Tax Matters

Tax matters Sveriges skatteblogg

Tax matters Sveriges skatteblogg

Informationsskyldighet för skatterådgivare – snarare än du tror!

Av Stefan Carlsson, 3 april 2018

Informationsskyldighet för skatterådgivare – snarare än du tror!Införandet av en informationsskyldighet för skatterådgivare har länge varit på tapeten och finns redan i flera länder, som Storbritannien och USA. Du som tror att det ligger en bit in i framtiden för svenskt vidkommande gör klokt i att tänka om! Här beskriver vi reglerna och deras ikraftträdande.

I BEPS-projektets åtgärdspunkt 12 förordas en informationsskyldighet för skatterådgivare avseende gränsöverskridande “skatteupplägg”. Syftet med informationsskyldigheten är uppenbart, att skattemyndigheterna ska få kännedom om vilka internationella skattedrivna transaktioner som förekommer och hur de genomförs.

EU har, i likhet som fallet var med BEPS åtgärdspunkt 4, ränteavdrag, tagit ett initiativ inom ramen för sitt ATAD-projekt (Anti Tax Avoidance Directive) för att samordna och harmonisera medlemsstaternas regler för skatterådgivares informationsskyldighet. Den 13 mars enades ECOFINS ministerråd om ett direktivförslag som ska beslutas av ministerrådet senare i vår.

Direktivet om informationsskyldighet

Direktivet kräver att EU:s medlemsstater inför regler om obligatorisk informationsskyldighet till skattemyndigheterna om viss skatterådgivning. Skyldigheten åligger rådgivare och, i vissa fall, skattebetalare. Informationen ska av myndigheten som får den delas med de andra medlemsstaterna.

Informationsskyldigheten ska gälla gränsöverskridande skatteupplägg, med vilket ska förstås transaktioner och strukturer som berör mer än en medlemsstat eller en medlemsstat och ett tredje land.

De gränsöverskridande skatteupplägg som ska rapporteras är sådana som uppfyller minst ett av flera kännetecken. Det finns generella kännetecken, som inte i sig tar sikte på vidtagna åtgärder eller upprättade strukturer, och det finns specifika kännetecken som tar sikte på sådana åtgärder och strukturer. Det räcker dock inte att detta uppfylls, utan det måste också vara så att det väsentliga motivet eller ett av flera väsentliga motiv (“main benefit”) med åtgärden eller strukturen ska var att nå en skatteförmån.

Generiska kännetecken är bland annat att rådgivningen sker under strikt konfidentialitet i förhållande till skattemyndigheter eller andra rådgivare, eller att arvodet till rådgivaren är baserat på storleken av den uppnådda skatteförmånen.

Specifika kännetecken som tar sikte på åtgärder och strukturer inkluderar:

  • handel med förlustbolag i vissa fall
  • omvandling av högbeskattad inkomst till lågbeskattad, eller omvandling av inkomst till gåva
  • gränsöverskridande, avdragsgilla, betalningar till mottagare
    • som saknar skattemässig hemvist någonstans
    • med hemvist i lågskatteländer
    • med hemvist i länder som av OECD klassats som icke samarbetsvilliga
    • för vilka betalningen är undantagen från skattskyldighet eller där den omfattas av en fördelaktig skatteregim

Med rådgivare förstås i sammanhanget

  1. en person som utvecklar, marknadsför, organiserar, genomför eller leder genomförandet av rapporteringspliktiga skatteupplägg; och
  2. en person (annan än en sådan person som avses i 1) som biträder med rådgivning kring sådana skatteupplägg och som med hänsyn till fakta och andra omständigheter vet om eller borde veta om att de biträtt med sådana tjänster som beskrivs i 1.

Både fysiska och juridiska personer omfattas.

Viktiga bestämmelser i övrigt

Rådgivaren måste rapportera skatteupplägget till myndigheterna inom 30 dagar efter det att det gjorts tillgängligt, eller är färdigt att implementeras av den skattskyldige eller när det första steget i en kedja av transaktioner som ingår i skatteupplägget har vidtagits.

Om rådgivaren är förhindrad att rapportera skatteupplägget till följd av advokatsekretess eller motsvarande, om rådgivaren inte är hemmahörande inom EU, eller om ett skatteupplägg tagits fram på egen hand av skattebetalaren, övergår informationsskyldigheten till skattebetalaren.

Rapporterade skatteupplägg ska av den mottagande skattemyndigheten delas med de övriga medlemsstaterna genom automatiskt informationsutbyte, som ska ske kvartalsvis.

Medlemsstaterna ska införa regler om effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner för brott mot informationsskyldigheten.

Vad händer härnäst?

Direktivförslaget ska läggas fram för antagande av Ministerrådet, vilket beräknas kunna ske under våren. Det träder i kraft 20 dagar efter publicering i EU:s officiella tidskrift.

De första skatteuppläggen som ska rapporteras är de där de inledande stegen för implementering genomförs mellan ikraftträdandedagen - som alltså tycks kunna bli i maj eller juni i år - och den 1 juli 2020. Rapporteringen ska ske senast den 31 augusti 2020.

Därefter sker kvartalsvis rapportering med början den 31 oktober 2020.

Medlemsstaterna måste genomföra direktiv i nationell lagstiftning senast den 31 december 2019. För Sveriges del lämnades det direktiv till en utredning i april 2017 (Dir.2017:38). Utredaren ska presentera sitt förslag senast den 31 oktober 2018.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Intresseområde: Företagsbeskattning

Dela artikeln:

Stefan Carlsson

Stefan Carlsson
Stefan Carlsson arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning på PwC i Stockholm.
010-213 31 48
Stefan Carlsson works with national and international corporate taxation at PwC in Stockholm.
+46 10 213 31 48

stefan.b.carlsson@pwc.com
Hitta mig på:

Kommentarer

Få det senaste direkt i inboxen

Skribenter

Prenumerera på vårt RSS-flöde!

Kopiera länken nedan och klistra in i din RSS-läsare.