PwC bevakar skatteförslagen i budgetpropositionen för 2016 – en sammanställning

I budgetpropositionen för 2016 som lämnas till riksdagen i dag föreslår regeringen bland annat höjda arbetsgivaravgifter för unga. I övrigt är det nu höjda skatter som gäller i förslagen från regeringen. Få av dessa riktar sig direkt till företagen och deras ägare. Sammanlagt föreslås reformer på drygt 24 miljarder kronor för 2016.

De viktigaste förslagen

• Husavdraget förändras genom att bland annat av taket för RUT-avdraget halveras för personer som inte har fyllt 65 år. Även möjligheten till avdrag för ROT-tjänster sänks från 50 procent till 30 procent.
• Jobbskatteavdraget trappas av för höga inkomster. Avtrappningen avser inkomster över 50 000 kronor i månaden.
• Skatten för pensionärer sänks. Det förhöjda grundavdraget för de som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks på så sätt att pensionärer inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till cirka 120 000 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks även för de med inkomster upp till cirka 240 000 kronor per år.
• Den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt räknas inte upp och uppräkningen bör begränsas även för 2017. Den nedre skiktgränsen uppgår därmed till 430 200 kronor för beskattningsåret 2016. Den övre skiktgränsen ska fastställas till 625 800 kronor för beskattningsåret 2016.
• Avdragsrätten för privat pensionssparande slopas. Rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonto (pensionssparavdrag) med ett fast belopp om 1 800 kronor per år slopas.
• Skattereduktionen för gåvor slopas. Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet och förfarandet med godkännande av gåvomottagare slopas. Förslagen inom ideell sektor kommer att beskrivas närmare i ett separat blogginlägg.
• Särskild löneskatt för äldre införs. Särskild löneskatt införs på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt införs även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Den särskilda löneskatten bestäms till 6,15 procent.
• Slopandet av de nedsatta socialavgifterna för unga tidigareläggs till den 1 juni 2016. Slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga tidigareläggs till den 1 juni 2016. Första steget togs den 1 augusti 2015 och det andra steget tas den 1 juni 2016 (istället för 1 juli 2016 som tidigare aviserats). Läs mer i tidigare blogginlägg.
• Beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring höjs. Schablonavkastningen ska enligt föreslaget beräknas med statslåneräntan plus 0,75 procentenheter. Beskattningen ska inte kunna bli lägre än 1,25 procent.
• Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital slopas. Förvaltningsutgifter får inte dras av i inkomstslaget kapital.
• Investeraravdraget anpassas till EU-rätten. Investeraravdrag ska inte få göras om den skattskyldige eller någon närstående under en viss tidsperiod före investeringen, har ägt andelar i företaget eller i ett annat företag inom samma koncern (direkt eller indirekt).
• Ideell secondhandförsäljning ska vara skattefri. Förslagen inom ideell sektor kommer att beskrivas närmare i ett separat blogginlägg.
• Ett tonnageskattesystem bör införas. För att stärka den svenska handelsflottans konkurrenskraft och därigenom öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan, bör ett system med tonnageskatt införas. För att åtgärden ska vara fullt finansierad bör bland annat de ackumulerade överavskrivningar rederierna har när de träder in i systemet räntebeläggas. Läs mer i tidigare blogginlägg.
• Beskattningen av drivmedel förändras och koldioxidskatten för uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer höjs. Förslagen inom energiskatteområdet kommer att beskrivas närmare i ett separat blogginlägg.
• Slussningsregeln i mervärdesskattelagen bör slopas, och mervärdesskattelagen bör ses över i stort. Förslagen inom mervärdeskatteområdet kommer att beskrivas närmare i ett separat blogginlägg.

Kommentarer

Skatteförslag som direkt riktar sig till företagen och deras ägare lyser som väntat med sin frånvaro i årets höstbudget. Som nämnts i tidigare blogginlägg utreds nu skattefrågor som direkt berör förutsättningar för entreprenörskap, finansiering samt forskning och utveckling inom ramen för olika utredningar eller inom departement. Det gäller framförallt:

• Företagsskattekommitténs betänkande om ränteavdrag och sänkt bolagsskatt, underskottsavdrag med mera.
• De särskilda fåmansföretagsreglerna, 3:12-reglerna.
• Förutsättningar för entreprenörskap och internationell konkurrenskraft.
• Generationsskiften.
• Optioner och incitamentsprogram.

Läs även mer i tidigare blogginlägg om regeringens skatteförslag inför vår- och höstbudgeten.

Avslutningsvis kan även noteras regeringens kommentarer om Företagsskattekommitténs arbete med att ta fram långsiktigt hållbara företagsskatteregler. Företagsskattekommittén, som bland annat hade i uppdrag att föreslå skattemässiga villkor som är mer lika vid finansiering med eget och lånat kapital, lämnade i juni 2014 två alternativ för hur företagsbeskattningen kan förändras, varav ett huvudförslag och ett alternativförslag (SOU 2014:40). Båda förslagen innebär att avdragsrätten för finansiella kostnader begränsas. Remisskritiken mot förslagen har varit omfattande. Samtidigt håller en majoritet av remissinstanserna med om att den svenska bolagsbeskattningen bör ses över och att avdragsrätten för räntor bör begränsas i syfte att förhindra missbruk och skatteundandragande. Regeringen delar uppfattningen att avdragsrätten för räntor bör begränsas i bolagsbeskattningen och har därför för avsikt att ta fram ett omarbetat förslag, baserat på utredningens alternativa förslag, som sedan ska remitteras. Ett sådant förslag kommer att kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 2017.