Förslag om särskilda beskattningsregler för carried interest

Den 28 januari 2025 publicerades ett utredningsförslag till ny lagstiftning om hur delägare i riskkapitalbolag ska beskattas för inkomster härrörande från carried interest. Förslaget innebär att sådana inkomster ska beskattas enligt de särskilda reglerna för fåmansföretag i 57 kap. IL (3:12).

Frågan om hur individer verksamma inom riskkapitalsektorn ska beskattas för avkastning härrörande från carried interest har varit föremål för processer mellan Skatteverket och riskkapitalbranschen under mer än 15 år. Den huvudsakliga frågan har varit om svenska individer ska lönebeskattas för de aktuella inkomsterna eller om beskattning istället ska ske på samma sätt som för andra kapitalinkomster (i förekommande fall med tillämpning av 3:12-reglerna, det vill säga delvis lönebeskattas).

Även om Högsta förvaltningsdomstolen inte har tagit uttrycklig ställning till hur carried interest ska beskattas har kammarrätterna såvitt vi förstår funnit att beskattning ska ske enligt 3:12-reglerna när dessa har bedömts vara tillämpliga. På Tax matters har vi också tidigare skrivit om ett förhandsbesked där Skatterättsnämnden fann att beskattning skulle ske enligt 3:12-reglerna.  

Läs också: Nytt förhandsbesked om carried interest

De långvariga processerna har dock skapat en stor osäkerhet i branschen och finansminister Elisabeth Svantesson har vid flera tillfällen uttalat sig om behovet av lagstiftning för att skapa tydliga skatteregler för såväl riskkapitalbolagen som deras anställda. I augusti 2024 tillsattes en utredning med uppgift att se över beskattningen av carried interest och ta fram förslag på sådan lagstiftning.

Utredningsförslaget

Den 28 januari 2025 presenterade utredningen sina slutsatser i en skrivelse till Finansdepartementet. 

Förslaget innebär i korthet följande: 

• Personer som på grund av sitt arbete har rätt till särskild vinstandel (carried interest) från en alternativ investeringsfond ska omfattas av 3:12-regelverket. Detta uppnås bland annat genom att en andelsägare i ett företag anses vara verksam i betydande omfattning i företaget om det direkt eller indirekt har rätt till vinst från en fond som avses i 1 kap. 2 § lagen om alternativa investeringsfonder, rätten till vinst mer än obetydligt överstiger företagets andel av utfäst kapital och möjligheten att få del av dessa inkomster har samband med individens arbete. 
  
  
• Den så kallade utomståenderegeln i 57 kap 5 § IL ska inte gälla för personer vars andelar omfattas av 3:12-reglerna enligt ovan. 
  
  
• Det föreslås att den så kallade karenstiden under vilken bedömningen av om andelar omfattas av 3:12-regelverket förlängs från dagens fem år till tio år. 
  
  
• Vissa begränsningar i möjligheten att räkna med ersättning till arbetstagare i dotterföretag till fonden vid beräkningen av det så kallade löneunderlaget införs. 

I första hand föreslås att förslaget finansieras genom höjd skatt på alkohol och tobak. Till den del ytterligare finansiering är nödvändig föreslås ett förhöjt takbelopp om 150 inkomstbasbelopp (ca 12,1 miljoner svenska kronor) för beskattning i inkomstslaget tjänst avseende utdelningar och kapitalvinster till delägare inom riskkapitalbranschen. 

Vad händer nu?

Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2026, vilket sammanfaller med tidpunkten för när de justerade 3:12-reglerna som presenterades i juni 2024 föreslås börja gälla. 

Läs också: 3:12-utredningen har kommit med sitt förslag

Förslaget på nya regler kommer nu att beredas inom Finansdepartementet. Om regeringen går vidare med förslaget är nästa steg att det skickas på remiss till berörda instanser. Normalt sett är remisstiden tre månader, men kortare tid förekommer. Därefter tas en lagrådsremiss fram där remissinstansernas synpunkter beaktas. Efter lagrådsgranskningen överlämnas en proposition till riksdagen. Det kan konstateras att om förslaget blir föremål för remissbehandling under våren 2025 är det möjligt att det träder i kraft till årsskiftet, 2025/2026.

Kort kommentar: 

Givet den osäkerhet som de ovannämnda processer har skapat så är det positivt att utredningen föreslår att kodifiera det rättsläge som många redan har uppfattat som gällande sedan tidigare, det vill säga att carried interest ska beskattas enligt 3:12 reglerna. Samtidigt införs en rad inskränkningar i förhållande till det ordinarie 3:12-regelverket i form av till exempel, förlängd karenstid, förhöjda takbelopp och begränsade möjligheter att beakta löneunderlag vilket för vissa individer kan få en negativ effekt. Dessa justeringar gäller enbart delägare som omfattas av 3:12-reglerna på grund av innehav av carried interest och således inte andra fåmansföretagsdelägare.

På PwC analyserar vi nu förslaget och dess konsekvenser i närmare detalj.