BEPS - Föreslagna förändringar av armlängdsprincipen

De förändrade riktlinjerna utifrån innehållet i BEPS handlingsplan action 8-10 ger en fördjupad vägledning på en rad viktiga områden inom internprissättningen. Det kanske viktigaste området avser förtydligande om vad OECD anser är den korrekta metoden för hur en transaktion ska beskrivas och prissättas utifrån internprissättningsändamål.

Som meddelades i Tax matters den 7 oktober lovade vi att återkomma med en fördjupad analys kring innehållet i BEPS handlingsplan actions 8-10 som behandlar internprissättning. Punkterna behandlar en rad nyckelområden och innebär stora omarbetningar av kapitlen I, II, VI, VII i OECD:s riktlinjer avseende internprissättning. Riktlinjerna används för att tolka den så kallade armlängdsprincipen såsom den uttrycks i svensk skattelagstiftning (14:19 IL). OECD:s syfte med sina förändrade riktlinjer är att bättre säkerställa att den koncerninterna prissättningen (och därmed den lokala beskattningsbasen) bättre återspeglar var värdeskapandet inom en multinationell koncern sker.

OECD fokuserar på hur och var beslutsfattande kring påtagande av risk sker samt hur tillhandahållande av kapital ska ersättas. Ytterligare ett fokusområde är transaktioner kring immateriella rättigheter. Det är tydligt att OECD arbetat parallellt med dessa frågor för att säkerställa konsekventa och överlappande riktlinjer.

De viktigaste punkterna från rapportens nästan 200 sidor anser vi är:

1. Det tydliggörs att transaktioner behöver vara beskrivna på ett korrekt sätt i de koncerninterna avtalen mellan parter för att dessa ska respekteras. Är avtalet utformat på ett sätt som skiljer sig från hur parterna agerar i verkligheten ska agerandet styra och avtalen tolkas om med detta i beaktande.
2. Det introduceras en ny sexstegsprocess för att identifiera och allokera affärsrisker, där avkastningen ska allokeras till den part som beslutar om och också har finansiell kapacitet att bära risken.
3. Det klargörs att avkastning från immateriella rättigheter ska allokeras till de parter som utför eller styr utveckling, förädling, underhåll, skydd av intrång i samt marknadsförädling av immateriella tillgångar.
4. Det återfinns en klar vägledning om hur marknadsprismetoden ska tillämpas avseende råvarutransaktioner.
5. En "safe harbour" om ett vinstpåslag om fem procent införs avseende prissättningen av så kallade ”low value adding functions”.
6. Bolag som ingår i så kallade "cost contribution arrangements" måste ha kapacitet att också bära risk. Löpande tillhandahållande av tjänster kan kostnadsvärderas men tillskott av redan existerande tillgångar måste värderas i enlighet med vad som beskrivs i kapitel I, II och V i riktlinjerna.

Förändringarna i riktlinjerna syftar till att internprissättningen bättre ska återspegla det faktiska värdeskapandet inom koncernen och tillsammans med övriga punkter inom BEPS avser förändringarna att begränsa den avkastning som går att allokera till bolag vilka förvisso är rika på kapital men har begränsat med personella resurser. OECD har härmed skapat en möjlighet att införa specialregler som går utöver det nuvarande regelverket kring ”armlängdsprincipen”.

Kommentar

Sammanfattningsvis lär omarbetningen av OECD:s riktlinjer innebära en utökad gransking av internprissättning av skattemyndigheter runt om i världen.

Det bör förtydligas att inte alla risker eller immateriella rättigheter har stor betydelse för vinstgenereringsförmågan varför en omkategorisering av risk eller immateriella rättigheter inte alltid behöver betyda en prisjustering av existerande transaktioner. Det är dock troligt att bevisbördan kring detta kommer att placeras hos de multinationella bolagen. Detta kommer att innebära ett ökat tryck på multinationella bolag att bättre och mer noggrant än tidigare beskriva var värdeskapandet inom koncernen sker samt tydligt dokumentera detta i avtal och internprissättningsdokumentation. Brister i detta riskerar att leda till upptaxeringar av myndigheter i länder som har liten eller ingen del i det för koncernen avgörande värdeskapandet.

En detaljerad genomgång kring vilka förändringar av riktlinjerna som OECD föreslår och hur ändringarna är troliga att påverka multinationellt verksamma koncerner bifogas för den som är intresserad av en fördjupad analys.