Tax Matters

Tax matters Sveriges skatteblogg

Tax matters Sveriges skatteblogg

Kompletterande förslag rörande beskattning vid tillfälligt arbete i Sverige

Av Cecilia Arrhenius, 15 augusti 2018

Kompletterande förslag rörande beskattning vid tillfälligt arbete i SverigeVi har tidigare publicerat artiklar avseende regeringens förslag att införa begreppet ekonomisk arbetsgivare i Sverige. Lagrådsremissen lämnades i maj 2018 och nu har man kommit med ett kompletterande förslag vad gäller vissa koncerninterna situationer.

Det ursprungliga förslaget innebär att fler personer anställda av utländska företag kommer att bli skattskyldiga i Sverige. Avsikten med förslaget är att 183-dagarsregeln inte ska tillämpas när det är fråga om uthyrning av arbetskraft från utlandet till ett svenskt företag. Med uthyrning av arbetskraft avses att en arbetstagare direkt eller indirekt hyrs ut eller ställs till förfogande av en arbetsgivare för att utföra arbete i uppdragsgivarens verksamhet i Sverige och arbetet utförs som en integrerad del av uppdragsgivarens verksamhet under dennes kontroll och ledning. En arbetstagare som är anställd av ett utländskt företag som saknar fast driftställe i Sverige ska därmed beskattas här när arbetstagaren utför arbetet för en verksamhet, företag, stat, kommun, landsting eller annan organisation, i Sverige. Det avgörande för om en arbetstagare ska beskattas i Sverige är vem denne utför arbetet för, och inte vem som betalar ut lönen.

Regeringen har nu kommit med en komplettering av förslaget. Detta eftersom att man har kommit fram till att den föreslagna uthyrningsregeln skulle kunna träffa vissa koncerninterna situationer på ett sätt som inte har varit avsett. Det skulle till exempel kunna gälla fall där arbetstagaren formellt är anställd hos ett koncernföretag i ett annat land än Sverige, där han eller hon arbetar och också är bosatt, men står under ledning och kontroll av ett svenskt koncernföretag. Det svenska koncernföretaget är då att se som arbetstagarens ekonomiska arbetsgivare. Så länge som arbetet utförs i bosättningslandet beskattas inkomsten endast där, men så fort personen arbetar i Sverige skulle en skattskyldighet uppstå här, även om det bara skulle vara fråga om en dags arbete i Sverige. Avsikten med den föreslagna uthyrningsregeln har inte varit att beskattning skulle ske i Sverige när sådana arbetstagare vistas kortare perioder i Sverige.

För att förtydliga att dessa koncerninterna situationer inte ska omfattas av den nya regeln föreslås att arbete i Sverige i vissa fall inte ska ses som uthyrning av arbetskraft även om övriga förutsättningar för att betraktas som sådan är uppfyllda. Det gäller om arbetet i Sverige utförs under högst fem dagar i följd, dock sammanlagt högst 30 dagar under ett kalenderår, och om uppdragsgivare och arbetsgivare ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § ÅRL.

Förenklat innebär ÅRL:s definition att om ett företag, moderföretaget, bland annat äger mer än hälften av rösterna i en annan juridisk person, dotterföretaget, så ingår företagen i samma koncern. Även utländska koncerner omfattas om företagen upprätthåller förbindelser mellan varandra motsvarande vad som anges i ÅRL.

Notera att lagrådsremissen innehåller några exempel på hur bedömningen av vem som är ekonomisk arbetsgivare ska göras i vissa situationer. Ett exempel behandlar så kallat koncerninternt arbete, det vill säga en situation där anställda i olika funktioner i olika bolag inom en koncern arbetar under ledning och kontroll av chefer som är anställda i andra länder och av andra bolag inom koncernen. Detta exempel visar begreppet ekonomisk arbetsgivare inte alltid ska tillämpas i fall där koncerner är involverade. Exempelvis ingår ett bolag i Norge och ett bolag i Sverige i samma multinationella koncern. En del av koncernens verksamhet kräver att anställda i olika funktioner i olika bolag arbetar under ledning av chefer som kan vara anställda i andra länder och är anställda av andra bolag inom koncernen. En anställd vid bolaget i landet Norge ansvarar för ledning och kontroll av koncernens HR funktion, som är en central funktion för koncernen, och reser därmed regelbundet till de andra bolagen inom koncernen, till exempel till bolaget i Sverige. Bolaget i Norge fakturerar ut kostnaderna till de andra bolagen inom koncernen utifrån en beräkning som tar hänsyn till flera olika faktorer, till exempel antalet anställda. Arbetet som den anställde utför i Sverige är en integrerad del av en central koncernfunktion och utförs för koncernens räkning och inte specifikt på uppdrag av bolaget i Sverige. Bolaget i Norge anses som den anställdes arbetsgivare under den period han utför arbetet i Sverige. Bolaget i Sverige ska därför inte ses som den anställdes ekonomiska arbetsgivare. Den anställde ska därmed inte beskattas i Sverige såvida denne inte är bosatt i Sverige eller vistas i Sverige mer än 183 dagar under en tolvmånadersperiod.

Kommentar

Den nya kompletteringen minskar inte administrationen vad gäller att hålla koll på hur många dagar som personerna vistas i Sverige åt gången och under året. Dock slipper man den administration som är förknippad med att beskattas i två länder.

Det kan också vara svårt att bedöma när det är fråga om ekonomisk arbetsgivare eller inte i koncernfall. Kontakta gärna oss om ni behöver hjälp med denna bedömning.

Har du frågor om personbeskattning?

Intresseområde: Personbeskattning

Dela artikeln:

Cecilia Arrhenius

Cecilia Arrhenius
Cecilia Arrhenius arbetar på PwC:s skatteavdelning i Malmö med internationell personbeskattning och socialförsäkring.
010-212 67 46
Cecilia Arrhenius works with international personal taxation and social insurance at PwC’s tax department in Malmö.
+46 10 212 67 46

cecilia.arrhenius@pwc.com

Kommentarer

Få det senaste direkt i inboxen

Skribenter

Prenumerera på vårt RSS-flöde!

Kopiera länken nedan och klistra in i din RSS-läsare.