Statens inkomst från stämpelskatten på rekordnivåer

Stämpelskatter, avgifter som förvärvare av fastigheter betalar till staten, har ökat kraftigt och väntas i år nå en rekordnivå på 11,2 miljarder kronor. Ett av skälen är det ökade värdet på fastighetsbeståndet i Sverige de senaste åren.

Om du eller ditt företag har köpt en fastighet ska en stämpelskatt betalas. Den beräknas på köpeskillingen eller taxeringsvärdet året före det år lagfart beviljas. Det alternativ som har det högsta egendomsvärdet utgör grunden för beräkningen.

Skatten uppgår till 1,5 procent för privatpersoner och vissa angivna juridiska personer, exempelvis bostadsrättföreningar och stiftelser. För andra juridiska personer, exempelvis aktiebolag, uppgår stämpelskatten till 4,25 procent.

Stämpelskatt utgår inte om det sker genom fastighetsbildningsförrättning. Det kan därför vara intressant för exempelvis oäkta bostadsrättsföreningar att analysera förutsättningarna för, och genomföra, en så kallad tredimensionell fastighetsbildning av lokaler för att bli klassad som en äkta bostadsrättförening.

Det utgår inte heller någon stämpelskatt vid fusion, gåva eller arv. Vid så kallat blandat fång, delvis köp delvis gåva, tas stämpelskatten normalt endast ut om förvärvaren lämnar en ersättning (exempelvis genom att överta lån på fastigheten) som uppgår till minst 85 procent av taxeringsvärdet året före det år som lagfarten beviljas.

I sammanhanget bör nämnas att det pågår en utredning där utredaren har i uppdrag att se över vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Utredningen ska särskilt se över regelverket för paketering av fastigheter och analysera om förvärv genom fastighetsbildningsåtgärder missbrukas för att undgå stämpelskatt.

Det uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2017.