Lagrådsremiss om beskattning av utdelning till och från Sverige

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Meeting-solid_0002_burgundyRegeringen föreslår att skattefriheten för utdelning från utlandet till ett svenskt företag begränsas i vissa fall. Kupongskattelagen, som gäller vid utdelningar från ett svenskt företag i vissa fall, skärps också. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

EU:s moder- och dotterbolagsdirektiv undantar olika former av vinstutdelning från dotterbolag till moderbolag inom EU från källskatt och undanröjer dubbelbeskattning av vinstutdelning på moderbolagsnivå. EU:s medlemsstater enades under år 2014 om att ändra direktivet. Detta för att motverka internationell skatteplanering, bland annat genom så kallade hybridinstrument. Med hybridinstrument avses till exempel instrument vars avkastning i ett land betraktas som avkastning på eget kapital (utdelning) medan det i det andra landet betraktas som avkastning på främmande kapital (ränta). Ett sådant instrument kan leda till att utbetalaren får avdrag i utlandet, samtidigt som mottagaren inte skattar för de mottagna medlen.

Det var inte avsikten att moder- och dotterbolagsdirektivet skulle kunna leda till en sådan dubbel icke-beskattning. Som en effekt av revideringen av direktivet föreslår regeringen i en lagrådsremiss att både inkomstskattelagen och kupongskattelagen justeras. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

  • Reglerna i inkomstskattelagen om skattefri utdelning på näringsbetingade andelar i bolagssektorn ändras. Skattefrihet ska inte längre medges för utdelning som lämnas av ett utländskt företag till den del utdelningen i utlandet får dras av som "ränta eller liknande" av det företag som lämnar utdelningen. Som exempel på vad som ska förstås med uttrycket "ränta eller liknande" nämns utdelning på olika utländska motsvarigheter till preferensaktier eller vinstandelslån, om utdelningen i utlandet behandlas som en avdragsgill räntekostnad eller liknande. Även om förslaget är föranlett av ändringar i EU:s moder- och dotterbolagsdirektiv, så gäller ändringarna oavsett i vilken utländsk stat som företaget som lämnar utdelningen är hemmahörande och oavsett andelsinnehavets storlek.
  • I det justerade direktivet åläggs medlemsländerna att införa en särskild skatteflyktsregel. Regeringen anser att direktivets nya skatteflyktsregel redan omfattas av skatteflyktslagen när det gäller utdelningar som ett svenskt företag tar emot. Regeringen föreslår dock vissa ändringar i kupongskattelagen för att helt införliva direktivändringarna i svensk rätt. Vid utdelningar från ett svenskt företag till utlandet tas normalt kupongskatt ut av den utdelningsberättigade med 30 procent av utdelningens bruttobelopp. Under vissa förutsättningar kan dock kupongskatten både reduceras alternativt inte tas ut alls. I kupongskattelagen finns det i dag en så kallad bulvanregel. Den ska förhindra kringgåenden när någon rent formellt "håller" aktierna vid utdelningstillfället åt den "rätte" ägaren och detta leder till att kupongskatten reduceras eller faller bort helt. Som exempel nämns att bulvanregeln bör kunna tillämpas även om den utdelningsberättigade inte är skattskyldig till kupongskatt till exempel på grund av att denne är en i Sverige obegränsat skattskyldig person eller på grund av att denne är ett moderbolag som omfattas av moder- och dotterbolagsdirektivet. Under sådana förhållanden beskattas bulvanen ändå för utdelningen med stöd av kupongskattelagen. Regeringen anser att bulvanregeln får anses omfatta alla dessa kringgåenden, men att det behövs vissa förtydliganden i lagtexten så att där uttryckligen framgår att regeln kan tillämpas även på utbetalningar som omfattas av moder- och dotterbolagsdirektivet.
  • En möjlighet att ansöka om förhandsbesked om skatt enligt kupongskattelagen införs också.

Kommentar

Lagändringarna bottnar ytterst i det arbete som sker på internationell nivå inom EU. Arbetet ligger också i linje med det arbete som pågår inom OECD (med understöd av G20 och G8) i syfte att motverka erosion av nationella skattebaser och flyttning av vinster (Base Erosion and Profit Shifting, BEPS).

De justeringar som nu görs i inkomstskattelagen syftar att förhindra dubbel icke-beskattning genom utnyttjande av hybridlånearrangemang. I en tidigare promemoria i ärendet från Finansdepartementet föreslogs bland annat att skatteflyktslagen skulle kunna tillämpas på kupongskatt. Det förslaget fick hård kritik och drogs tillbaka av regeringen som skickade ut en omarbetad promemoria på remiss innan sommaren. Det är denna omarbetade promemorias förslag som nu är grunden för lagrådsremissen. Förtydligandet i bulvanregeln i kupongskattelagen gör också att en utdelning mellan exempelvis två svenska bolag kan beläggas med svensk kupongskatt, om det visar sig att den svenska aktieägaren agerat som bulvan för en utländsk ägare som annars skulle ha träffats av svensk kupongskatt.

Avslutningsvis är det också bara värt att notera att tidsfristen för att ta ut kupongskatt skiljer sig från de tidsfrister som normalt gäller i skatteförfarandet. Skatteverkets fordran på kupongskatt uppkommer vid utdelningstillfället och enligt preskriptionslagen preskriberas en fordran tio år efter tillkomsten. Skatteverket måste således senast inom tio år från det att skattskyldigheten uppkom i efterhand påföra kupongskatt. Om preskriptionen avbryts förlängs tidsfristen i enlighet med preskriptionslagens regler.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Fredrik Ohlsson

Fredrik Ohlsson

Fredrik Ohlsson arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning på PwC:s kontor i Göteborg. Fredrik ingår i PwC:s skatteprocessgrupp och är även medlem av PwC:s internationella EU-skatterättsliga nätverk EUDTG (EU Direct Tax Group).
010-213 14 19
Fredrik Ohlsson works with national and international corporate taxation at PwC in Gothenburg. Fredrik is also a member of PwC’s international EU Direct Tax Group (EUDTG).
+46 10 213 14 19

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Nytt avsnitt i PwC:s serie om skatter: Joar Forssell inte nöjd med hur finansministern drivit frågan om en skattereform

  Som ungdomspolitiker tog Joar Forssell fram ett förslag till skattereform tillsammans med SSU:s ordförande Philip Botström. Hur ser Joar ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Ränteavdragsreglerna: nytt kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas

Skatteverket publicerade den 7 maj ett nytt ställningstagande kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas. Ställningstagandet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverkets nya ställningstagande till finansiella garantier inom koncerner

Skatteverkets två tidigare ställningstaganden gällande finansiella garantier ersätts av ett nytt för att bättre stämma överens med ...

Läs artikeln