måste dock ifrågasättas om det blir mer förutsebart hur vistelser i Sverige ska se ut för att inte anses stadigvarande när en sammanlagd vistelse som innebär fler övernattningar ger stadigvarande vistelse när sammanlagd vistelse med färre övernattningar inte gör det.

När det gäller den andra domen ansågs regelbundna besök i Sverige om fem månader innebära stadigvarande vistelse. Vistas en person enbart fem månader i sträck per år så vistas han även sju månader i sträck utomlands mellan Sverigebesöken. Skatteverket har i sitt ställningstagande ”Vad är tillfälligt avbrott i en stadigvarande vistelse?” angett att myndighetens inställning är att en vistelse måste överstiga sex månader för att vara stadigvarande och att sex månaders utlandsvistelse alltid bryter en stadigvarande vistelse. HFD har i detta fall således gått rakt emot det ställningstagandet. Detta innebär en potentiell praxisändring och att Skatteverket bör revidera sitt ställningstagande.

Trots flertalet beslut och domar de senaste åren har således inte rättsläget kring stadigvarande vistelse helt klargjorts. För att skapa förutsebarhet för hur utlandssvenskar och personer som tidigare arbetat i Sverige kan besöka landet är det PwC:s uppfattning att denna fråga bör klargöras genom lagstiftning. En sådan lagstiftning bör innefatta en klar gräns där ett maximalt antal besöksdagar i Sverige fastställs. I dagsläget är det nämligen tyvärr oerhört svårt att veta vilket vistelsemönster som innebär en stadigvarande vistelse och vilket som inte gör det.

Har du frågor om personbeskattning?

Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund

Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund

Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund arbetar på PwCs: kontor i Örebro respektive Stockholm med individbeskattning och frågor i internationell kontext och är särskilt specialiserade kring arbetsgivarfrågor vid gränsöverskridande personal.

Johanna: 072-353 02 92, johanna.glimmerbeck@pwc.com
Hanna: 070-929 44 45, hanna.ekelund@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Förslag om sänkt skatt för sparande i olika sparformer

I december 2023 lade regeringen fram ett förslag om en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Förslag om avtrappat ränteavdrag för vissa lån

I januari 2024 presenterade finansdepartementet ett lagförslag om avtrappat ränteavdrag för vissa lån. Förslaget innebär att ränteavdraget ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Expertskatt möjligt även vid begränsat arbete i Sverige

Ett nytt rättsfall från Kammarrätten bekräftar att expertskatt är möjligt att erhålla även för begränsat skattskyldig individ. Kammarrätten ...

Läs artikeln