<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Slutligt (?) förslag till nya 3:12-regler

PwC-skatteradgivning-Pen-1-solid_0001_maroon.png ‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Pen-1-solid_0001_maroon.pngIdag presenterade regeringen sin lagrådsremiss gällande förslag till nya 3:12-regler. Lagrådsremissen stämmer överens med det utkast som presenterades 22 mars 2017 och som sedan skickades på remiss. Regeringen har alltså inte tagit hänsyn till den kritik som framkom i remissvaren.

Regeringen föreslår därmed att 3:12-reglerna ska utformas enligt följande från och med 1 januari 2018:

Skattesatser

  • Utdelningar och kapitalvinst som ryms inom ägarens gränsbelopp beskattas till 25 % (idag 20 %).
  • Utdelning och kapitalvinst som överstiger takbeloppet i tjänst (se nedan) beskattas till 30 %.

Förenklingsregeln

  • Gränsbeloppet enligt förenklingsregeln, även kallad schablonregeln, uppgår till 2,75 inkomstbasbelopp (169 125 kr för 2018).
  • Om förenklingsregeln används i ett bolag får ägaren inte beräkna något gränsbelopp alls för något annat bolag.

Huvudregeln

  • Det lönebaserade utrymmet enligt huvudregeln kommer att beräknas enligt nedan trappa (idag 50 % av löneunderlaget). Beräkningen individualiseras vilket innebär att löneunderlaget (totala löner inom en koncern) fördelas mellan delägarna (närstående ses här som en delägare) innan beräkningen av det lönebaserade utrymmet görs. Nedan trappa avser alltså per delägare/närståendekrets.
    • 15 % av delägarens andel av löner upp till 6 inkomstbasbelopp (369 000 kr för 2017)
    • 30 % av delägarens andel av löner mellan 6 och 60 inkomstbasbelopp (369 000 – 3 690 000 kr)
    • 40 % av delägarens andel av löner överstigande 60 inkomstbasbelopp (3 690 000 kr)
  • Takregeln om att det lönebaserade utrymmet maximalt får uppgå till 50 gånger egen eller närståendes lön slopas.
  • Löneuttagskravet för att kvalificera för att få beräkna lönebaserat utrymme lämnas oförändrat på 6 inkomstbasbelopp (369 000 kr för lön år 2017) plus 5 % av det totala löneunderlaget, dock maximalt 9,6 inkomstbasbelopp (590 400 kr för lön år 2017).
  • Den tidigare 4 %-spärren som inneburit att ägare som kontrollerar mindre än 4 % av kapitalet i ett bolag inte fått tillgodogöra sig lönebaserat utrymme slopas. För delägare som äger mindre än 4 % av kapitalet i företaget begränsas istället det lönebaserade utrymmet till att uppgå till högst 0,25 gånger den egna (eller närståendes) kontanta ersättning från företaget och dess dotterföretag.
  • Den särskilda skattemässiga definitionen av dotterbolag behålls.

Takbelopp i tjänst

  • Takbeloppen för beskattning av utdelning och kapitalvinst i tjänst ska slås samman till ett takbelopp om 120 inkomstbasbelopp (7 380 000 kr för 2017) per år. Tilläggsköpeskillingar som utfaller senare år ska dock få inkluderas i takbeloppet.

Generationsskiften

  • Särskilt undantag ska införas avseende ägarskiften mellan närstående vilket syftar till att generationsskiften inte ska missgynnas jämfört med externa försäljningar.
  • De nya reglerna tillämpas dock endast på generationsskiften som genomförs efter den 31 dec 2017.

Uppräkning av sparat gränsbelopp

  • Begränsning av den årliga uppräkningen av sparat utdelningsutrymme från dagens statslåneräntan + 3 procentenheter till statslåneräntan + 2 procentenheter.

Förändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2018.

Remissen skickas nu till lagrådet vars uppgift är att uttala sig om förslaget är i enlighet med grundlagar och övrig lagstiftning på området samt om syftet med förslaget uppnås med den föreslagna lagtexten. Regeringen ska därefter återkomma med ett slutligt lagförslag som sannolikt presenteras som en del av budgetpropositionen senast den 20 september 2017.

Kommentar

Det kan konstateras att regeringen inte tagit till sig av den omfattande kritik som framförts mot förslaget i de båda remissrundorna. Kritikerna har framfört att de försämrade reglerna missgynnar svenska entreprenörer och svenskt näringsliv och att ett redan komplicerat regelverk blir än mer svårbegripligt. Kritiken gäller främst den höjda skattesatsen, försämrade möjligheter till beräkning av lågbeskattat utrymme baserat på löneunderlag samt det höjda takbeloppet för tjänstebeskattning. Vidare är många kritiska till att undantaget för generationsskiften inte kan tillämpas på generationsskiften som är genomförda innan 1 januari 2018.

Inom Alliansen har oenighet rått där vissa förespråkat att lägga fram en gemensam Allians-budget medan andra vill bryta ut skatteförslagen ur regeringens budget. Samtidigt uppmanar Magdalena Andersson och Per Bolund till en sammanhållen budgetprocess i en debattartikel i SvD idag. Det återstår nu att se hur de politiska partierna kommer att reagera på förslaget.

Har du skattefrågor för fåmansföretag?

Annika Svanfeldt

Annika Svanfeldt

Annika Svanfeldt jobbar på PwC:s kontor i Stockholm som skatterådgivare för entreprenörer och deras bolag.

Kontakt: 010-212 48 04, annika.svanfeldt@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Dispositionsrätt som grund för beskattning eller faktiskt nyttjande?

Den 20 mars 2024 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) en dom avseende uttagsbeskattning i enskild näringsverksamhet och slog fast ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skänk aktieutdelning och sprid julglädje

Julen är en tid för att göra skillnad och sprida glädje genom att stödja välgörenhet. Visste du att du som aktieägare kan skänka din rätt ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Viktiga tips inför årsskiftet: Så planerar du ditt löneuttag för 2024

Det närmar sig årsskifte, vilket innebär att det är dags för dig som äger andelar i ett fåmansföretag att se över ditt löneuttag för 2024. ...

Läs artikeln