Föreslagna förändringar av tvistlösningar i Europa

TM_möte_diskussion_4_p ‹ Tillbaka till artiklarna

Regeringen lade nyligen fram det lagförslag som ratificerar ett EU-direktiv gällande lösningar av skattetvister kring dubbelbeskattning inom EU. De nya reglerna som har föreslagits ska ge skattebetalarna förbättrade möjligheter och lagskyddat stöd för undvikande av dubbelbeskattning.

Hittills har de mekanismer som finns för att lösa skattetvister mellan EU-länder – bilaterala avtal och den europeiska skiljedomskonventionen (EAC) – till stor del misslyckats med att inom rimlig tid uppnå en effektiv lösning av tvister gällande internprissättning.

Vidare uppskattar EU-kommissionen att det i dagsläget föreligger omkring 900 tvister gällande dubbelbeskattning inom EU, som omfattar cirka 10,5 miljarder Euro, och antalet väntas växa framöver.

Som en följd av detta utfärdade Europeiska unionens råd EU-direktivet 2017/1852 i oktober 2017, som ett komplement till skiljedomskonventionen, med målet att få ett bättre verktyg för att lösa skattetvister. I juni 2019 lade regeringen fram ett lagförslag som införlivar detta direktiv.

De nya reglerna som har antagits i den svenska lagstiftningen har till syfte att komma till rätta med fallgroparna i de befintliga mekanismerna för lösning av tvister genom att:

  • tillhandahålla tydligt definierade tidsramar som är möjliga att följa för tvistlösning, och
  • utöka omfattningen av vilka skattetvister som ingår.

Dessa beskrivs i mer detalj nedan.

Tydligt definierade tidsramar som är möjliga att följa

En tydlig svaghet i skiljedomskonventionen är att den ger otydlig vägledning i vissa steg i tvistlösningsprocessen. Det krävs till exempel att behöriga myndigheter som inte har nått en överenskommelse inom två år efter att en tvist inleds måste inrätta en rådgivande kommitté för att lösa tvisten, medan det inte finns någon tidsgräns för när den rådgivande kommittén måste inrättas, vilket ofta leder till stopp i tvistlösningsprocessen.

I och med de nya reglerna har varje enskilt steg i tvistlösningsprocessen en egen tidsgräns fram till att nästa beslut måste fattas. Om inget beslut fattas tillhandahåller de nya reglerna mekanismer för att ändå gå vidare i processen. Ansökningar om tvistlösningar anses till exempel ha accepterats om Skatteverket inte har fattat beslut om att avslå eller acceptera ett klagomål inom den angivna tidsramen. På liknande sätt gäller att när Skatteverket inte har lyckats nå en överenskommelse med en utländsk skattemyndighet gällande en ansökan, kan skattebetalarna ansöka hos Skatteverket om att inrätta en rådgivande kommitté, som då måste inrättas inom en viss tid.

Målet med de här förändringarna är att erbjuda skattebetalarna en handlingsplan för att säkerställa att tvisterna blir lösta inom rimlig tid. Potentiellt kan det också ge Skatteverket incitament att vidta ytterligare åtgärder inom de angivna tidsramarna, med vetskap om att de inblandade skattebetalarna har alternativa lösningar till hands.

Omfattningen av skattetvister som täcks in

Omfattningen av de skattetvister som täcks in av skiljedomskonventionen är begränsad till tvister som gäller internprissättning och fasta driftsställen. De nya reglerna gäller alla tvister som uppkommer mellan Sverige och andra EU-medlemsländer gällande tolkningen och tillämpningen av ett skatteavtal mellan Sverige och det andra landet.

Väsentliga delar från direktivet som har uteslutits

Det är inte alla delar av direktivet som har införlivats i den svenska lagstiftningen. En väsentlig del som har uteslutits är direktivets artikel gällande offentliggörande av slutliga beslut. Direktivet stipulerar att skattemyndigheterna måste publicera minst en sammanfattning av sitt slutgiltiga beslut, inklusive en beskrivning av frågan och tillämpningsområdet, datum, juridisk grund, branschsektor, en kort beskrivning av det slutgiltiga utfallet och en beskrivning av den skiljedomsmetod som har använts.

Denna artikel exkluderades från de nya reglerna som antogs i Sverige, det kan emellertid fortfarande vara möjligt att granska de beslut som har fattats av Skatteverket genom att granska sammanfattningar som har publicerats av andra skattemyndigheter där en av parterna i skattetvisten var registrerad i Sverige. Detta är förstås villkorat av att de andra EU-medlemsländerna har införlivat artikeln i direktivet gällande offentliggörande av slutliga beslut.

Tidsramar

De nya reglerna träder i kraft den 1 november 2019. De kommer att gälla för räkenskapsår från och med 2017 för ansökningar om tvistlösning som har lämnats in efter den 30 juni 2019.

Kommentar

Införandet av de nya reglerna borde förbättra effektiviteten i tvistlösningsprocessen, ett steg som med största säkerhet kommer att uppskattas av skattebetalare som bedriver verksamhet i en osäker skattemiljö efter BEPS.

Viktigast är att de nya reglerna ger skattebetalarna hopp vid tvistlösning i form av olika rättsmedel under samtliga steg i processen och därmed ger dem förtroende för att tvisten kommer att lösas i slutänden. Historiskt sett har det förekommit begränsningar när vissa länder kontinuerligt har fördröjt eller försökt förhindra att skiljedomstvister går vidare, något vi hoppas att införlivandet av detta direktiv ska avhjälpa.

Dessutom erbjuder de nya reglerna bättre vägledning genom själva processen, vilket borde ge parterna en bättre förståelse för den. Detta i kombination med den utvidgade omfattningen av de skattetvister som täcks in borde innebära att tvistlösningsprocessen blir mer tillgänglig och användbar för skattebetalarna framöver.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Pär Magnus Wiséen och Jonathan Lee

Pär Magnus Wiséen och Jonathan Lee

Pär Magnus Wiséen och Jonathan Lee arbetar som skatterådgivare på PwC:s kontor i Stockholm. Pär Magnus arbetar med internprissättning och frågor som uppstår i samband med omstruktureringar och förändringar inom större koncerner och Jonathan arbetar med internprissättning.
Pär Magnus: 010-213 32 95, paer.magnus.wiseen@pwc.com
Jonathan: 010-212 69 17, jonathan.michael.lee@pwc.com
Pär Magnus Wiséen och Jonathan Lee works at PwC’s office in Stockholm. Pär Magnus works with transfer pricing and issues relating to restructurings and changes within major groups and Jonathan works with transfer pricing.
Pär Magnus: +46 10 213 32 95, paer.magnus.wiseen@pwc.com
Jonathan: +46 10 212 69 17, jonathan.michael.lee@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

OECD:s förslag till en “enhetlig metod” gällande den digitala ekonomin

OECD har vidareutvecklat sitt första utkast gällande digitalisering kopplat till internprissättning och fasta driftställen. Baserat på de ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Internationellt e-sports bolag döms att betala oredovisade arbetsgivaravgifter för svenska spelare

Skatteverket beslutade i november förra året att skönsbeskatta en internationellt välkänd e-sportsaktör för oredovisade arbetsgivaravgifter ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverkets blankett för redovisning av ränteavdragen är här!

Skatteverket publicerar nu en ny blankett - Blankett N9 - i vilken bolagets räntekostnader och ränteavdrag ska specificeras. Blanketten ...

Läs artikeln