Europeiska långsiktiga investeringsfonder - reform antagen

Den 15 februari 2023 antogs reformen av förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltif-fonder) av Europaparlamentet. Syftet med förordningen är att göra dessa investeringsfonder mer attraktiva på marknaden. Här tar vi upp de viktigaste åtgärderna och vilka skatteregler som gäller.

Vad är en Eltif-fond? 

En Eltif-fond är en alternativ europeisk investeringsfond som förvaltas av en auktoriserad förvaltare av alternativa investeringsfonder inom den Europeiska unionen (EU). Särskilt för Eltif-fonder är att dessa syftar till att underlätta anskaffning och kanalisering av kapital mot långsiktiga investeringar i realekonomin, detta i linje med EU:s mål om smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Eltif-fonder erbjuder långsiktig finansiering till olika infrastrukturprojekt eller varaktiga onoterade eller noterade små och medelstora företag som emitterar eget kapital- eller skuldinstrument för vilka det inte finns någon lätt identifierbar köpare.

Ny reform antagen av Europaparlamentet

Förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder innehåller detaljerade fondbestämmelser för Eltif-fonder och reglerar bland annat godtagbara tillgångar och investeringar, diversifiering och portföljsammansättning, gränser för finansiell hävstång och marknadsföring. Förordningen antogs initialt 2015 och hade till syfte att att öka mängden av det kapital som finns tillgängligt för långsiktiga investeringar i EU:s ekonomi. Sedan 2015 har dock endast ett fåtal Eltif-fonder etablerats, i endast fyra medlemsländer (Frankrike, Italien, Luxemburg och Spanien), och konceptet har inte utvecklats i den takt som förväntades. Anledningen till den begränsade användningen anses ha sin grund i betydande begränsningar i distributionsprocessen (efterfrågesidan) och de stränga reglerna för portföljsammansättning (utbudssidan). 

Reformens syfte

Behovet av en reformering har varit föremål för diskussion under en längre tid och under 2022 kom Europeiska unionens råd och Europaparlament fram till en preliminär överenskommelse om en översyn av förordningen. Den 15 februari 2023 antogs reformen (se länk till förslaget här). Reformen syftar till att överkomma de efterfråge- och utbudsbegränsningar som har identifierats. Vidare syftar den till att klargöra omfattningen av godtagbara tillgångar och investeringar, kraven på portföljsammansättning och diversifiering, villkoren för in- och utlåning av kontanter och andra fondbestämmelser, inbegripet hållbarhetsaspekter. Paketet innehåller också regler för att göra det lättare för icke-professionella investerare att investera i Eltif-fonder samtidigt som ett starkt investerarskydd säkerställs. De viktigaste åtgärderna är följande: 

• Breddad definition av godtagbara tillgångar;
• Införande av två olika kategorier av Eltif-fonder inklusive utökad flexibilitet i portföljsammansättning och diversifiering;
• Utökade likviditetsmöjligheter; 
• Krav på transparens; och 
• Förenklad marknadsföring till icke-professionella investerare.

Den reformerade förordningen kommer att gälla nio månader efter det datum att den anses träda i kraft, det vill säga 20 dagar från det datum att det publiceras i Europeiska unionens officiella tidning. Redan existerande Eltif-fonder på marknaden kommer att ha fem år från detta datum att anpassa sig efter det nya regelverket.

Relevanta skatteaspekter

Den reformerade förordningen har främst regulatoriska effekter och uttalar sig inte särskilt om specifika skatteregler, varav detta lämnas till medlemsländerna att själva beakta. Med hänsyn till det faktum att Eltif-fonder är att betrakta som alternativa investeringsfonder bör ingen skillnad i jämförelse med redan gällande lokalt regelverk för sådana fonder vara att vänta. För Sverige avser det bland annat lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 

Det ska dock noteras att vissa medlemsländer, bland annat Belgien, har antagit specifika (att betrakta som gynnsamma) regler för Eltif-fonder och att man därmed bör hålla sig uppdaterad på vad som faktiskt gäller i landet man är verksam i. Slutligen är vår uppfattning att gynnsamma skatteregler kring dessa typer av fonder, i likhet med de som har implementerats i Belgien, är önskvärt i syfte att öka dess attraktionskraft. I takt med utvecklingen på marknaden kan det även väntas att fler länder följer Belgiens exempel.  

För ytterligare läsning och detaljer i ämnet, se gärna denna guide som har givits ut av våra kollegor i Luxemburg.