Budgetpropositionen – Energi-, miljö- och andra punktskatter

I budgetpropositionen återfinns tidigare förslag om bland annat skatter på drivmedel, nedsättningen av koldioxidskatt för industrin, samt förslag till förändringar vad gäller skattefriheten för egenproducerad el. Vissa förändringar till tidigare förslag har bland annat aviserats efter den lagrådsremiss som redogjorts för tidigare i Tax matters.

Stegvis ökning av kostnaden för koldioxidskatt för näringslivet

Efter omfattande kritik från näringslivets organisationer föreslår regeringen nu ett stegvis borttagande av den återstående 40-procentiga reduktionen av koldioxidskatten för företag utanför utsläppsrättssystemet. Fullt genomfört 2018 innebär förslaget en ytterligare skattehöjning på cirka 1 284 kronor per kubikmeter eldningsolja för de berörda företagen.

Ett första steg, från dagens 60 procent till 80 procent av den generella skattenivån, tas redan 2016. Det stegvisa borttagandet motiveras med att det ger mer tid för de berörda företagen att ställa om sin energianvändning.

Alla branscher med industriell verksamhet utanför den tunga processindustrin berörs av detta.

Skattehöjningen träffar främst verkstadsindustrin, där olja används för uppvärmning. Vad gäller energi som insatsvara handlar det främst om livsmedelsindustrin, gummi- och plastindustri, annan kemisk industri, asfalt- och betongindustrin, grafisk industri med fler. Även växthus, spannmålstorkning och uppvärmning av djurstallar omfattas av skattehöjningen.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016 respektive den 1 januari 2018.

Mindre nedsättning av skatten för vissa fordon i gruvindustriell verksamhet

Energiskattebefrielsen för dieselbränsle som används i arbetsfordon i gruvindustriell verksamhet ökas från 86 till 89 procent av energiskatten på dieselbränsle.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Skatter på drivmedel

HVO föreslås inte längre beläggas med energiskatt. Detta innebär att skattebefrielsen även i fortsättningen blir 100 procent. Förslaget gäller all HVO. Det tidigare förslaget från i våras innebar en skatt på 46,2 öre/liter.

Taket för skattebefrielse av lågblandade biodrivmedel, på 5 procent, som infördes 1 januari 2013, föreslås slopas. Förslaget möjliggör en ökad låginblandning av etanol och biodiesel.

Energiskatten på höginblandad etanol i E85 föreslås höjas från 0 kronor per liter till 1 krona per liter. För låginblandad etanol föreslås att energiskatten höjs från 36 öre per liter till 97 öre per liter. Vidare föreslås att lagtexten förtydligas så att det framgår att etanolskatten inte omfattar ED95. Ett etanolbränsle som används i dieselmotorer.

Föreslagen skattehöjning på biodiesel B100 blir mindre än i det ursprungliga förslaget, 19 öre per liter istället för 45,1 öre per liter.

Skatteförändringarna inklusive indexomräkningar föreslås bli enligt följande: Energiskatten på bensin, miljöklass 1, höjs med 46 öre/liter och energiskatten på diesel höjs med 50,8 öre/liter.

Energiskattenedsättningen på biodiesel (Fame) i lågblandning föreslås förbli oförändrad i procent, men eftersom energiskatten höjs på diesel blir effekten en skattehöjning. Skattereduktionen på höginblandad Fame föreslås öka från 44 till 50 procent av energiskatten.

Nedsättningen av koldioxidskatten för dieselbränsle i arbetsmaskiner i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna föreslås nu öka från 90 öre per liter till 143 öre per liter. För perioden den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018 ökas befrielsen med ytterligare 27 öre per liter till 170 öre per liter.

Enligt tidigare förslag kommer för 2017 och framåt att ske en omräkning av skattebeloppen för fossila bränslen. I dessa fall grundar sig beräkningarna på faktiska förändringar i KPI för samtliga fossila bränslen. För bensin och diesel görs även en omräkning av skattesatserna som beaktar utvecklingen av BNP. Detta sker genom ett schabloniserat tillägg av två procentenheter till KPI-beräkningen. Den tillkommande omräkningen sker av såväl energi- som koldioxidskatten, men uttrycks som en höjning av enbart energiskatten.

Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2016.

