Riskskatt - en ny skatt för vissa kreditinstitut

‹ Tillbaka till artiklarna

Finansdepartementet föreslår nu en så kallad riskskatt som kommer beröra vissa kreditinstitut. Förslaget annonserades i regeringens budgetproposition och de ökade skatteintäkterna ska delvis användas för att finansiera försvaret. Vi går igenom förslaget.

Förslaget presenterades av Finansdepartementet i en promemoria publicerad den 17 september (Fi 2020/09725/S1). Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och förväntas ge en nettoökning av skatteintäkterna med cirka 5 miljarder kr första året och därefter med ytterligare cirka 1 miljard kr per år. 

Vilka kreditinstitut påverkas av riskskatten?

De kreditinstitut som ska betala riskskatten är de som vid beskattningsårets ingång har skulder hänförliga till den verksamhet som kreditinstitutet bedriver i Sverige, förutsatt att skulderna överstiger ett särskilt gränsvärde som initialt är satt till 150 miljarder kr.

För koncerner ska gränsvärdet gälla sammantaget för alla kreditinstitut i koncernen. 

Skatten påverkar både svenska och utländska kreditinstitut som har verksamhet i Sverige, oavsett i vilket land kreditinstitutet har sitt huvudkontor. 

Hur beräknas gränsvärdet?

Det första år då lagen föreslås gälla (2022) uppgår gränsvärdet till 150 miljarder kr. För efterföljande år föreslås att gränsvärdet för 2022 räknas upp med ett jämförelsetal baserat på prisbasbeloppets förändring mellan 2022 och det aktuella året.

De skulder som ingår vid beräkningen av gränsvärdet är skulder vid ingången av beskattningsåret som är hänförliga till kreditinstitutets verksamhet i Sverige. Avsättningar eller obeskattade reserver ska inte ingå i beräkningen. 

För koncerner ska de ingående kreditinstitutens sammanlagda skulder beaktas. Koncerninterna skulder till ett kreditinstitut som ingår i samma koncern ska i vissa fall inte beaktas. 

Hur beräknas beskattningsunderlaget?

Beskattningsunderlaget ska utgöras av summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång hänförliga till kreditinstitutets verksamhet i Sverige. Avsättningar och obeskattade reserver, efterställda skulder enligt lagen om resolution och vissa koncerninterna skulder ingår inte.

Hur stor är riskskattens skattesats?

Riskskatten föreslås uppgå till 0,06 procent av beskattningsunderlaget för beskattningsår som påbörjas under 2022. För beskattningsår som påbörjas under 2023 eller senare ska skatt utgå med 0,07 procent av beskattningsunderlaget. Riskskatten kommer vara en särskild skatt och därmed avdragsgill vid inkomstbeskattningen.

Förslaget innefattar även en rätt till nedsättning av riskskatten genom avräkning i vissa fall.

Riskskatten har varit aktuell länge

En särskild beskattning av kreditinstitut har varit aktuell en längre tid. Bland annat på grund av att bolagsskatten har sänkts med anledning av de nyligen införda generella ränteavdragsbegränsningsreglerna. Eftersom kreditinstitut av en del ansetts bli gynnade av skattesänkningen genom att normalt inte drabbas av den utökade avdragsbegränsningen för räntor, meddelades tidigt att en särskild beskattning av kreditinstitut skulle utredas.

En fråga är om den föreslagna lagstiftningen kan anses strida mot EU:s regler om statsstöd. I promemorian görs bedömningen att det inte är fallet men även att förslaget bör anmälas till kommissionen för godkännande innan det genomförs.

Risk att kreditinstitutens kunder drabbas

Eventuellt riskerar den ökade skattekostnaden att vältra över på kunder. Promemorian konstaterar att skatten kan påverka hushåll och företag negativt men det görs inte någon närmare bedömning av konsekvenserna.

Det återstår att se om den föreslagna regleringen blir lag och en första prövning blir den remissrunda som påbörjats med svarsdag senast 13 november 2020. Vi bevakar utvecklingen och fortsätta analysera förslaget.

Har du frågor om skatt? Kontakta oss för rådgivning

Daniel Glückman & Kristofer Karlsson

Daniel Glückman & Kristofer Karlsson

Daniel Glückman och Kristofer Karlsson arbetar på PwC i Stockholm med nationell och internationell företagsbeskattning och med specialisering inom den finansiella sektorn.
Daniel: 010-212 91 77, daniel.gluckman@pwc.com
Kristofer: 010 213 25 57, kristofer.karlsson@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Ny skattestandard tar plats i hållbarhetsrapporteringen från och med 2021

Från och med nästa år ska en ny standard och riktlinjer för skattefrågor tillämpas på hållbarhetsrapporter. Trots att rapporteringen ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Tillfällig skattereduktion ska ge incitament att genomföra nya investeringar

I höstbudgeten presenterades ett kommande förslag att införa en tillfällig skattereduktion för nya investeringar. Syftet är skapa positiva ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Förslag om förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare

Den 2 september 2020 presenterades Utredningen om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande. Syftet med ...

Läs artikeln