Nytt ställningstagande avseende förmån av hälso- och sjukvård

Skatteverket har kommit med ett nytt ställningstagande som förtydligar gränsdragningen mellan skattepliktig och skattefri hälso- och sjukvård och därmed tillämpningen av de nya reglerna som trädde ikraft den 1 juli 2018. En av de avgörande faktorerna vid bedömningen är om förmånen är av privat karaktär eller ett led i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.

Fram till och med den 30 juni 2018 var förmån av icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård som bekostats av arbetsgivaren en skattefri förmån för anställda. Från och med den 1 juli 2018 har skattefriheten slopats och fri hälso- och sjukvård ska betraktas som en skattepliktig förmån, oavsett om vården är offentligt eller icke-offentligt finansierat. Däremot är förmåner som avser företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering fortfarande skattefri. Därmed blir gränsdragningen mellan dessa skattepliktiga och skattefria förmåner viktig.

Gränsdragning mellan skattepliktig och skattefri förmån

Efter att de nya reglerna trädde ikraft den 1 juli 2018 har Skatteverket ansett att det har funnits ett behov av att förtydliga reglernas tillämpning. Det nya ställningstagandet från Skatteverket lyfter och tydliggör därmed tillämpningen av och gränsdragningen mellan skattepliktig och skattefri förmån av hälso- och sjukvård.

Hälso- och sjukvård som utgör ett led i arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen omfattar bland annat olika insatser inom företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering. Vad som ryms inom företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering är vittgående och omfattar många olika typer av insatser. Det kan exempelvis handla om hälsoundersökningar, fysiskt och psykosocialt arbete som behövs för att förebygga eller rehabilitera ohälsa eller olycksfall på arbetsplatsen och medicinkontroller anpassade till arbetsmiljörisker.

I syfte att tydliggöra gränsdragningen mellan skattefri och skattepliktig förmån av hälso- och sjukvård redogör Skatteverket för hur olika gränsdragningssituationer ska bedömas. Som exempel nämns läkarbesök eller operation bekostade av arbetsgivaren. Utgångspunkten är att dessa förmåner är skattepliktiga, men om det vid läkarbesöket eller i samband med operationen konstateras att den anställda har behov av exempelvis fysisk eller psykosocial rehabilitering för att kunna utföra sitt arbete är sådan rehabilitering skattefri. Hälsoundersökningar som anställd genomgår i syfte att undersöka om denne uppfyller de fysiska förutsättningar som krävs för att utföra sitt arbete, till exempel som pilot, är skattefri om hälsoundersökningen är ett krav för att få utföra arbetet. På motsvarande sätt är hälsoundersökning som anställd genomgår skattepliktig om hälsoundersökningen inte utgör ett led i arbetet med att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatsen, till exempel hälsoundersökningar för att kontrollera det allmänna hälsotillståndet.

Skatteverket har med nio exempel i ställningstagandet som ger en bra bild i hur man ska resonera kring gränsdragningsfall av skattepliktig respektive skattefri hälso- och sjukvårdsförmån.

Om försäkringen ska täcka såväl kostnader för rehabilitering och förebyggande vård som sjukvård som är att anse som privata levnadskostnader för den anställda, måste arbetsgivaren proportionera premien på en skattefri och en skattepliktig del.