OECD:s förslag till en “enhetlig metod” gällande den digitala ekonomin

TM_dator-med-hander ‹ Tillbaka till artiklarna

OECD har vidareutvecklat sitt första utkast gällande digitalisering kopplat till internprissättning och fasta driftställen. Baserat på de gemensamma nämnarna i de olika metoder som presenterades i utkastet föreslår nu OECD vad de kallar en “unified approach”. Förslaget riktar sig framförallt mot stora konsumentinriktade bolag - inte nödvändigtvis bara tech- och plattformsbolag. Fokus är att skapa beskattningsrätt i marknadsländer, det vill säga där användare och konsumenter finns, och att vinsterna ska allokeras dit genom en tredelad modell.

Bolag med en i hög grad digitaliserad affärsmodell har idag möjlighet att skapa värde i ett land utan att behöva etablera en fysisk närvaro. Många OECD-länder upplever att det finns ett problem med internationell beskattning av sådana bolag som har en betydande kund- eller användarbas i ett land, men som har sina värdeskapande funktioner och tillgångar i ett annat land.

Den 9 oktober 2019 publicerade OECD ett så kallat ”Public consultation document” med titeln ”Secretariat Proposal for a ”Unified Approach” under Pillar One” (förslaget) för att presentera sitt förslag på hur den digitala ekonomin kan komma att beskattas i framtiden. I förslaget har OECD tagit hänsyn till kommentarer som mottagits på det utkast som har varit ute på remiss sedan OECD publicerade det i mitten av februari i år. Läs gärna artikeln som publicerades i samband med det utkastet här.

Förslaget bygger vidare på utkastet och redogör för en enhetlig metod (“unified approach”) för att åstadkomma ökad beskattningsrätt i länder där ingen (eller minimal) fysisk närvaro finns, men där användare/konsumenter finns, så kallade marknadsländer. Syftet är att komma åt problemet med beskattning av bolag som idag saknar fysisk, och därmed skattemässig, närvaro i marknadslandet men även att utöka beskattningen av bolag med viss fysisk närvaro.

Utöver bolag med en i hög grad digitaliserad affärsmodell, så kommer förslaget att påverka konsumentinriktade verksamheter, så kallade ”consumer facing businesses”. Även om detta ännu inte är en definierad term, noteras det vara mest tillämpligt på mycket digitaliserade verksamheter som på distans interagerar med användare som är, eller inte är, deras primära kunder, men skulle också kunna inkludera bolag som bedriver distributions- och marknadsaktiviteter via såväl koncerninterna som oberoende distributörer.

Om förslaget avser att träffa alla bolag oavsett storlek är oklart, men i förslaget framgår att det framförallt riktar sig mot väldigt stora bolag och att tröskelvärdena sannolikt kommer att bestå av två steg - ett på koncernnivå (750 miljoner Euro nämns i förslaget) och ett på marknadslandsnivå (som är anpassat till marknadslandets storlek för att även mindre länder ska kunna få del av “kakan”).

För att möjliggöra en utökad beskattningsrätt avser OECD att genom förslaget införa en ny typ av skattemässig närvaro som är oberoende av bolagets nivå av fysisk närvaro i marknadslandet. Den nya typen av skattemässig närvaro skulle införas som en fristående artikel i dubbelbeskattningsavtalen som tillämpas parallellt med befintliga regler, till exempel reglerna om fasta driftställen. OECD avser även att införa nya vinstallokeringsregler enligt en tredelad modell.

  • Belopp A. En del av residualen allokeras till marknadslandet där konsumenterna finns även om bolaget helt saknar fysisk närvaro i landet. Exakt hur den fastställda residualen ska beräknas förklaras inte av OECD, men i generella drag skulle det vara den vinst eller förlust som kvarstår efter det att ersättning för rutinfunktioner har allokerats till de länder där bolaget har fysisk närvaro. Hur stor del av residualen som marknadslandet sedan gjort sig förtjänt av föreslås enligt OECD bestämmas utifrån exempelvis en förutbestämd procentsats eller en allokeringsnyckel baserad på omsättning.
  • Belopp B. För rutinmässiga distributions- och marknadsaktiviteter som innebär viss fysisk närvaro föreslår OECD att marknadslandet tilldelas en standardiserad rutinvinst. OECD menar att detta dels skulle ge en högre förutsebarhet för bolagen, dels skulle minska missnöjet med de nuvarande internprissättningsreglerna och risken för tvister och dubbelbeskattning. Hur storleken på rutinvinsten ska bestämmas är inte definierat i förslaget, men kan tänkas variera beroende på industri och region.
  • Belopp C. Anser marknadslandet att bolagets aktiviteter går utöver vad som är “rutinmässiga” (det vill säga utöver de aktiviteter som ersätts med Belopp B), ges möjlighet till att komplettera den standardiserade rutinersättningen genom en bedömning enligt nuvarande internprissättningsregler och enligt förbättrade tvistelösningsförfaranden.

