Rapport från OECD belyser skatteundandragande genom aktietransaktioner

I en ny rapport från OECD uppmärksammas olika typer av skatteundandragande genom så kallad dividend stripping, det vill säga aktietransaktioner för att undvika eller kräva återbetalning av källskatt på utdelningar flera gånger. Rapporten beskriver några av de vanligaste uppläggen och föreslår motåtgärder.

Bakgrund

OECD har inom ramen för projektet med att bekämpa internationell skatteflykt och aggressiv skatteplanering - Base Erosion and Profit Shifting (BEPS) - den 7 december 2023 publicerat rapporten "Dividend Tax Fraud: Raising Awareness of Dividend Stripping Schemes". 
I rapporten beskriver OECD några av de vanligaste metoderna som används för skatteundandragande med utdelningar. Så kallad dividend stripping har under de senaste åren varit föremål för flera uppmärksammade rättsprocesser. Det har uppskattats att dessa upplägg har inneburit ett skattebortfall om 140 miljarder euro inom EU. Uppläggen kan också innefatta penningtvätt och medföra marknadsstörningar som påverkar det finansiella systemets integritet.

Exempel på skatteundandraganden

OECD definierar dividend stripping som ett komplext förfarande för att handla, sälja och återköpa aktier under en viss period i syfte att undvika betalning av källskatt på utdelningar, eller för att kräva obefogade återbetalningar av källskatt. 

Det förekommer olika former av skatteundandraganden med utdelningar, men det gemensamma draget är att en person överför det juridiska ägandet av sina aktier tillfälligt till en annan person, samtidigt som den behåller det ekonomiska intresset över dem. Detta kan medföra att källskatt på utdelningar krävs tillbaka eller kvittas två gånger. Två av de mest kända metoderna är så kallade "cum-ex"- och "cum-cum"-arrangemang.

• Cum-ex. Cum-ex-arrangemang innebär kortfattat att flera parter kräver återbetalning av källskatt på samma utdelning genom att utnyttja oklarheter i ägarförhållandena kring utdelningsdagen. Exempel på ett sådant arrangemang kan vara att den ursprungliga aktieägaren säljer sina aktier inklusive rätt till utdelning. Den nya aktieägaren får sedan utdelningen med avdrag för källskatten. Därefter säljer den nya aktieägaren tillbaka aktierna till den ursprungliga ägaren, men då utan rätt till utdelning. Båda parter har därigenom i vissa fall kunnat ansöka om återbetalning av källskatten, trots att bara en av dem har betalat den.
  
  Att göra flera återbetalningsanspråk på samma källskatt utgör i många länder skattebrott och kan också involvera penningtvätt. Både straffrättsliga och civilrättsliga åtgärder har vidtagits i flera länder inom EU.
  
  
• Cum-cum. Cum-cum-arrangemang är ofta strukturerade på så sätt att en investerare lånar ut eller säljer sina aktier till en låntagare eller köpare som är bosatt i ett annat land som tillämpar en lägre källskatt. Syftet är inte, som i cum-ex-arrangemang, att kräva tillbaka källskatt två gånger, utan snarare att minska och minimera källskatten. Köparen av aktierna får utdelningen och lämnar tillbaka dem till den tidigare ägaren, minus källskatten och en ersättning som förhandlats mellan parterna.
  
  Den rättsliga bedömningen av cum-cum-arrangemang är en omdebatterad fråga. Vissa länder betraktar dessa transaktioner som aggressiv skatteplanering, medan andra tillämpar civilrättsliga eller förvaltningsrättsliga mekanismer för att förhindra dem. Några länder har även inlett brottsutredningar rörande cum-cum-arrangemang.

Förslag på åtgärder

OECD konstaterar i sin rapport att det finns brister i befintliga lagar och samordningen mellan olika myndigheter samt att det krävs utökad internationell samverkan i dessa frågor.

Baserat på det föreslås en rad motåtgärder som länder kan överväga för att förhindra och bekämpa skatteundandraganden med utdelningar. Dessa inkluderar bland annat ny lagstiftning, att öka medvetenheten bland privata och offentliga aktörer, att förbättra både den nationella och internationella samordningen och utbytet av information mellan olika tillsynsmyndigheter samt gränsöverskridande arbetsgrupper.

Kommande lagstiftning

I linje med OECD:s rapport presenterade EU-kommissionen den 19 juni 2023 ett utkast till direktivet FASTER (Faster and Safer Relief of Excess Withholding Taxes), som syftar till att förenkla och att harmonisera och samordna hantering av källskatter inom EU, förbättra informationsutbytet och samarbetet mellan medlemsstaternas skattemyndigheter samt att införa gemensamma sanktioner mot missbruk och bedrägerier.

I Sverige pågår sedan flera år arbete kring en ny lag om källskatt på utdelningar och det förväntas intensifieras när FASTER antas. Den nya lagen syftar till att modernisera och förenkla det svenska systemet för källskatt på utdelning, samt att anpassa det till EU-rätten och internationella standarder. I tidigare lagstiftningsarbete har behovet av regler för att adressera cum-ex- och cum-cum-transaktioner identifierats och åtgärder för att angripa dessa har föreslagits genom nya förfaranderegler och utökade skatteflyktsregler.

Läs också: FASTER - Utkast till EU-direktiv för harmoniserad källskattehantering

Våra kommentarer

OECD-rapporten är ett viktigt bidrag till att öka medvetenheten och kunskapen om skatteundandragande med utdelningar och ger värdefulla insikter om hur såväl länder som företag kan förbättra sitt arbete för att förebygga liknande transaktioner. Det lagstiftningsarbete som för närvarande pågår i Sverige och inom EU medför positiva steg mot att förenkla och förbättra hanteringen av källskatt på utdelningar, samt att minska risken för såväl dubbelbeskattning som icke-beskattning.

Det är viktigt att betona att den absoluta merparten av de transaktioner som förekommer på marknaden är helt legitima och syftar inte till att åstadkomma något skatteundandragande. Åtgärder som vidtas bör därför inte skapa onödiga hinder eller kostnader för de aktörer som följer reglerna, vilket skulle begränsa företags tillgång till kapital.

För aktörer på marknaden är det viktigt att uppmärksamma de utmaningar och osäkerheter som för närvarande finns kring tillämpningen och tolkningen av gällande regler, och noggrant analysera de transaktioner som man deltar i, vilka interna riktlinjer som finns och hur dessa följs upp och efterlevs. Vi förväntas oss också att kraven på rutiner och dokumentation kommer att utökas framöver.