SNS summerar nya företagsbeskattningen
Förra veckan höll Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) ett seminarium om den nya företagsbeskattning som träder i kraft 1 januari 2019. Vi har på Tax matters löpande beskrivit de olika förslagen under resans gång. Den proposition som nu ligger på riksdagens bord kommer att antas före sommaren.
Hur ser näringslivet på de nya regler som nu antas efter fem års utredningsarbete?
”De nya reglerna är en blandning av hemkokta idéer och internationella principer”, sammanfattade Leif Jakobsson, ansvarig statssekreterare hos finansminister Magdalena Andersson.
Huvudprincipen i de nya reglerna är en begränsning av avdragsmöjligheterna för räntor i vissa fall i utbyte mot en sänkning av bolagsskattesatsen. Tanken är att ändringarna ska vara statsfinansiellt neutrala.
Leif Jakobsson presenterade de ändringar som regeringen nu slutligen föreslår i förhållande till den lagrådsremiss som tidigare presenterats. Regeringen har försökt ta så stor hänsyn som möjligt till de synpunkter som framförts av näringslivet. Bland annat har avdragsmöjligheterna generellt ökats något för industriföretagen samtidigt som fribeloppet vad avser negativa räntor för vilka avdrag medges, höjts från 100 000 kronor till fem miljoner kronor. Det senare har lett till att endast cirka 2 100 aktiebolag, färre än en procent av samtliga bolag, nu berörs negativt av ränteavdragsbegränsningen. I tidigare förslag berördes cirka 25 000 bolag. I gengäld stannar sänkningen av bolagsskatten vid 20,6 procent. Detta innebär att alla aktiebolag, förutom dessa cirka 2 100 stycken, blir vinnare på reformen genom den sänkta bolagsskatten, utan att de drabbas av en ränteavdragsbegränsning.
”Jag hade önskat komma ner till 20 procent, men vi har valt att beakta olika önskemål från näringslivet och då klarade vi inte en neutral finansiering”, kommenterade Leif.
Professor Bertil Wiman, Uppsala Universitet, pekade på det långdragna lagstiftningsarbetet. Han kritiserade dagens riktade ränteavdragsbegränsningsregler, som regeringen väljer att behålla, om än något upplättade. Bertil hade gärna sett att de slopats. ”Man skulle istället kunna tillämpa den allmänna skatteflyktslagen i dessa situationer”, menade Bertil.
Även fastighetsbranschen var representerad. Från denna kom återigen tidigare framförd kritik om att ränteavdragsbegränsningarna fördyrar bostadsbyggande. ”Möjlighet finns att undanta infrastruktursatsningar från dessa regler. Bostadsbyggande är infrastruktur”, menade Agneta Jacobson från Cushman & Wakefield. Leif Jakobsson höll inte riktigt med i den delen, men frågan bereds vidare. Dock inte inför nu kommande riksdagsbeslut.
Näst sista ordet gick till Johan Fall, skattechef på Svenskt Näringsliv. ”Regeringen har hörsammat mycket av den kritik som framförts mot det senaste förslaget. Det är positivt”, menade Johan. Han hade dock givetvis gärna sett att regeringen gått längre i sänkningen av bolagsskattesatsen. Detta är viktigt framför allt för forskningsintensiva företag som arbetar med eget kapital, vilket är vanligt när det gäller FoU (Forskning och utveckling).
Professor Sven-Olof Lodin, menade i den avslutande debatten att de svenska reglerna nu blir för generösa genom kombinationen möjligheten till räkenskapsenlig avskrivning och en ränteavdragsbegränsning baserad på EBITDA.
Kommentar
Det är inte ofta som näringslivet generellt gör vågen inför nya skatteförslag, men här var det nästan så. När hände det senast?
Regeringen har lyssnat och ansträngt sig, nästan som att detta är en nationell fråga. Detta är kul att notera som omväxling och bra att näringslivet kan ge även ros när så är motiverat.
Tre saker värda att notera:
- Bra att näringslivet generellt är nöjda.
- En sänkning av bolagsskatten med 1,4 procentenheter och 2 100 företag som berörs negativt. Lite ull för mycket utredningstid kan tyckas...
- Att professor Sven-Olof Lodin tycker att reglerna nu sammantaget blir för generösa. Detta kan öppna för fortsatta förändringar och då med ökad hänsyn till typiskt tjänsteproducerande företag genom en fortsatt sänkning av bolagsskattesatsen. Genom den räkenskapsenliga avskrivningen avviker Sverige positivt vid en internationell jämförelse.
Men nu stundar val. Genom att regeringen hörsammat kritik kommer denna fråga inte upp i valdebatten.
I höst kommer SNS att starta ett forskningsprojekt om globala skattetrender. Intressant!
Under årets Almedalsvecka blir det en ”superskattetisdag” den 3 juli. På förmiddagen PwC:s utfrågning av de ekonomisk-politiska talespersonerna och på eftermiddagen håller SNS ett seminarium om en ny skattereform med många tunga personer inom svensk beskattning.
PwC
PwC Sverige är marknadsledande inom revision och rådgivning med 2 700 medarbetare runt om i landet – vi finns där du finns! Vårt syfte är att skapa förtroende i samhället och lösa viktiga problem och våra värderingar genomsyrar allt vi gör.
Lämna en kommentar