Nödintervention från EU-kommissionen - intäktstak genom marginalskatt föreslås för elproducenter
EU-kommissionen föreslår att ministerrådet ska anta en förordning om ett intäktstak för elproducenter som har låga fasta kostnader, såsom vindkraft, solkraft, vattenkraft, kraftvärme, och kärnkraft. Marginalintäkter på över 180 euro per megawattimme ska samlas in av EU:s medlemsstater och öronmärkas till betalning av konsumenters elräkningar. Medlemsstaterna uppmuntras också att teckna avtal med medlemsstater med låg energiproduktion för att dela med sig av intäkterna.
Förordning om nödintervention för att åtgärda höga elpriser
I förordningen föreslås ett intäktstak på 180 euro per megawattimme från produktion av el från vindkraft, solkraft, geotermal energi, vattenkraft (utan reservoar), biobränslen, avfall, kärnkraft, stenkol och olja. Det föreslås att medlemsstaten får undanta små anläggningar på maximalt 20 kilowatt från skyldigheten. Medlemsstaterna ska säkerställa att intäkterna från åtgärden öronmärks för elkunder, för att mildra effekterna av de höga elpriserna. Det föreslås vidare att medlemsstater som importerar all el från en annan medlemsstat ska teckna avtal med varandra senast den 1 december för att dela intäkterna. Andra medlemsstater uppmanas också att teckna liknande avtal, av solidaritetsskäl.
Det datum då det föreslå träda i kraft är den 1 december 2022 och förordningen ska gälla till den 31 mars 2023.
Kommentar
Förslaget till förordning är en nödåtgärd och innehåller inte den annars obligatoriska konsekvensbeskrivningen. Förordningen har inte heller remitterats. Förordningen ska beslutas inom kort av ministerrådet med kvalificerad majoritet och det kommer krävas att den svenska övergångsregeringen får mandat av EU-nämnden för att Sverige ska kunna stödja förslaget. En förordning är direkt tillämplig i alla delar i alla medlemsstater, men det kommer krävas nationell lagstiftning för att kunna reglera skyldigheterna. Det är svårt att se att detta skulle ske på annat sätt än genom skattelag då skyldigheterna gäller förhållandet mellan enskilda och det allmänna och innebär ett tvångsbidrag från företag utan direkta motprestationer från det allmänna. En skattelag måste beredas varför vi räknar med att det kommer ges tillfälle att inkomma med synpunkter på förslaget. Förslaget väcker många frågor om EU:s kompetens att ålägga medlemsstaten skyldigheter att införa skattelag, om förslaget har tagits i rätt forum och om kraven på EU:s lagstiftning har upprätthållits.
Förslaget torde innebära någon form av pristak för producenter. Beroende på hur prissäkringar etc. är utformade torde de intäkter som förslaget avser att träffa även kunna uppstå hos andra aktörer i värdekedjan (till exempel elhandelsbolag), men det är oklart om förordningen avser att även träffa dessa aktörer. Detta får visa sig i den fortsatta processen.
Tax matters har tidigare tagit upp EU:s gröna giv, som nu verkar vara pausad med hänsyn till energikrisen, och andra förslag på energiområdet från finansdepartementet.
Läs artiklarna här:
Hur har punktskatter betydelse för bolagens arbete med ESG-frågor?
Förslag på skatteåtgärder med anledning av den rådande effektsituationen
Fredrik Jonsson och Marc Gren
Fredrik Jonsson och Marc Gren arbetar på PwC:s kontor i Stockholm. Fredrik är specialiserad på olika typer av punktskatter till exempel energi-, miljö-, alkohol- och tobaksskatt. Fredrik har tidigare arbetat som rättslig expert på Skatteverkets huvudkontor och på domstol. Marc är specialiserad på klimatskatter, carbon pricing och statligt stöd. Marc är f.d. Rådman och har tidigare arbetat som huvudman för punktskatter på finansdepartementet.
Fredrik: 070-929 4163,
fredrik.jonsson@pwc.com
Marc: 073-860 18 84,
marc.gren@pwc.com
Lämna en kommentar