Tio heta skattenyheter: Tax matters sammanfattar sommaren 2024

Medan du tagit semester har vi på PwC haft koll på de senaste nyheterna på skatteområdet. Här har vi sammanställt det viktigaste du behöver känna till som hänt under sommaren.

Regeringen går inte vidare med förslaget om ett heltäckande register över hushållens tillgångar och skulder

I januari 2021 beslutade regeringen att utse en särskild utredare med uppdraget att noggrant undersöka och analysera hur individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder kunde utvecklas och användas för att ge en fullständig bild av hushållens finansiella situation, utan att kompromissa med personlig integritet och skyddet av personuppgifter. 

I oktober 2022 presenterade utredningen sitt betänkande, "En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder" (SOU 2022:51). Utredningen föreslog att skapa ett heltäckande register över hushållens tillgångar och skulder, vilket regeringen nu har beslutat att inte genomföra. Betänkandet fick omfattande kritik under remissrundan, och regeringen har istället gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att analysera hur en av myndighetens befintliga stickprovsundersökningar kan kompletteras med information om skulder och vissa tillgångar. Regeringen anser att den personliga integriteten skulle skyddas samtidigt som effektivitetsvinster skulle uppnås genom att använda en befintlig urvalsundersökning istället för att skapa ett nytt register.

Skatterättsnämnden vill att utredning tillsätts om förhandsbeskedsinstitutet

I juni 2024 har Skatterättsnämnden bett regeringen att utreda förhandsbeskedsinstitutet. Skatterättsnämnden vill att institutet ska återgå till att fungera som det ursprungligen var tänkt, vilket innebär att enskilda snabbt ska kunna få besked i komplicerade rättsliga skattefrågor och att prejudikatbildningen på skatteområdet ska påskyndas. Skatterättsnämnden konstaterar att antalet förhandsbesked har halverats de senaste tjugo åren, och att 25-50 procent av de förhandsbesked som faktiskt lämnas undanröjs av Högsta förvaltningsdomstolen.

Redan 2008 överlämnade Högsta förvaltningsdomstolen en promemoria till regeringen med förslag på förbättringsområden för förhandsbesked. Enligt Skatterättsnämnden har dessa förslag, med något enstaka undantag, inte genomförts. För att förhandsbeskedens funktion inte ska gå förlorad anser Skatterättsnämnden att det är viktigt med en bred översyn, vilken bör utgå från ett rättssäkerhetsperspektiv. 

Remissrundan pågår för 3:12-utredningen och ränteavdragsutredningen

I början av juni överlämnade Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag sitt betänkande "Förenkla och förbättra!" (SOU 2024:36) till regeringen. Samtidigt överlämnades även ränteavdragsutredningens slutbetänkande "Förbättrade ränteavdragsregler för företag" (SOU 2024:37). Båda betänkandena är nu ute på remiss, och svaren ska ha inkommit till Finansdepartementet senast den 18 oktober 2024. 

Läs också:
3:12-utredningen har kommit med sitt förslag
Flera intressanta förslag i den nya ränteavdragsutredningen

Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss om underskottsreglerna

I januari 2024 publicerade regeringen promemorian “Förbättrade och förenklade regler om avdrag för tidigare års underskott” (Fi2024/00136) med en rad förslag, bland annat avseende den s.k. beloppsspärren, som anger hur stor del av tidigare års underskott som får dras av efter en ägarförändring. Under våren genomfördes en remissrunda, och i slutet av maj överlämnade regeringen en remiss till Lagrådet baserad på promemorians förslag. I lagrådsremissen föreslås bland annat en ändring av beloppsspärren, samt undantag till denna, och ett antal ändringar för att förenkla tillämpningen av den så kallade flockregeln, med flera. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Läs också:
Förenklade regler om underskott: Är förslagen tillräckliga?
Förenklade regler om förvärv i oäkta koncerner: Är de tillräckliga?
Tid att se över reglerna kring skattemässiga underskott och fusioner?

Ett nytt Öresundsavtal har undertecknats

I juni 2024 nådde Sverige och Danmark en överenskommelse om ett nytt Öresundsavtal för arbetspendlare. Enligt den nya överenskommelsen ersätts den tidigare tremånadersregeln med en årsregel. Detta innebär att arbetspendlare kommer att beskattas i arbetsgivarlandet baserat på var de har utfört sitt arbete under hela året, vilket ger större flexibilitet och minskar den administrativa bördan för både pendlare och arbetsgivare. Dessutom kommer det nya avtalet att inkludera offentliganställda, vilket skapar en mer enhetlig behandling av alla arbetspendlare.

Läs också: Sverige och Danmark enas om nytt Öresundsavtal för arbetspendlare

Nya regler avseende momsfri försäljning till USA:s väpnade styrkor 

Från och med den 15 augusti 2024 kan en försäljning av varor och tjänster till USA:s väpnade styrkor inom ramen för avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA (det så kallade DCA-avtalet) undantas från moms även om försäljningen äger rum i Sverige. Detta innebär att den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster (som inte har något annat land som destinationsland) kan välja att undanta leveransen eller tillhandahållandet från skatteplikt om vissa förutsättningar är uppfyllda. Undantaget från skatteplikt gäller endast i den omfattning som framgår av DCA-avtalet. En säljare som vill tillämpa regeln och sälja utan moms måste ha ett DCA-intyg i sina räkenskaper. Notera att oavsett om säljaren tillämpar undantaget eller inte har säljaren rätt till avdrag för ingående moms på sina kostnader enligt en särskild regel om så kallat kvalificerat avdrag.