Förändringar i skattefriheten för egenproducerad el

Frågan om att begränsa skattefriheten för så kallad ”egenproducerad el” för företag ledde till diskussion i våras. Centerpartiet anklagade regeringen för att vilja införa skatt på solkraft och regeringen tvingades dra tillbaka sin proposition om avtalet med Norge om elcertifikatsystemet med anledning av motstånd i riksdagen. Regeringen lade därefter en proposition som innehöll det ökade målet för elcertifikatsystemet. Frågan om skattefriheten kom därför att hanteras som en del av budgetpropositionen.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att följande effektnivåer ska gälla för skatteundantag.

• För solkraft sätts gränsen vid 255 kW installerad toppeffekt.
• För vindkraft sätts gränsen vid 125 kW installerad generatoreffekt.
• För alla elproducenter blir gränsen 50 kW generatoreffekt, exempelvis för biokraft och vattenkraft.

I promemorian föreslogs 32 kW som allmän gräns, men 80 kW för vindkraft och 144 kW för solceller. Skälet till de olika nivåerna är att man vill att effektgränserna ska motsvara ungefär samma elproduktion.

Undantagen gäller endast i de fall den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession.

Vidare föreslår regeringen en utredning om hur stödet till solceller kan ökas genom att ”se över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.”

Skärpningen av reglerna för skattebefrielsen föreslås införas den 1 juli 2016.

Reservkraft

Undantag från skatteplikt föreslås gälla för elektrisk kraft som framställts i ett reservkraftsaggregat. Undantag från skatteplikt för elektrisk kraft ska vidare gälla för kraft som framställts i en anläggning av mindre installerad effekt än 100 kW av någon som förfogar över en installerad generatoreffekt om mindre än 100 kW. Undantagen gäller endast i de fall den elektriska kraften inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession. Det senare undantaget omfattar endast elektrisk kraft som framställts från vissa beskattade bränslen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.

Reklamskatt

Ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten föreslås tas 2017 och 2019 i form av en sänkning av skatten med 20 miljoner kronor för respektive år. Regeringen avser att återkomma med ett förslag om sänkning av skatten.

Nya regler om bland annat skattskyldighet för lågbeskattat bränsle

Om bränsle förvärvas utan skatt eller med lägre skatt till skepp, båtar eller luftfartyg och bränslet förbrukas för privat ändamål, blir förvärvaren skattskyldig för den skatt som ska betalas på det bränsle som förbrukats för privat ändamål. Vidare föreslås att medgivande att ha märkt olja i annan båt än sådan som disponeras av statliga myndigheter får lämnas endast om båten används uteslutande för annat än privat ändamål. Därutöver krävs särskilda skäl för att ett medgivande att ha märkt olja i båt ska lämnas.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Indexomräkning av energiskatten på el och skatter på tobak

Konsumentprisindex har mellan juni 2014 och juni 2015 sjunkit med 0,44 procent. I anledning av detta sänks skatten något på cigaretter, cigariller, cigarrer, röktobak, snus och tuggtobak.

För 2016 års energiskattesatser på elektrisk kraft medför indexomräkningen av energiskattesatserna på elektrisk kraft en sänkning till 29,2 öre per kWh för hushåll och servicenäringen i södra Sverige och för samma sektorer 19,3 öre per kWh för vissa kommuner i norra Sverige.

Skatt på gödselmedel och skatten på bekämpningsmedel

Regeringen anger att den inte har för avsikt att återinföra den skatt på gödselmedel som avskaffades 2010. Regeringen avser dock att analysera behovet av andra former av beskattning för att minska spridning av tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen i naturen. Vidare anser regeringen att skatten på bekämpningsmedel som, i allt väsentligt, varit oförändrad sedan 1984 är i behov av en översyn.

Skatt på vissa kemikalier

Kemikalieskatteutredningen fokuserade på åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen i människors hemmiljö och föreslog två nya punktskatter – en på viss elektronik och en på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid. Innan en skatt på viss elektronik kan införas måste dock en standardiserad mätmetod tas fram, som kan mäta kemikalieinnehållet i dessa varor. Ett förslag på en sådan mätmetod måste därefter remitteras. Regeringen anser det därför inte möjligt att införa kemikalieskatten redan den 1 januari 2016.