Nya skatteförslag för bland annat drivmedel, nedsättning av koldioxidskatt för industri och egenproducerad el

Regeringen publicerade nyligen en lagrådsremiss om punktskatter. Lagrådsremissen innehåller de förslag regeringen tänker lägga i höstens budget. Remissen behandlar flera av de omtvistade förslag som fanns med i en skattepromemoria som remissbehandlades under våren.

I remissen återfinns förslag om bland annat skatter på drivmedel, nedsättningen av koldioxidskatt för industrin, samt förslag till förändringar vad gäller i skattefriheten för egenproducerad el.

Skatter på drivmedel

Följande ändringar vad gäller skatter på drivmedel föreslås:

• HVO föreslås inte längre beläggas med energiskatt. Detta innebär skattebefrielsen även i fortsättningen blir 100 procent. Förslaget gäller all HVO. Det tidigare förslaget från i våras innebar en skatt på 46,2 öre/liter.
• Taket för skattebefrielse av lågblandade biodrivmedel, på 5 procent, som infördes 1 januari 2013, föreslås slopas. Förslaget möjliggör en ökad låginblandning av etanol och biodiesel.
• Skatten på etanol i E85 föreslås bli 99 öre/liter istället för de 103 öre/liter som förslogs i våras.
• Föreslagen skattehöjning på biodiesel B100 blir mindre än det tidigare förslaget, 12,8 öre/liter istället för 45,1 öre/liter.
• Lagtexten föreslås förtydligas så att det framgår att etanolskatten inte omfattar ED95. Ett etanolbränsle som används i dieselmotorer.
• Skatteförändringarna föreslås bli enligt följande: Energiskatten på bensin, miljöklass 1, höjs med 44 öre/liter och energiskatten på diesel höjs med 48 öre/liter, men det sker också en mindre nedjustering genom index. Inklusive moms och skattehöjningen på lågblandad etanol och biodiesel innebär det en skattehöjning vid pump på 55 öre/liter för diesel (med 5 procent Fame), med 56 öre/liter för bensin (med 5 procent etanol), 113 öre/liter för E85 och 16 öre/liter för B100 (100 % Fame).
• Energiskattenedsättningen på biodiesel (Fame) i lågblandning föreslås förbli oförändrad i procent, men eftersom energiskatten höjs på diesel blir effekten en skattehöjning. Skattereduktionen på höginblandad biodiesel föreslås öka i procent, från 44 till 50 procent av energiskatten. Sluteffekten blir dock en skattehöjning.
• Nedsättningen av koldioxidskatt för dieselbränsle i jordbruks- och skogsbruksmaskiner föreslås bli som förslaget i våras, det vill säga en ökning från 90 öre/liter till 138 öre/liter.
• Enligt tidigare förslag kommer för 2017 och framåt att ske en omräkning av skattebeloppen för fossila bränslen. I dessa fall grundar sig beräkningarna på faktiska förändringar i KPI för samtliga fossila bränslen. För bensin och diesel görs även en omräkning av skattesatserna som beaktar utvecklingen av BNP. Detta sker genom ett schabloniserat tillägg av två procentenheter till KPI-beräkningen. Den tillkommande omräkningen sker av såväl energi- som koldioxidskatten, men uttrycks som en höjning av enbart energiskatten.

Totalt kommer staten att ta in 3,68 miljarder kronor mer i drivmedelsskatter (vid oförändrade försäljningsvolymer) 2016, varav 2,37 miljarder från ökad dieselskatt, 1,37 miljarder från ökad bensinskatt och 0,18 miljarder på höjd eller införd skatt på biodrivmedel om förslaget går igenom.

Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2016.

Full koldioxidskatt för näringslivet från den 1 januari 2016

Trots omfattande kritik från näringslivets organisationer kommer regeringen att lägga förslaget om att ta bort den återstående 40-procentiga reduktionen av koldioxidskatten för företag utanför utsläppsrättssytemet (EU ETS). Det innebär en ytterligare skattehöjning på 1 284 kronor per kubikmeter eldningsolja för de berörda företagen.

De branscher som berörs är alla branscher med industriell verksamhet utanför den tunga processindustrin.
Skattehöjningen träffar främst verkstadsindustrin, där olja används för uppvärmning. Vad gäller energi som insatsvara handlar det främst om livsmedelsindustrin, gummi- och plastindustri och annan kemisk industri, asfalt- och betongindustrin, grafisk industri med fler. Även växthus, spannmålstorkning och uppvärmning av djurstallar torde omfattas av skattehöjningen.

I lagrådsremissen återfinns en mindre nedsättning av skatten för vissa fordon i gruvindustriell verksamhet.

Reglerna föreslås införas den 1 januari 2016.

Förändringar i skattefriheten för egenproducerad el

Frågan om att begränsa skattefriheten för så kallad ”egenproducerad el” för företag ledde till diskussion i våras. Centerpartiet anklagade regeringen för att vilja införa skatt på solkraft och regeringen tvingades dra tillbaka sin proposition om avtalet med Norge om elcertifikatsystemet med anledning av motstånd i Riksdagen. Regeringen lade därefter en proposition som innehöll det ökade målet för elcertifikatsystemet. Frågan om skattefriheten kommer istället att hanteras som en del av budgetpropositionen.

Jämfört med de förslag som fanns i promemorian i våras har regeringen gjort förändringar när det gäller nivåerna för skatteundantag.

• För solkraft sätts gränsen vid 255 kW installerad toppeffekt.
• För vindkraft sätts gränsen vid 125 kW installerad generatoreffekt.
• För alla elproducenter blir gränsen 50 kW generatoreffekt, exempelvis för biokraft och vattenkraft.

I promemorian föreslogs 32 kW som allmän gräns, men 80 kW för vindkraft och 144 kW för solceller. Skälet till de olika nivåerna är att man vill att effektgränserna ska motsvara ungefär samma elproduktion.

Vidare föreslår regeringen en utredning om hur stödet till solceller kan ökas genom att ”se över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.”

Skärpningen av reglerna för skattebefrielsen föreslås införas den 1 juli 2016.

Kommentar

Man kan förvänta sig att det regeringen föreslår i lagrådsremissen kommer att återfinnas i budgeten. Alliansen har som bekant genom decemberöverenskommelsen lovat att släppa igenom en rödgrön budget.