Digitalisering kopplat till internprissättning och fasta driftställen

TM_digital-storstad (1) ‹ Tillbaka till artiklarna

OECD har publicerat ett förslag på hur den digitala ekonomin kan komma att beskattas i framtiden. Beskattningen föreslås utgå mer från var kund- och användarbas finns, istället för som idag, var bolaget som erbjuder tjänsten har sin skattemässiga närvaro. Förslaget har mottagits med en hel del kritik.

I mitten av februari publicerade OECD ett så kallat Public Consultation Document (utkastet) med titeln ”Addressing the Tax Challenges of the Digitalisation of the Economy”.

Syftet med utkastet är att hitta en metod för att ge länder i vilka bolag saknar fysisk närvaro, men har en betydande kund- eller användarbas (marknadsländer), större möjlighet att fastslå skattemässig närvaro i marknadslandet. Idén bakom detta är att om skattemässig närvaro kan fastslås, finns det stöd för att en större del av bolagens vinster allokeras till marknadslandet trots att bolagen saknar fysisk närvaro där. Många OECD-länder upplever idag att den möjligheten saknas, och att bolagen därför inte blir tillräckligt beskattade i marknadslandet. I utkastet diskuteras tre förslag för att åstadkomma ökad beskattningsrätt, (1) användardeltagande, (2) marknadstillgångar och (3) betydande ekonomisk närvaro.

Användardeltagande - Förslaget innebär att användardeltagande kan medföra allokering av vinster till länder där "aktiva och deltagande användarbaser" finns, även om det saknas fysisk närvaro i landet. Förslaget fokuserar främst på tre typer av tjänster; sociala medieplattformar, sökmotorer och onlinehandel.

Marknadstillgångar - Förslaget skulle omfatta alla bolag som saknar (eller har minimal) fysisk närvaro i marknadslandet, men vars vinst delvis bygger på lokala marknadstillgångar. Med marknadstillgångar avses exempelvis varumärken, varunamn och lokala kundlistor. Förslaget omfattar alltså inte bara de tre branscherna ovan, utan skulle träffa en betydligt bredare grupp av branscher. Ett av förslagen vad gäller fördelningsmetodik av vinsterna omfattar två steg. Först ersätts rutinfunktioner (enligt nuvarande TP-metoder och armlängdsprincipen) och därefter fördelas den så kallade residualen mellan marknadsländerna baserat på givna nyckeltal.

Betydande ekonomisk närvaro - Förslaget är både det minst utredda/beskrivna och det mest långtgående. I korthet innebär det att marknadslandet skulle få möjlighet att beskatta utländska bolag på grund av betydande ekonomisk närvaro. Exakt vad betydande ekonomisk närvaro innebär är oklart men det skulle enligt förslaget vara en kombination av flera faktorer som visar att bolaget via digitala och automatiserade verktyg skapar en betydande och varaktig samverkan med den lokala marknaden.

Utkastet är just nu ute på remiss och svar ska ha inkommit senast den 6 mars.

Kommentar

Att det är fokus på den digitala ekonomin från OECD:s sida står helt klart, inte minst på grund av det politiska trycket på OECD att agera – frågan är dock om utkastet har tagit oss närmare en lösning.

Gemensamt för de tre förslagen är att de i mer eller mindre utsträckning skulle leda till avsteg från armlängdsprincipen såsom den har utvecklats i OECD:s senaste uppdatering av riktlinjerna (2017). I de uppdaterade riktlinjerna läggs fortsatt betydande fokus på var värdeskapandet sker, inte var de facto slutkunden återfinns. Analysen av värdeskapandet utgår från att bolagen som har kompetens och ansvar för utveckling, förbättring, underhåll, skydd och exploatering av de immateriella tillgångarna ska ha rätt till residualen.

En följd av kombinationen av avsteg från armlängdsprincipen (vilket samtliga förslag mer eller mindre innebär) och målet att beskatta den digitala ekonomin på ett nytt sätt, är att riskerna för dubbelbeskattning ökar när helt nya metoder och principer ska implementeras och tolkas.

Veckan efter förslaget presenterades deltog vi i en global Transfer Pricing-konferens i Wien där utkastet var ett av de stora diskussionsämnena. I paneldiskussionerna deltog flertalet tidigare och nuvarande (inom Transfer Pricing) ledande personer från akademin, OECD, USA etc. och sammanfattningsvis var i princip ingen positivt inställd till förslaget. Trots den hårda kritiken är det mycket sannolikhet att OECD, på grund av det från flertalet länder hårda politiska trycket, måste agera och fortsätta driva åtminstone ett av förslagen.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Pär Magnus Wiséen och Anders Forslund

Pär Magnus Wiséen och Anders Forslund

Pär Magnus Wiséen och Anders Forslund arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med internprissättning.
Pär Magnus: 010-213 32 95, paer.magnus.wiseen@pwc.com
Anders: 010-212 72 34, anders.forslund@pwc.com
Pär Magnus Wiséen and Anders Forslund works at the tax department at PwC’s Stockholm office with transfer pricing.
Pär Magnus: +46 10 213 32 95, paer.magnus.wiseen@pwc.com
Anders: +46 10 212 72 34, anders.forslund@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skatteförslagen i höstbudgeten för 2020 – en sammanställning

Idag lämnade regeringen höstbudgeten till riksdagen. Nedan har vi sammanfattat de viktigaste förslagen till ändrade regler på skatteområdet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Föreslagna förändringar av tvistlösningar i Europa

Regeringen lade nyligen fram det lagförslag som ratificerar ett EU-direktiv gällande lösningar av skattetvister kring dubbelbeskattning ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Vindkraftverk och statsstöd – planering av fastighetsskatten

Mot bakgrund av att det, enligt Skatteverket, inte går att dela upp statsstöd på del av en taxeringsenhet eller del av ett år kan det vara ...

Läs artikeln