Skatteverket anser att den svenska skattebasen är hotad

Årligen minskar skatteintäkterna med cirka 4-5 miljarder kronor per år till följd av skatteplanering med externa lån. Det framgår av en rapport som Skatteverket har publicerat.

De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna i dess nuvarande lydelse gäller från och med 1 januari 2013. Enligt Skatteverkets rapport som presenterades den 15 januari 2015 är det för tidigt att dra några klara slutsatser om effekterna av de nya reglerna. Skatteverket noterar dock att det finns en rad tillämpningssvårigheter, till exempel när det gäller frågan om vem som ska anses vara mottagare av ränteutgifterna och hur beskattningsnivån av mottagaren ska bedömas. Även det faktum att Skatteverket erhållit många frågor om de nya reglernas tillämpning och att ett stort antal öppna yrkanden gjorts i de deklarationer som inlämnats under 2014 tyder enligt rapporten på att många företag upplever reglerna som svårtillämpade.

Skatteverkets kartläggning visar vidare att den interna skuldsättningen inom koncerner minskat kraftigt under 2012 och 2013. Skatteverket utgår från att detta är en effekt av de nya ränteavdragsbegränsningsreglernas införande. Samtidigt noterar Skatteverket att en motsvarande ökning av externa lån skett och att den totala skuldsättningen i svenska företag därför är i stort sett oförändrad.

Skatteverkets utgångspunkt är att majoriteten av banklån och annan extern långivning är affärsmässigt motiverade och saknar koppling till skatteplanering. Samtidigt menar Skatteverket att det, särskilt i samband med företagsförvärv, förekommer att externa lån utnyttjas i syfte att minska beskattningen i Sverige. Enligt Skatteverkets bedömning leder skatteplanering med externa lån till minskade skatteintäkter om cirka 4-5 miljarder kronor varje år.

Någon koppling mellan den minskning av intern skuldsättning och motsvarande ökning av externa skulder som identifierats har enligt rapporten inte kunnat verifieras. Skatteverket anser dock att det, för att ränteavdragsbegränsningsreglerna ska uppnå en verklig förändring på den svenska bolagsskattebasen, även vore nödvändigt att införa regler i syfte att motverka sådan skatteplanering som sker med externa lån.

Kommentar

Skatteverkets rapport utgör en del i det uppdrag Skatteverket har när det gäller den fortsatta kartläggningen av ränteavdragen.

Det förslag om avdragsförbud för negativt finansnetto (det vill säga skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader) som presenterades av Företagsskattekommittén den 12 juni 2014 och som tidigare berörts i Tax matters omfattar såväl interna som externa ränteutgifter.

Vi fortsätter att bevaka utvecklingen och debatten avseende utformningen av de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna via Tax matters.

Martin Ekdahl