Propositioner om utökade hybridregler

TM_mote ‹ Tillbaka till artiklarna

Finansdepartementet har publicerat två propositioner avseende genomförandet av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar samt beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe.

Den 14 februari 2019 kommenterade vi på Tax matters Finansdepartementets promemoria om utökade hybridregler.

Hybridregler innebär att olikheter i nationell lagstiftning utnyttjas avseende den skattemässiga behandlingen av finansiella instrument, företag och fasta driftställen.

Promemorian innehöll förslag om att utöka de befintliga hybridreglerna och innebär att de befintliga bestämmelserna om avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer utökas till att omfatta fler situationer samt även andra utgifter än ränteutgifter.

Regeringen har nu överlämnat två propositioner till riksdagen avseende genomförandet av hybridreglerna.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

Nedan finns en sammanfattning av de nya reglerna uppdelat utifrån de båda propositionerna:

Regler för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar

Hybrida finansiella instrument

Ett företag ska ej få dra av utgifter som betalas till ett företag enligt ett finansiellt instrument om den motsvarande inkomsten inte tas upp till beskattning av det mottagande företaget och detta beror på skillnader avseende den rättsliga klassificeringen av det finansiella instrumentet eller betalningen i skattehänseende mellan Sverige och mottagarlandet.

Hybrida företag och missmatchningar med fasta driftställen

Ett företag som klassificeras på skilda sätt i två olika stater är ett hybridföretag. Ett företag i Sverige kan exempelvis betraktas som hybridföretag om en annan stat behandlar svenska dotterbolaget som en “disregarded entity” (ett bolag som ej är skattesubjekt). Ett företag ska inte få dra av utgifter som betalas till ett företag om det företaget inte tar upp motsvarande inkomster till beskattning.

Importerade missmatchningar

Avdragsförbud ska även gälla för utgifter avseende importerade missmatchningar. Syftet är att motverka effekten av att hybrida missmatchningar, som uppstår mellan tredjeländer som inte har implementerat hybridregler, flyttas in till stater som har hybridregler. Ett exempel är en avdragsgill utgift som betalas från en medlemsstat till en icke medlemsstat. Mottagaren tar upp inkomsten till beskattning och har samtidigt en avdragsgill utgift på motsvarande belopp till ett tredje land. Inkomsten beskattas inte i tredje land på grund av hybridregler.

Dubbla avdrag

Förbud att dra av utgifter i företagets hemviststat om avdrag för samma utgifter får göras i den stat där det fasta driftstället är beläget.

Begränsad avräkning av utländsk skatt vid hybridöverföring

Dubbel avräkning av utländsk skatt vid hybridöverföringar ska förhindras genom att stater som tillåter avräkning av källskatt på betalningar hänförliga till hybridöverföringar begränsar avräkningsbeloppet i proportion till den skattskyldiges skattepliktiga nettoinkomst från arrangemanget. Reglerna är inriktade på värdepapperslån och återköpsavtal avseende värdepapper där två stater intar olika synsätt i fråga om vilken part som i skattehänseende anses uppbära eventuell avkastning på de överförda finansiella instrumenten.

Regler om beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe

Obeaktat fast driftställe

Inom EU har Sverige dubbelbeskattningsavtal som grundar sig på exemptmetoden med Bulgarien, Cypern och Grekland. Exemptmetoden innebär att en inkomst är helt undantagen från beskattning. Grekland beskattar exempelvis inte ett svenskt företags inkomst från fast driftställe i Grekland.

Regeringens förslag innebär att exemptmetoden i ovan dubbelbeskattningsavtal inte ska tillämpas, varför Sverige framledes ska kunna beskatta inkomsten.

Kommentar

Reglerna om hybrida missmatchningar är i stora drag redan införda i samband med införandet av ränteavdragsbegränsningsregler under senare år varför de nu föreslagna ändringarna endast kommer beröra de fåtal hybridkonstruktioner som finns kvar och som framförallt avser andra utgifter än ränteutgifter. De situationer som träffas av reglerna medför dock stora krav på utbetalande företag att ha full kontroll på hur inkomsten beskattas i mottagarlandet eller i annat land som indirekt kan få en skattemässig fördel av betalningen.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Fredrik Nilsson och Louise Karlén

Fredrik Nilsson och Louise Karlén

Fredrik Nilsson och Louise Karlén arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med internationell företagsbeskattning. Fredrik har även bred erfarenhet av att arbeta med klienter inom digital media.
Fredrik: 010-212 62 93, fredrik.nilsson@pwc.com
Louise: 010-200 81 10, louise.karlen@pwc.com
Fredrik Nilsson and Louise Karlén works at PwC's office in Stockholm with international corporate taxation.
Fredrik: +46 10 212 62 93, fredrik.nilsson@pwc.com
Louise: +46 10 200 81 10, louise.karlen@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Nu implementeras DAC6 i Europa

Innan den 1 januari 2020 ska EU:s medlemsstater ha implementerat DAC6-direktivet om rapporteringsplikt för vissa gränsöverskridande ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Worldwide Tax Summaries hjälper dig hålla koll på skatter i omvärlden

Arbetar du med skattefrågor i en större organisation? Då känner du säkert till utmaningen när det gäller att ha koll på vilka olika ...

Läs artikeln
Läs artikeln

OECD:s förslag till en “enhetlig metod” gällande den digitala ekonomin

OECD har vidareutvecklat sitt första utkast gällande digitalisering kopplat till internprissättning och fasta driftställen. Baserat på de ...

Läs artikeln