<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Staten vinner momsmål om posttjänster

Man scannar paket ‹ Tillbaka till artiklarna

Tingsrätten i Stockholm har idag avgjort ett mål som pågått sedan flera år. Det handlar om den moms som historiskt tagits ut på posttjänster (till exempel brevporto) i Sverige.

Kort bakgrund

EU-domstolen kom i en dom från 2015 fram till att Sverige i momslagen implementerat EU:s momsdirektiv felaktigt. Direktivet föreskriver att det offentliga postväsendets tjänster ska undantas från moms men Sverige hade inte infört ett sådant undantag. Därför ändrades den svenska momslagen 2016 genom att ett undantag infördes. Nordeas krav på återbetalning (i form av en skadeståndstalan) avser åren 2004 - 2014 och grundar sig på att Nordea har betalat moms på posttjänster men inte kunnat göra avdrag för denna moms i och med att Nordea till stora delar bedriver momsfri verksamhet. Därmed har den ej avdragsgilla momsen utgjort en kostnad för Nordea (kravet gentemot staten uppgår till ca 549 mkr). Detta gäller även för andra bolag och organisationer som betalat moms på posttjänster men som saknar avdragsrätt för ingående moms och därmed drabbats av en fördyring.

Tingsrättens dom

Domen är mycket omfattande (108 sidor) men i korthet anser tingsrätten att EU-rätten inte kräver att de posttjänster som Nordea köpt in skulle ha undantagits från moms. Detta eftersom ramavtalen mellan Postnord och Nordea har föregåtts av förhandlingar. Det har inneburit att Nordea bland annat har haft möjlighet att förhandla om avvikelser från avtalsvillkoren för att posttjänsterna skulle motsvara Nordeas särskilda behov, enligt tingsrätten. De posttjänster som Nordea har köpt av Postnord och som omfattas av Nordeas talan har därför varit individuellt förhandlade och tjänsterna har därmed inte omfattats av det aktuella undantaget. Av tidigare praxis framgår att tjänsterna inte får vara individuellt förhandlade om de ska kunna omfattas av undantaget.

Kommentarer

Vi misstänker att sista ordet inte är sagt i denna fråga och till att börja med återstår att se om domen kommer att överklagas. En intressant fråga, om domen skulle stå sig, är vad som gäller för bolag och organisationer som inte har haft någon reell möjlighet att förhandla om sina avtalsvillkor och priser. Det skulle enligt vår bedömning kunna innebära att utfallet skulle bli ett annat. Tingsrätten konstaterar i domen att Nordea var en av Postnords största kunder under de aktuella åren.

Läs hela domen

Se även tidigare artikel på ämnet, där vi bl.a. konstaterar att krav på återbetalning bör kunna ställas upp till tio år tillbaka i tiden, utifrån gällande preskriptionsregler:
https://blogg.pwc.se/taxmatters/sverige-har-begatt-ett-fordragsbrott-genom-att-ta-ut-moms-pa-samhallsomfattande-posttjanster

Har du frågor om moms, tull eller punktskatter? Kontakta oss på PwC

Jesper Öberg

Jesper Öberg

Jesper Öberg arbetar på PwC i Stockholm med indirekt skatt och är specialiserad inom den finansiella sektorn. Jesper är doktor i finansrätt och har lång erfarenhet av att arbeta med momsfrågor för finans- och försäkringssektorn. Jesper är också en flitigt anlitad föreläsare i moms och medförfattare till flera böcker på moms- och EU-skatterättsområdet.
Kontakt: 010-212 95 53, jesper.oberg@pwc.com
Jesper Öberg works with indirect taxation at PwC in Stockholm and specialises in the financial sector. Jesper is a Doctor of Financial Law and has extensive experience of working with VAT issues for the financial and insurance sectors. Jesper is also a popular lecturer on VAT and co-author of a number of books on VAT and EU tax law.
+46 10 212 95 53

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

EU-rådet antar EU-direktiv för harmoniserad källskattehantering

Den 10 december 2024 antog EU-rådet direktivet FASTER (Faster and Safer Relief of Excess Withholding Taxes). Direktivet syftar till att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Pelare II - Notifierings- och registreringskrav aktuella i flera länder

Flera länder börjar gå från ord till handling och inför krav på registrering eller notifiering kopplat till Pelare II. Belgien var först ut ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Amount B – Navigera osäkerheten inför implementering

Amount B introducerades först i oktober 2020, men det var inte förrän i december 2022 som ett diskussionsutkast släpptes för en offentlig ...

Läs artikeln