Skattefriheten för utdelning från utländska företag begränsas

I en promemoria från Finansdepartementet föreslås att skattefrihet för utdelning från utländska företag inte gäller till den del det utdelande företaget har fått avdrag för utdelningen såsom för ränta. Skatteflyktslagen föreslås innefatta även kupongskatt.

Förslaget är en följd av ändringen i EU:s moder/dotterbolagsdirektiv. Syftet är att förhindra att hybridinstrument används för att uppnå skattefördelar. Med hybridinstrument avses exempelvis ett instrument som behandlas som skuld i ett land och som eget kapitalinstrument i ett annat land. Det kan i sig leda till att avdrag medges såsom för ränta i det ena landet och att räntebetalningen anses utgöra skattefri utdelning i det andra landet.

Moder/dotterbolagsdirektivets regler anger att utdelning från exempelvis ett dotterbolag i en medlemsstat till ett moderbolag i en annan stat ska undantas från beskattning. EU beslutade dock under 2014 att denna skattefrihet ska inskränkas och inte innefatta hybridinstrument där det utdelande företaget har medgetts avdrag för utdelningen. Förslaget från Finansdepartementet har utformats så att skattefriheten inskränks när det gäller utdelning från ett utländskt företag – oavsett om företaget är hemmahörande i eller utanför EU – till den del det utländska företaget har fått avdrag för utdelningen som för ränta. Genom att ange att det ska vara fråga om ränteavdrag påverkar det inte skattefriheten för utdelning från ett bolag som i hemlandet fått avdragsrätt för utdelning som utformas som den avdragsrätt som i Sverige gäller för investmentföretag.

Ändringen i moder/dotterbolagsdirektivet innefattar också en skatteflyktsbestämmelse. Det är en minimibestämmelse, det vill säga medlemsstaterna måste införa regler som ligger i nivå med direktivets bestämmelse. I promemorian uttalas att den svenska skatteflyktslagen redan får anses omfatta de skatteflyktsbestämmelser som finns i ändringsdirektivet och någon särskild skatteflyktsbestämmelse för utdelning behöver inte införas. Däremot gör Finansdepartementet bedömningen att den gällande skatteflyktslagen ska utvidgas och även omfatta kupongskatt. Den skatteflyktsbestämmelse som idag finns i kupongskattelagen är enligt Finansdepartmentet för begränsad och föreslås slopad.

De nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2016.

Kommentar

Förslaget om en begränsning av skattefriheten för utdelning var väntat eftersom det följer av ändringen i EU:s moder/dotterbolagsdirektiv. Frågan om den skattemässiga behandlingen av hybridinstrument finns också som en del OECD:s BEPS-projekt (action 2) där ett diskussionsunderlag presenterades i september förra året.

I vilka situationer skatteflyktslagen skulle kunna vara tillämplig på en situation där kupongskatt inte ska utgå enligt huvudregeln är oklart. Det finns inga kommentarer i promemorian i den delen. Förslaget är inte heller begränsat till situationer som omfattas av ändringsdirektivet utan omfattar exempelvis utdelning till fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Att utan närmare diskussion och analys införa den föreslagna utvidgningen av skatteflyktslagen måste anses anmärkningsvärt och man kan utgå från att remissinstanserna kommer att ha synpunkter på denna del av förslaget.