Första förhandsbeskedet om 2019 års riktade ränteavdragsbegränsningar

Skatterättsnämnden har meddelat ett första förhandsbesked baserat på de nya riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna och funnit att ett företag har rätt till avdrag för ränteutgifter på ett lån i en intressegemenskap.

Den 1 januari 2019 trädde nya ränteavdragsbegränsningsregler i kraft vilket kortfattat innebär en avdragsbegränsning baserat på 30 procent av EBITDA. I samband med det ändrades även ränteavdragsbegränsningsreglerna på lån i en intressegemenskap (de så kallat riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna). Detta är en stor förändring på skatteområdet som vi tidigare har kommenterat i flera artiklar här på Tax matters.

Nu har Skatterättsnämnden lämnat ett första förhandsbesked baserat på lydelsen i de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna på lån i en intressegemenskap. Förenklat innebär de nya reglerna att ett företag i en intressegemenskap som huvudregel får dra av ränteutgifter förutsatt att ett antal förutsättningar är uppfyllda. Företag får dock inte avdrag för ränteutgifter om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande (90-100 procent) har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.

Sökanden i förhandsbeskedet (X AB) har tagit upp ett lån från sitt koncernmoderbolag (Z AB) för att delfinansiera ett externt förvärv av andelarna i Å AB. Z AB är ett investmentföretag vars aktie handlas med en substansrabatt. Med detta avses att marknadsvärdet på Z AB, beräknat med utgångspunkt i dess börskurs, understiger det samlade värdet på samtliga tillgångar. Av olika anledningar har Z AB tillgodosett sitt likviditetsbehov genom extern finansiering, men i den nu aktuella situationen har lånet från Z AB lämnats utan att ytterligare externt lån har upptagits. Den externa upplåningen överstiger dock den interna utlåningen i Z AB och låneavtalet löper på marknadsmässiga villkor. Vidare har Z AB skattemässiga underskott vilket innebär att en räntedifferens inte kommer att beskattas.

Frågan som Skatterättsnämnden tog ställning till var om skuldförhållandet mellan Z AB och X AB ska anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån och om bolaget därför ska vägras ränteavdrag.

Skatterättsnämnden konstaterade att den nya ränteavdragsbegränsningsregeln i 24 kap. 18 § inkomstskattelagen är avsedd att träffa rena missbruksfall och regeln kan därmed liknas vid en ren skatteflyktsbestämmelse.

Skatterättsnämnden konstaterade även att det faktum att den externa upplåningen överstiger den interna utlåningen innebär en presumtion för att skuldförhållandet inte uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Det kan inte heller anses strida mot sunda affärsmässiga överväganden att låta en del av koncernens upplåning gå via Z AB eftersom Z AB normalt kan ta upp externa lån till en lägre kostnad än bolag längre ner i koncernen. Lånet är hänförligt till ett externt förvärv av andelar och ett sådant förvärv görs normalt av affärsmässiga skäl. Villkoren för den delen av skuldförhållandet är också marknadsmässiga. Även om skuldförhållandet kan medföra en väsentlig skatteförmån för intresse¬gemenskapen kan det enligt Skatterättsnämndens mening inte uteslutande eller så gott som uteslutande anses ha uppkommit av det skälet. Den ovan nämnda presumtionen är således inte bruten och X AB ska därför inte vägras avdrag för räntor med hänvisning till 24 kap. 18 § andra stycket inkomstskattelagen.

Kommentar

Skatterättsnämndens bedömning är väldigt intressant då den vittnar om en reell förändring av reglerna såväl som dess praktiska tillämpning avseende avdrag för ränteutgifter på lån i en intressegemenskap.

Vi har fått bekräftat att Skatteverket har överklagat förhandsbeskedet till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Baserat på att HFD tidigare har undanröjt flera förhandsbesked avseende 2013-års ränteavdragsbegränsningsregler finns dock en risk att även det nu lämnade förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden kommer att undanröjas. Med anledning av att det avser en helt ny lagstiftning med flera tillämpningssvårigheter vore det dock klart önskvärt att HFD tog upp sakfrågan till prövning. En sådan prövning skulle medföra en ökad rättssäkerhet och främja en enhetlig rättstillämpning, det är också den bedömningen som Skatterättsnämnden har gjort i frågan.

Frågan är intressant för alla företag i intressegemenskaper med interna lån. Vi kommer fortsätta att bevaka uppdateringar och avgöranden på området.