<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Hur har punktskatter betydelse för bolagens arbete med ESG-frågor?

Flygplan över hamn med containrar ‹ Tillbaka till artiklarna

Beroende på hur bolag väljer att lägga upp sin verksamhet vad gäller produktion, transporter och energiförsörjning får det påverkan på både punktskattehanteringen, ESG-frågor och bolagets hållbarhetsrapportering. Det kan gälla beslut om att investera i solceller och vindkraft, köpa gröna transporter, avfallshantering, hur elektronik behandlas, klimatkompensering, grön finansiering, produktion av el och värme samt uppvärmning av fastigheter etc.

ESG står för Environmental (miljö), Social (socialt ansvar) samt Governance (bolagsstyrning). Inom begreppet ryms alla hållbarhetsfrågor som berör företag, organisationer och samhället. Under "E" finns till exempel frågor som rör klimatförändringar, Net Zero, grön el, utsläppspolicyer, etc. och här kommer punktskatter in som styrmedel för vissa beteenden, men också under “G” när det gäller bolagens skyldigheter att rapportera punktskatter enligt gällande lagstiftning.

Punktskatter - fiskala och beteendestyrande

Punktskatter läggs på vissa varor och verksamheter, som till exempel energiprodukter, fordon, flyg, avfall och kemikalier. Punktskatter är både fiskala och beteendestyrande, det vill säga att de i det senare fallet syftar till att minska den negativa påverkan vissa verksamheter kan ha. Vissa av skatterna bygger på EU-direktiv medan andra är nationella. De nationella skatterna styrs och begränsas av EU-rättens regler om förbud mot statligt stöd och diskriminering samt reglerna om fri rörlighet. Det finns en mängd nya komplicerade riktlinjer för statligt stöd till klimat, hållbarhet, miljöskydd och energi från i år som också är relevanta för punktskattehanteringen.

Ökad betydelse som styrmedel

Punktskatterna har under en längre tid fått ökad betydelse som miljö- och klimatrelaterade styrmedel. Principen om att förorenaren betalar, och att så sker via skatter, har länge varit ett känt angreppssätt inom klimatstyrning och särskilt i Sverige. Det har dock fått förnyad kraft de senaste åren. Detta märks särskilt tydligt vad gäller de harmoniserade skatterna på energiområdet, det vill säga de som bygger på gemensamma EU-regler. Från att EU-reglerna främst har varit till för att underlätta den fria rörligheten av energiprodukter så har klimataspekterna dominerat de senaste åren. Samtidigt har det tidigare varit mycket svårt att uppnå enighet om nya klimatrelaterade skatter i EU. Därför har fokus skiftat till områden där det inte finns krav på enhällighet vid beslutsfattandet, som hållbarhetsregler och utsläppshandelsystem (EU ETS).

Fit for 55-paketet - en del av EU:s gröna giv

Fit for 55-paketet är ett stort lagstiftningspaket som utgör en del av EU:s så kallade gröna giv. Ministerrådet antog sin position 29 juni och paketet är under fortsatt förhandling, varför många av detaljerna i kommande lagstiftning ännu är oklara. Syftet är att EU ska uppnå klimatneutralitet senast 2050, genom att bland annat minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030. En av de viktigaste delarna som förhandlas just nu är skärpta regler för EU ETS med tillhörande klimattullar (CBAM), men även energiskattedirektivet som kommer att få en direkt påverkan på hur energiskatter kan komma att tas ut i framtiden.

Tanken är vidare att ett separat utsläppshandelssystem skapas för de bränslen som används för vägtransporter och den kommersiella fastighetssektorn. Förslaget är att den som tillhandahåller bränslen för sektorerna ska köpa utsläppsrätter. Det är inte klarlagt hur systemet ska kontrolleras och rapporteras, eller hur energiskatterna ska justeras utifrån respektive användningsområde.

Läs mer: Fit for 55 package: Council reaches general approaches relating to emissions reductions and their social impacts

Paketet är dock väldigt mycket större än så. Det finns förslag på lagstiftning på en mängd områden som kommer påverka företagen i grunden. Tax matters kommer att återkomma med en serie artiklar om hur Fit for 55-paketet kommer att påverka företagens punktskattehantering och utvecklingen kring ESG-frågor. Sammanfattningsvis är det viktigt att genomlysa bolagets verksamhet med ett framtidsperspektiv för att kunna bedöma påverkan för uttaget och rapporteringen av punktskatter i verksamheten.
Har du frågor om moms, tull eller punktskatter? Kontakta oss på PwC

Fredrik Jonsson och Marc Gren

Fredrik Jonsson och Marc Gren

Fredrik Jonsson och Marc Gren arbetar på PwC:s kontor i Stockholm. Fredrik är specialiserad på olika typer av punktskatter till exempel energi-, miljö-, alkohol- och tobaksskatt. Fredrik har tidigare arbetat som rättslig expert på Skatteverkets huvudkontor och på domstol. Marc är specialiserad på klimatskatter, carbon pricing och statligt stöd. Marc är f.d. Rådman och har tidigare arbetat som huvudman för punktskatter på finansdepartementet.
Fredrik: 070-929 4163, fredrik.jonsson@pwc.com
Marc: 073-860 18 84, marc.gren@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Tax matters önskar trevlig sommar!

Under våren har intresset varit stort för frågor relaterade till höstens riksdagsval, hållbarhet och för ett stort antal andra viktiga ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Högsta förvaltningsdomstolen ändrar förhandsbesked om tillskott av fordran

Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort ett mål om ett moderbolag som tillskjuter en fordran mot sitt dotterbolag när det nominella ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Panel om skatterna och valet 2022 - vilken är den viktigaste frågan?

Skatt som valfråga var huvudtemat när PwC:s skatteavdelning återigen anordnade panelsamtal i Almedalen. Med en namnkunnig panel bestående ...

Läs artikeln