Växande digitala tjänsteföretag utmanar dagens företagsbeskattning

I början av september höll International Fiscal Association sin årliga skattekonferens som samlar omkring 2000 personer från hela världen. Representanter för finansdepartement, EU, OECD, FN, skattemyndigheter och akademin är där tillsammans med bolagens rådgivare. Uppfattningar bryts mot varandra. Vilka är de starkaste internationella skattetrenderna just nu och hur påverkas våra svenska kunder?

Den klara uppfattningen jag tar med mig hem från mötet i Seoul är att vi ofrånkomligen går mot en företagsbeskattningens 2.0. Nya digitala affärsmodeller utmanar inom i stort sett alla områden. Hur ska dessa nya företag beskattas? Såväl tillväxtländer som OECD och EU fokuserar på frågeställningen. Hur en ny företagsbeskattningsmodell kommer att se ut vet vi inte idag, men olika varianter diskuteras. Vad vi vet är dock att den slutliga utformningen av dessa nya beskattningsmodeller kommer att påverka svenska företag och svenska statsfinanser.

På årets konferens stod bland annat följande på agendan:

• Lägesrapporter om BEPS-arbetet (Base erosion and profit shifting). Olika delar implementeras snabbare än väntat av länderna. Aggressiv skatteplanering trycks tillbaka på olika sätt, bland annat genom att fler länder inför olika skatteflyktsregler. I Sverige har regeringen presenterat sitt 12-punktsprogram mot skatteflykt.
• Skattetrender inom EU och OECD. Värt att notera är att trenden att sänka bolagsskatten fortsätter. Den svenska sänkningen 2019 sätter inte Sverige i något bättre läge relativt sett. Inom OECD har länderna fortsatt skattefokus på att främja investeringar och FoU som inte påverkar skattebasen. Racet nedåt fortsätter, om än i långsammare takt än tidigare.
• Hur påverkar den nya amerikanska skattereformen andra länder? Sannolikt mer än väntat.
• Den eviga frågan vad som skapar värde och vinster - tekniker och FoU eller köparna på en marknad? Allt fler länder tar ut olika skatteliknande avgifter/skatter. I kölvattnet följer ökad dubbel beskattning av vinster och fler tvister som ska lösas. Vad är i grunden ersättningar för royalty, serviceavgifter, utdelningar, med mera? Beroende hur en betalning klassas blir skatteutfallet olika för länder och företag.
• Den eviga frågan är när ett fast driftställe uppkommer för ett företag i ett land som sedan landet får beskatta. Kan ett antal ”kundclick” i ett land utgöra fast driftställe innebärande att företaget ska beskattas i det aktuella landet? USA börjar nu hävda detta.

Det leder in på huvudfrågan på konferensen, beskattning av digitala tjänster, e-handel, med mera. Denna del av ekonomin ökar närmast exponentiellt. Även tillverkande industriföretag säljer alltmer tjänster, på olika sätt inte minst digitalt. Tjänsteinnehållet i produkter ökar snabbt. Mjukvara kan laddas ner momentant.

Dagens internationella företagsbeskattning utgår från att ett industriföretag som har tillverkning i ett land sätter upp dotterbolag i länder där försäljning sker eller köper upp komponenter från dessa. Regler om transfer pricing som utgår från principen om värdering utifrån armlängds avstånd fördelar sedan koncernens vinster mellan länderna.

Tjänsteföretagen säljer nu via kundclick eller beställningar från plattformar i olika länder där dotterbolag saknas, liksom fast driftställe. Att utveckla en modell för att beskatta vinster i dessa nya affärsmodeller är företagsbeskattningens 2.0. OECD har tagit fram underlag som sedan EU under 2018 gjort ett första förslag av. Det bygger på en omsättningsbaserad skatt på tre procent där intäkterna sedan fördelas mellan länderna. Invändningarna är flera och starka mot det förslaget, som inte väntas införas. Sverige har hittills sagt nej då vi bedöms bli förlorare om det presenterade förslaget skulle införas. Men frågan kommer att återkomma när förslaget utvecklats ett par varv till. Var så säker!

Det rör på sig där ute. Vi följer utvecklingen!