<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Skatteverkets nya ställningstagande: När hemarbete medför att ett utländskt företag får fast driftställe

Man och kvinna hemarbetar ‹ Tillbaka till artiklarna

Skatteverket publicerade nyligen ett nytt ställningstagande (SKV Dnr 8-1677220) gällande när en anställds arbete i hemmet medför att ett utländskt företag får ett fast driftställe i Sverige. Det nya ställningstagandet från Skatteverket lägger större vikt vid om det finns något uttalat eller underförstått krav från det utländska företaget mot den anställde att arbeta hemifrån i Sverige eller om hemarbetet sker av andra anledningar såsom myndighetsrestriktioner eller eget val.

Läs också: Hemmet som arbetsplats efter hävda restriktioner - så blir skatten! 

Innebörden av det nya ställningstagandet är att färre fast driftställen bör uppstå jämfört med de utgångspunkter som behandlas i Skatteverkets ställningstagande från 2015 (SKV Dnr 131 160469-15/111). För att ett fast driftställe ska uppstå krävs att det finns (i) en plats som står till företagets förfogande, (ii) varifrån den affärsmässiga verksamheten bedrivs på (iii) stadigvarande basis. Kravet om plats kan dock bortfalla om en anställd eller annan beroende agent har rätt att teckna avtal för det utländska företagets räkning. Att det endast finns en stadigvarande plats till förfogande för det utländska företaget ger således inte ensamt upphov till ett fast driftställe, det måste alltså också bedrivas affärsmässig verksamhet från platsen.

Stadigvarande plats vid sex månader

Vid närmare beaktning av kravet om en stadigvarande plats står till förfogande kan inledningsvis nämnas att det finns en gränsdragning gällande begreppet stadigvarande. Gränsdragningen går generellt vid sex månader och det är först då som platsen kan anses vara av stadigvarande karaktär. Tillfälligt arbete som utförs i hemmet vägs inte in i bedömningen gällande det utländska företagets förfogande över platsen, utan det ska snarare handla om att arbetet bedrivs med viss omfattning. Emellertid behöver inte den ifrågavarande platsen nödvändigtvis vara en typisk kontorslokal vilket framgår av kommentaren till artikel 5 i OECD:s modellavtal liksom praxis från HFD (RÅ 2009 ref. 91) som tidigare klargjort att även en bostad kan vara föremål för en plats som ger upphov till fast driftställe.

Läs också: Finns rätt kompetens för din verksamhet i utlandet?

Finns krav från arbetsgivaren?

Vid de fall den anställde arbetar hemifrån i Sverige för ett utländskt företag ska, enligt Skatteverket, en bedömning göras som tar sikte på om det finns något krav från arbetsgivaren. Sådana krav kan vara att det råder platsbrist på kontoret och att den anställde därför vissa dagar i veckan måste arbeta hemifrån. Det uppenbara fallet som möjliggör att det utländska företaget anses förfoga över en plats i en bostad är när det råder ett hyresförhållande mellan den anställde och det utländska företaget. I andra fall ska särskild vikt i bedömningen ges till huruvida det utländska företaget har en fördel eller ett intresse av den anställdes geografiska placering. Exempel på fördel eller intresse i kontexten kan vara att den anställde arbetar mot kunder i Sverige eller att den anställde bedriver försäljningsverksamhet i Sverige med syftet att etablera det utländska företaget inom Sverige. Mot bakgrund av ovan kan sägas att det ska råda ett samband mellan den anställdes bostad, det utländska företagets område inom vilket affärsverksamhet bedrivs och den geografiska placeringen av den anställde.

Restriktioner från myndigheter och önskemål från anställda

Tvingande eller frivilliga myndighetsrestriktioner väger inte in i bedömningen av plats och anses därför inte vara till fördel för det utländska bolaget. Önskemål från den anställde att arbete hemifrån som tillgodoses av det utländska företaget trots att ingen fördel eller något intresse rent affärsmässigt finns hos arbetsgivarens sida riskerar inte att ge upphov till fast driftställe.

Fast driftställe och kärnverksamhet

Den affärsverksamhet som ska bedrivas från den stadigvarande platsen för att utgöra ett fast driftställe ska vara kärnverksamhet i relation till det utländska bolaget. Vad kärnverksamhet är i det enskilda fallet är naturligtvis en fråga med varierande svar. Som riktlinjer ges dock att försäljningsverksamhet i regel anses vara en del av kärnverksamheten och i det motsatta så anses arbete av uteslutande förberedande eller biträdande karaktär inte utgöra kärnverksamhet.

Läs också: Skatterättsnämnden - fråga om fast driftställe till följd av pandemin 

Kommentar

Skatteverkets ställningstagande är ett välkomnat förtydligande kring hur frågan om fast driftställe ska bedömas utifrån de ändrade arbetsförhållanden som blivit ett resultat av de senaste årens pandemi. Detta i sin tur leder till ökat förutsebarhet och minskad administration för utländska bolag som enbart önskar kunna erbjuda sina anställda möjligheten att arbeta hemifrån i Sverige, utan att det finns något affärsmässigt intresse eller behov av detta från företagets perspektiv.

Ta del av Skatteverkets ställningstagande här

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Peter Heyne och Rasmus Albo

Peter Heyne och Rasmus Albo

Peter Heyne och Rasmus Albo arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med nationell och internationell företagsbeskattning.
Peter: 010-213 04 38, peter.x.heyne@pwc.com
Rasmus: 072-880 99 95, rasmus.albo@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

EU godkänner ViDA-paketet: Digital momsreform från 2027

Den 5 november 2024 röstade EU:s finansministrar igenom förslaget för moms i den digitala tidsåldern, ViDA. Detta innebär att EU:s ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Pelare II - direktivförslag för förenklad rapportering (DAC9)

EU-kommissionen har presenterat ett förslag med ändringar i direktivet om administrativt samarbete som gäller pelare II (DAC 9). Syftet är ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Elbilsladdning: momsfri kredittjänst eller momspliktig varuförsäljning?

Den 17 oktober 2024 meddelade EU-domstolen sitt avgörande i målet Digital Charging Solutions GmbH (C-60/23). I avgörandet slår EU-domstolen ...

Läs artikeln