Skattekrönika inför 2018

I år är det valår. Då brukar det normalt vara lite lugnare när det gäller nya skatteförslag och nya regler. Tills regeringen lägger sin första budget efter valet. Men det hindrar inte att det kan komma överraskningar innan dess.

I Sverige tror vi året kommer att fortsätta att gå i hållbarhetens tecken. Rätt skatt ska betalas; utifrån Skatteverkets och Finansdepartementets syn. Vill det sig riktigt illa får Sverige en ny utflyttningsskatt. Vi bygger en skattemur kring oss i en annars mer globaliserad värld. Här tror vi att alternativ finns! Även om protektionistiska tecken nu syns även inom skattelagstiftningen, så bygger vårt fortsatta ekonomiska välstånd på ökad handel och fri rörlighet för personer och kapital.

Någon ny stor skattereform efter valet tror vi inte på. Många vill se en sådan, även vår nuvarande finansminister. En ny skattereform är ett alltför omfattande arbete som är svårare att landa i mål nu än åren före 1990. Betydelsen av tjänsteföretag är större nu, liksom hänsyn till internationella förhållanden och miljö. Vi ser heller ingen politisk konsensus kring en ny skatteomläggning. Däremot kan en ny regering ta initiativ till en mindre reform för att främja tillväxt av företagande och entreprenörskap. På det kan vi satsa en slant!

Internationellt accelereras sannolikt en sänkning av bolagsskatten i flera länder. Just den skatten anses av OECD vara den mest tillväxthämmande skatten och bärs, enligt ny forskning, främst av anställda. Inte av aktieägarna. Det är delvis därför Trump fått igenom sin stora bolagsskattesänkning i USA. Löner och produktivitet förväntas öka. Sambanden gäller även i Europa och Sverige. Det talar för att fortsatta sänkningar av bolagsskatten kan komma även i Sverige, utöver det förslag som nu bereds på Finansdepartementet. I Sverige har LO historiskt varit för låg skatt på bolag relativt andra skatter.

I skrivande stund räknar vi med att den Svenska bolagsskatten till en början sänks från 22 till 20 procent från 2019 och att avdragsmöjligheterna för kostnadsräntor då begränsas. Kritiken mot förslaget har varit hård och i delar berättigad, men vi har förbundit oss gentemot EU att införa någon form av ränteavdragsbegränsning. Då måste vi göra det. Det lagda förslaget bör däremot förbättras för flera grupper företag. Svenska företag får inte ges sämre förutsättningar för finansiering än konkurrenter i andra länder.

Oavsett regering efter valet så kommer en diskussion om 3:12-reglerna att komma tillbaka. Om inte annat för att rätta till dagens negativa särbehandling av generationsskiften inom familjen. Här finns ett färdigt förslag att införa. Sänks bolagsskatten till 20 procent innebär det samtidigt att skillnaden mellan beskattning av kapital- och tjänsteinkomster ökar. Det kan utlösa en ny översyn av hela 3:12-systemet. Det skulle skapa en ny osäkerhet liknande den vi upplevt under de senaste tre åren. Vi hoppas att vi slipper den reprisen!

Höjd skatt på fastighetssektorn har diskuterats under 2017. En sådan påverkar delvis boendekostnaden i många fall. Ingen valvinnare direkt! Även denna fråga återkommer sannolikt först efter valet i någon form.

Miljöskatter. Dessa ligger ofrånkomligen i tiden. Räkna med höjda sådana för att finansiera vallöften. Oavsett regering.

Internationellt ökar konkurrensen om investeringar och kapital för att skapa sysselsättning. Satsningar på lägre bolagsskatter och forskning och utveckling hoppas man finansiera genom olika åtgärder mot aggressiv skatteplanering och skatteundandragande. Frankrike, Storbritannien och USA är de tydligaste exemplen just nu.

Digitala tjänster mellan företag och mot konsumenter ökar lavinartat. Kul att notera! Många Finansdepartement inom EU ser minskade skatteintäkter i kölvattnet av denna utveckling. En ny europeisk omsättningsskatt på digitala tjänster har därför diskuterats. Just nu är förslaget lagt i malpåse efter att Frankrike plötsligt sagt nej. Även Sverige som litet exportberoende land har sagt nej. Detta har dock inte hindrat Europeiska rådet från att ta upp en diskussion om digitala fasta driftsställen. Intressant! Men knappast en fråga som hinner mogna under 2018. Men i pipeline ligger den!

I outlooken för valåret 2018 ligger således fortsatt fokus på hållbarhet och olika åtgärder mot aggressiv skatteplanering. Det gäller för såväl stora som mindre företag och deras ägare. En joker är att en begränsad utredning om en skattereform för ökat företagande och entreprenörskap tillsätts efter valet.

Med de optimistiska orden,

God fortsättning på 2018!