Jämförelsevärde vid beräkning av stämpelskatt ska vara taxeringsvärdet - inte marknadsvärdet

Fastigheter gågata ‹ Tillbaka till artiklarna

Vid fastighetsköp beräknas stämpelskatten på det högsta av köpeskillingen eller taxeringsvärdet för året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljas. I vissa fall saknar en fastighet ett gällande taxeringsvärde. I sådana fall ska köpeskillingen jämföras med ett tänkt taxeringsvärde och inte marknadsvärdet.  

En fastighet saknar taxeringsvärde om det är en specialfastighet eller om fastigheten nyligen har bildats. Det finns även situationer när fastigheten har förändrats, exempelvis genom avstyckning, då taxeringsvärdet från föregående år inte längre kan anses vara representativ för den aktuella fastigheten.  

Det har sedan lång tid förekommit delade meningar kring vad som ska avses med “jämförelsevärde” enligt 9 § 2 st i Stämpelskattelagen (Lag 1984:404 om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter). Inskrivningsmyndigheten har vid sin handläggning hävdat att jämförelsevärdet avser marknadsvärdet och således krävt intyg avseende marknadsvärde vid bestämmande av stämpelskatten. 

Den 19 mars 2021 meddelade Högsta domstolen dom i mål nr Ö 6547-19 och fastställde att det jämförelsevärde som ska användas i de fall då ett taxeringsvärde saknas är ett tänkt taxeringsvärde som räknas fram enligt grunderna som gäller för åsättande av taxeringsvärde enligt fastighetstaxeringslagen.

Högsta domstolen konstaterar att det ligger nära till hands att använda ett jämförelsevärde i taxeringsvärdesnivå med tanke på att jämförelsen enligt huvudregeln görs mellan köpeskillingen och taxeringsvärdet. Domstolen konstaterar vidare att en tillämpning av marknadsvärdet som jämförelsevärde skulle medföra en omotiverad olikhet av behandlingen till de normalfall som regleras enligt huvudregeln.

Kommentar

Domen klargör en fråga som är av stor betydelse för fastighetsbranschen. Det har under många år pågått tvister med Inskrivningsmyndigheten där fastighetsägare ansett att de tvingats betala för hög stämpelskatt. Det kan antas att fastighetsägare, mot bakgrund av domen från Högsta domstolen, kommer att undersöka möjligheterna att begära omprövning av tidigare beslut och därmed få erlagda stämpelskatter delvis återbetalda. 

Thomas Almendal

Thomas Almendal

Thomas Almendal arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med företagsbeskattningsfrågor och är särskilt inriktad på beskattning av fastigheter och fastighetstaxering.
010-212 96 50
Thomas Almendal works at PwC’s office in Stockholm specialising in corporate taxation issues and, in particular, tax issues for property and construction companies.
+46 10-212 96 50

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Kajsa Boqvist önskar trevlig sommar!

Så var det juli igen och Tax matters vill önska dig en glad sommar! Under vintern och våren har våra läsare visat fortsatt stort intresse ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Kompletteringsregeln inte tillämplig vid bonusväxling

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett avgörande fastställt ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden och slår fast att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Svenska ränteavdragsregler ifrågasätts av EU-kommissionen

Även de riktade ränteavdragsbegränsningar som infördes i företagssektorn 2019 är enligt EU-kommissionen oförenliga med EU-rätten. I ett ...

Läs artikeln