Att fakturera styrelsearvodet via eget aktiebolag fungerar inte alltid skattemässigt

Enligt ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden ska styrelsearvode beskattas i tjänst. Endast i undantagsfall kan styrelsearbete utföras via ett bolag, förutsatt att uppdraget är begränsat i tid och avser ett avgränsat uppdrag.

Frågan i förhandsbeskedet gäller om styrelsearvoden är inkomst av tjänst, som styrelseledamoten ska skatta för, eller inkomst av näringsverksamhet, som ska beskattas hos bolaget. Styrelseuppdragen utförs på konsultbasis, via ett av styrelseledamoten helägt aktiebolag som fakturerar uppdragsgivarna för det utförda styrelsearbetet. Konsultavtalen gäller tillsvidare med ett år i taget och uppdragsgivarna tecknar nödvändiga ansvarsförsäkringar. Åtta av de nio styrelseuppdragen gäller bolag som styrelseledamoten direkt eller indirekt äger del i med omkring 2-24 procent.

Skatteverket anser att om det fortlöpande finns minst tre styrelseuppdrag bör styrelsearbete kunna utgöra inkomst av näringsverksamhet, under förutsättning att uppdragen inte är hänförliga till eget eller av närstående ägda bolag.

Enligt rättspraxis har det i princip inte funnits hinder för ett aktiebolag att bedriva verksamhet som huvudsakligen bygger på ägarens personliga arbetsinsatser. Ett undantag har dock varit att styrelsearvode ansetts vara inkomst av tjänst, eftersom uppdraget som styrelseledamot är personligt och utövas av en fysisk person (RÅ 1993 ref. 104). Undantaget har endast frångåtts i vissa specifika fall när styrelsearbetet varit begränsat i tid och avsett ett särskilt begränsat uppdrag (RÅ 1993 ref. 55).

Näringsverksamhet är förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. En lagändring 2009 utvidgade självständighetsrekvisitet så att det särskilt ska beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet. Dessutom ska parternas avsikt att ingå ett uppdragsavtal och de villkor som styr uppdraget få ökad betydelse vid självständighetsbedömningen. Regeringens avsikt var att fler skulle få sin verksamhet bedömd som näringsverksamhet.

En majoritet av Skatterättsnämndens ledamöter anser att lagändringen inte ändrar styrelseuppdragets personliga karaktär. Inte heller har någon ändring skett av aktiebolagslagens bestämmelser om bolagens ledning och styrelseledamotens ansvar. Tidigare praxis att styrelsearvode ska beskattas som inkomst av tjänst gäller enligt nämnden därför fortfarande. Eftersom styrelseuppdragen i fråga inte är begränsade i tid och inte avser ett särskilt avgränsat uppdrag anser Skatterättsnämnden att styrelsearvodet ska beskattas som inkomst av tjänst.

Kommentar

Av Skatterättsnämndens sju ledamöter var tre skiljaktiga. Dessa anser att samhällsutvecklingen och rättsutvecklingen sedan Högsta förvaltningsdomstolens domar 1993 talar för en större acceptans av personliga uppdrag genom bolag. De understryker att regeringens syfte med utvidgningen av självständighetsrekvisitet även var att öka förutsägbarheten mellan uppdragsgivare och uppdragstagare. Det vill säga att när två parter har ingått ett uppdragsavtal, bör utgångspunkten vara att avtalet ska gälla.

Med viss förvåning konstaterar vi att en majoritet av Skatterättsnämnden inte tog chansen att inkludera styrelsearbete i utvidgningen av självständighetsrekvisitet. Nämnden refererar inte till att styrelseledamoten ägde del i flertalet bolag som skäl för att beskatta arvodena som inkomst av tjänst, utan verkar basera sin slutsats på tidigare rättspraxis. Med detta synsätt hade det rimligen blivit samma utgång även om sökanden inte haft något ägande i bolagen. Det kan dock inte helt uteslutas att ägandet kan ha påverkat utgången.

Skatteverket har överklagat förhandsbeskedet. Vi ser fram mot att Högsta förvaltningsdomstolen prövar ärendet och klarlägger vad som gäller.

Kontakta oss gärna om ni vill ha vägledning vid hantering av styrelsearvoden.