BEPS – Vinstdelningsmodeller med kinesiska bolag

Under internprissättningskonferensen i Paris den 14 mars 2016 diskuterade representanter från OECD, skattemyndigheter, näringslivet och internprissättningskonsulter bland annat vinstdelningsmodeller med kinesiska bolag inom ramen för BEPS Actions 8-10.

Enligt diskussioner under konferensen framkom det att Kina ofta är av uppfattningen att distributionsbolag i Kina, tillhörande en multinationell koncern, är ägare till lokala immateriella tillgångar så som kunskap (så kallad know-how) om den lokala marknaden och lokala kundlistor. Vidare är uppfattningen att de kinesiska distributionsbolagen därmed bör ha rätt till en del av koncernens gemensamma vinst, istället för en så kallad rutinersättning, varför vinstdelningsmodeller (såsom vinstdelningsmetoden) bör användas. En tidigare tjänsteman hos kinesiska skattemyndigheten uttalade på konferensen att den kinesiska skattemyndigheten ofta har denna uppfattning då andra internprissättningsmetoder inte ger ett tillförlitligt resultat. Detta på grund av svårigheter att hitta lämplig jämförelsedata för kinesiska bolag.

Kommentar

Till skillnad från exempelvis nettomarginalmetoden, som i praktiken är en av de vanligaste internprissättningsmetoderna att använda för distributionstjänster, innebär vinstdelningsmetoden att den sammanlagda vinsten som genererats av de båda parterna i transaktionen allokeras dem emellan baserat på respektive parts bidrag till vinsten. I regel förutsätter också den metoden att båda parter bidrar med värdefulla immateriella tillgångar såsom exempelvis varumärket hos en av parterna och unika distributionsmetoder hos den andra parten.

Svårigheterna som dock kan uppstå vid användningen av vinstdelningsmetoden för ”rutinaktiviteter” såsom distribution, och något som även togs upp av OECD:s representanter, är att vid liknande transaktioner mellan oberoende företag så hade förmodligen inte oberoende företag velat dela sin vinst med en ”rutinaktör”. Att rutinaktören äger kunskap om den lokala marknaden och lokala kundlistor bör inte i regel ge den parten en del av koncernens gemensamma vinst men för att säkerställa det bör man genom en så kallad funktionsanalys fastställa detta. Rekommendationen i OECD:s riktlinjer är att hantera unika lokala marknadsförutsättningar genom lokala jämförelsestudier och inte genom användande av vinstdelningsmodeller. En skillnad i synsätt kring detta riskerar att leda till att situationer med dubbelbeskattning kan uppstå.

Kontakta oss gärna för en diskussion kring hur detta kan på verka er verksamhet i Kina men även vilka andra förändringar BEPS innebär och hur ändringarna kan påverka er koncern.