<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Jämförelsevärde vid beräkning av stämpelskatt ska vara taxeringsvärdet - inte marknadsvärdet

Fastigheter gågata ‹ Tillbaka till artiklarna

Vid fastighetsköp beräknas stämpelskatten på det högsta av köpeskillingen eller taxeringsvärdet för året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljas. I vissa fall saknar en fastighet ett gällande taxeringsvärde. I sådana fall ska köpeskillingen jämföras med ett tänkt taxeringsvärde och inte marknadsvärdet.  

En fastighet saknar taxeringsvärde om det är en specialfastighet eller om fastigheten nyligen har bildats. Det finns även situationer när fastigheten har förändrats, exempelvis genom avstyckning, då taxeringsvärdet från föregående år inte längre kan anses vara representativ för den aktuella fastigheten.  

Det har sedan lång tid förekommit delade meningar kring vad som ska avses med “jämförelsevärde” enligt 9 § 2 st i Stämpelskattelagen (Lag 1984:404 om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter). Inskrivningsmyndigheten har vid sin handläggning hävdat att jämförelsevärdet avser marknadsvärdet och således krävt intyg avseende marknadsvärde vid bestämmande av stämpelskatten. 

Den 19 mars 2021 meddelade Högsta domstolen dom i mål nr Ö 6547-19 och fastställde att det jämförelsevärde som ska användas i de fall då ett taxeringsvärde saknas är ett tänkt taxeringsvärde som räknas fram enligt grunderna som gäller för åsättande av taxeringsvärde enligt fastighetstaxeringslagen.

Högsta domstolen konstaterar att det ligger nära till hands att använda ett jämförelsevärde i taxeringsvärdesnivå med tanke på att jämförelsen enligt huvudregeln görs mellan köpeskillingen och taxeringsvärdet. Domstolen konstaterar vidare att en tillämpning av marknadsvärdet som jämförelsevärde skulle medföra en omotiverad olikhet av behandlingen till de normalfall som regleras enligt huvudregeln.

Kommentar

Domen klargör en fråga som är av stor betydelse för fastighetsbranschen. Det har under många år pågått tvister med Inskrivningsmyndigheten där fastighetsägare ansett att de tvingats betala för hög stämpelskatt. Det kan antas att fastighetsägare, mot bakgrund av domen från Högsta domstolen, kommer att undersöka möjligheterna att begära omprövning av tidigare beslut och därmed få erlagda stämpelskatter delvis återbetalda. 

Thomas Almendal

Thomas Almendal

Thomas Almendal arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med företagsbeskattningsfrågor och är särskilt inriktad på beskattning av fastigheter och fastighetstaxering.
010-212 96 50
Thomas Almendal works at PwC’s office in Stockholm specialising in corporate taxation issues and, in particular, tax issues for property and construction companies.
+46 10-212 96 50

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

EU-rådet antar EU-direktiv för harmoniserad källskattehantering

Den 10 december 2024 antog EU-rådet direktivet FASTER (Faster and Safer Relief of Excess Withholding Taxes). Direktivet syftar till att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Pelare II - Notifierings- och registreringskrav aktuella i flera länder

Flera länder börjar gå från ord till handling och inför krav på registrering eller notifiering kopplat till Pelare II. Belgien var först ut ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Amount B – Navigera osäkerheten inför implementering

Amount B introducerades först i oktober 2020, men det var inte förrän i december 2022 som ett diskussionsutkast släpptes för en offentlig ...

Läs artikeln