Allmänheten har möjlighet att lämna skriftliga kommentarer på förslaget fram till den 12 november 2019. De kommentarer som kommer in ska sedan diskuteras på OECD:s Conference Centre i Paris den 21 och 22 november 2019 och därefter ska OECD/G20 Inclusive Framework nå en gemensam överenskommelse. På grund av det politiska trycket har OECD för avsikt att nå en överenskommelse redan under början av 2020.

Kommentar

Allt fler länder inför ensidiga åtgärder som är inriktade på interaktion mellan användare och bolag (till exempel Frankrikes och Tjeckiens digitala tjänsteskatter). Detta har ökat behovet att ta fram multilaterala reformer för att uppnå mer enhetlig beskattning av vinster i den digitala ekonomin.

Trots att förslaget beskrivs som enhetlig metod, är processen för att nå enighet i ett tidigt skede och många viktiga delar kräver ytterligare arbete. Detta gäller inte minst att definiera vilka affärsverksamheter det är som omfattas av regelverket. Att det är bolag som framför allt riktar sig mot konsumenter (i motsats till mot andra bolag) och att det framförallt träffar verksamheter med en i hög grad digitaliserad verksamhet står någorlunda klart. Dock saknas ytterligare tydlighet gällande vilka digitala bolag som omfattas, och det är inte heller klart hur mer traditionella verksamheter med digitala inslag kommer att träffas. En annan stor oklarhet är vilka tröskelvärden som kommer att gälla - om några.

Vidare krävs det omfattande policybeslut kring vilka vinstnivåer som ska anses vara rutinvinster (för belopp B) och vad som ska anses vara residualen (för belopp A). Det är heller inte tydligt hur förluster ska hanteras - trots att förslaget anger att de ska hanteras på samma sätt som vinster.

Slutligen är det en viktig del av OECD:s fortsatta arbete hur förslaget ska implementeras i lokal lagstiftning samt hur tvistlösningsmekanismerna ska förbättras. Förslaget avser att leda till större säkerhet för skattebetalarna genom a) förebyggande av tvister genom tydliga och enhetliga regler och b) robusta tvistlösningsmekanismer, men vi befarar nya gränsdragningsproblem och en ökad börda för bolagens regelefterlevnad. Ett tydligt exempel är den ökade komplexiteten kring det formelmässigt beräknade Belopp A, och hur det interagerar med Beloppen B och C.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Anders Forslund och Lisa Zeise

Anders Forslund och Lisa Zeise

Anders Forslund och Lisa Zeise arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med skattefrågor rörande internprissättning.
Anders: 010-212 72 34, anders.forslund@pwc.com
Lisa: 010-213 33 04, lisa.zeise@pwc.com
Anders Forslund and Lisa Zeise works at the tax department at PwC’s Stockholm office with transfer pricing.
Anders: +46 10 212 72 34, anders.forslund@pwc.com
Lisa: +46 10 213 33 04, lisa.zeise@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Internationellt e-sports bolag döms att betala oredovisade arbetsgivaravgifter för svenska spelare

Skatteverket beslutade i november förra året att skönsbeskatta en internationellt välkänd e-sportsaktör för oredovisade arbetsgivaravgifter ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverkets blankett för redovisning av ränteavdragen är här!

Skatteverket publicerar nu en ny blankett - Blankett N9 - i vilken bolagets räntekostnader och ränteavdrag ska specificeras. Blanketten ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Synpunkter på Skatteverkets rättsfallskommentar på HFD-dom gällande internprissättning

Skatteverket har publicerat en rättsfallskommentar på Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) internprissättningsmål (mål nr 1913-18). Vi har ...

Läs artikeln