De nya reglerna kompletteras av att det efter ansökan införs en rätt till återbetalning av ingående moms för USA:s väpnade styrkor om säljaren väljer att inte tillämpa undantaget. Rätten till återbetalning av ingående moms gäller även medlemmarna av de väpnade styrkorna och civilpersonal samt anhöriga till dessa personer som har tillåtelse att följa med till Sverige. Läs mer på regeringen.se. 

Nytt ställningstagande från Skatteverket om skattereduktion för grön teknik

Efter två nya förhandsbesked från Skatterättsnämnden har Skatteverket publicerat ett nytt ställningstagande om system för lagring av grön teknik, "Skattereduktion för grön teknik – installation av batteri som helt eller delvis används för att lagra egenproducerad el" (Dnr: 8-2971032). Skattereduktion för installation av grön teknik medges för kostnader för arbete och material och gäller installationer som påbörjats, betalats och slutförts tidigast 1 januari 2021.

I två beslut har Skatterättsnämnden prövat om skattereduktion för installation av grön teknik kan beviljas för batterier som, utöver att lagra egenproducerad el, används i annan inkomstbringande verksamhet. Vid bedömningen diskuterade nämnden både frågan om på vilket sätt energi lagras och hur den lagrade energin används. Även om den energi som lagras i batteriet till viss del utnyttjas för en så kallad stödtjänst anser Skatterättsnämnden att skattereduktion ska beviljas. Att stödtjänsten kan medföra betydande intäkter ska inte heller medföra någon annan bedömning.

Skatteverket skriver därför i sitt ställningstagande att installation av ett batteri som helt eller delvis används för att lagra egenproducerad el ger rätt till skattereduktion även om batteriet till viss del utnyttjas för stödtjänster eller elprisarbitrage.

Om du blivit nekad skattereduktion på grund av delvis användning av batteriet till stödtjänster eller elprisarbitrage, finns möjlighet att begära omprövning av Skatteverkets beslut. Kontakta oss på PwC så hjälper vi dig.

Räntan på kvarskatt och anstånd har sänkts

Från och med den 1 juli sänktes den låga kostnadsräntan på kvarskatt och anstånd med skatt från 5 procent till 3,75 procent. Samtidigt sänktes intäktsräntan på skattekontot till 1,6875 procent. Anledningen till detta är att säljräntan på statsskuldväxlar har sänkts och att räntan på skattekontot är kopplad till denna.

Från och med den 1 juli 2024 gäller följande räntesatser:

• Intäktsränta: 1,6875 procent (tidigare 2,25 procent)
• Låg kostnadsränta: 3,75 procent (tidigare 5 procent)
• Hög kostnadsränta: 18,75 procent (tidigare 20 procent)

Läs också: Efter räntehöjningarna på skattekontot - ta kontroll över din ränta!

Kommunalt bolags tillhandahållande av tjänster ska anses utgöra momsfri social omsorg

Under sommaren kom ett avgörande från HFD avseende ett kommunalt bolags försäljning av tjänster till kommunen där PwC varit ombud. 

I målet (mål nr 7768-23) hade en kommun avtalat med ett bolag att tillhandahålla omsorgstjänster som kommunen normalt ansvarar för, med undantag för myndighetsutövning. Bolaget skulle driva verksamheten självständigt inom sin egen organisation. Skatteverket ansåg att tjänsterna skulle klassificeras som momspliktig personaluthyrning, medan PwC och bolaget menade att de utgjorde momsfri social omsorg, då tillhandahållandet innehöll fler element än enbart personal. 

HFD ansåg att bolagets verksamhet inte kunde ses som enbart personaluthyrning i förhållande till kommunen och fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked i den överklagade frågan. Vi hoppas att domen öppnar för en snävare tolkning av begreppet personaluthyrning i relation till momsfria omsorgstjänster.

Regeringen har tillsatt en utredning om beskattningen av carried interest

Den 6 augusti tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att se över beskattningen av inkomster som härrör från särskild vinstandel, så kallad carried interest, vilket är vanligt inom Private Equity-branschen. 

Frågan om carried interest har varit en het potatis de senaste åren och varit föremål för ett stort antal processer hos Skatteverket och i domstol då det saknas särskilda regler för beskattningen av sådana inkomster. I processerna, där flera är pågående, har inkomsterna i vissa fall beskattats som innehav av kvalificerade andelar i fåmansföretag enligt 3:12-reglerna och i andra fall som lön. Då beskattningen i hög grad beror på omständigheter i det enskilda fallet råder stor osäkerhet och svårigheter att förutse beskattningskonsekvenserna för den enskilde.

Utredningen ska därför föreslå bestämmelser som leder till en förutsägbar beskattning av carried interest. Förslaget ska möjliggöra en beskattning som motsvarar beskattning enligt 3:12-reglerna. Utredaren ska presentera sina förslag senast den 20 januari 2025.