EU-dom förtydligar regler för ränteavdrag

Den 4 oktober 2024 avgjorde Europeiska unionens domstol ett viktigt mål angående de nederländska ränteavdragsreglerna. Även om domen i första instans gäller Nederländerna kan beslutet få stor påverkan i Sverige. Domen klarlägger att även vid lån på marknadsmässiga villkor kan ränteavdrag underkännas - trots grundläggande EU-rättsliga principer om fri rörlighet.

Fallet handlar om ett nederländskt företag som lånade medel från ett belgiskt lågbeskattat koncernföretag till marknadsmässiga villkor. Ränteintäkten var lågbeskattad i Belgien. Det belgiska koncernföretaget hade en betydande mängd substans, men det nederländska företaget kunde inte visa affärsmässiga skäl för finansieringsstrukturen. Enligt de nederländska reglerna saknades avdragsrätt i denna situation. 

Det kan vara en de facto begränsning av den europeiska etableringsfriheten att göra rätten till ränteavdrag beroende av hur den motsvarande ränteinkomsten beskattas. Detta eftersom en sådan begränsning endast påverkar gränsöverskridande transaktioner men inte rent nationella situationer. En sådan begränsning är dock tillåten i fall av "helt konstgjorda" strukturer. Detta enligt etablerad rättspraxis.

Lexel-fallet och armlängdsprincipen

I januari 2021 beslutade Europeiska unionens domstol i det så kallade "Lexel-fallet" att avsaknaden av beskattning eller förekomsten av en skatteförmån inte är tillräckliga skäl för att betrakta något som "helt konstgjort". Domstolen tillade att transaktioner enligt armlängdsprincipen bör anses vara icke-konstgjorda och därmed alltid skyddas mot en begränsning av etableringsfriheten. Detta uttalande har tolkats på olika sätt av domstolarna - framför allt kring vad man menat med “armslängd”.
En tolkning har varit att man med armslängd menar att villkoren för en transaktion (till exempel ett låneavtal) är marknadsmässiga. Att använda begreppet armslängd på det sättet är etablerat, till exempel vid bedömningar av internprissättning vid gränsöverskridande arrangemang. 

En annan tolkning har varit att begreppet armslängd ska tolkas bredare - och att man ska ta hänsyn till den ekonomiska innebörden. De som förespråkar den tolkningen anser att om en transaktion aldrig skulle ha ingåtts mellan oberoende parter så kan den inte vara “armlängdsmässig”.

EU-domstolens tolkning

Europeiska unionens domstol ansluter sig nu till den andra tolkningen. Även om villkoren i en transaktion är marknadsmässiga - och har en korrekt transfer pricing-dokumentation - så kan den klassas som helt konstgjord. I och med att transaktionen ses som helt konstgjord så skyddas företaget inte längre av den EU-rättsliga etableringsfriheten. 

Den svenska företagsskatteutredningen som lämnade sitt förslag före sommaren har också berört frågan om de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. De föreslagna nya reglerna som ska gälla för EU-interna transaktioner ska uttryckligen inskränkas till konstlade upplägg. Vi bedömer att detta ligger i linje med EU-domstolens praxis.