Ideella föreningars och trossamfunds fastighetsinnehav – vad är viktigt att tänka på?

Kan en allmännyttig ideell förenings hyresinkomster vara skattefria? Ska eget nyttjande av en fastighet uttagsbeskattas och ska föreningen betala fastighetsskatt? Det finns en hel del olika frågeställningar som är viktiga att tänka på vid allmännyttiga ideella föreningars och trossamfunds innehav av fastighet. Här reder vi ut några av frågorna.

En allmännyttig ideell förenings eller ett trossamfunds hyresinkomster kan bli skattefria om fastigheten till övervägande del används i föreningens allmännyttiga verksamhet. Hur bedömningen av användandet ska göras är inte alltid helt självklar och flera olika bedömningsgrunder kan aktualiseras. Bedömningsgrunder kan till exempel vara area, volym, hyresvärde, anläggningskostnader, nyttjandetid eller en sammanvägning av dessa.

Svårigheten med att finna en relevant bedömningsgrund kan exemplifieras med en dom från Kammarrätten i Göteborg från januari 2017. Föreningen, som hade ett religiöst ändamål, använde byggnaden som kyrkolokal och ansåg därför att den mest relevanta grunden för att fastställa användningsgraden i det aktuella fallet var volymen.

Kammarrätten gjorde en helhetsbedömning och kom fram till att byggnadens karaktär, utformning och användningsområde i övrigt var sådan att kyrksalen inte framstod som den dominerande byggnadsdelen. Kammarrätten ansåg istället att arean var den relevanta bedömningsgrunden i detta fall. Vid beräkning utifrån arean hade föreningen hyrt ut 68 procent av föreningens byggnad. Att föreningen hade samutnyttjat delar av de uthyrda lokalerna ansåg inte Kammarrätten hade någon betydelse för bedömningen av vilken yta som används i föreningens verksamhet. Hyresinkomsterna blev därför skattepliktiga.

Om högst 50 procent av fastigheten används i en förenings eller trossamfunds allmännyttiga verksamhet uppkommer även andra konsekvenser såsom:

• Uttagsbeskattning för den egna användningen. Det innebär att organisationen beskattas för hyresvärdet för de egenanvända lokalerna i ändamålsenlig verksamhet.
• Fastigheten kan komma att åsättas ett taxeringsvärde, vilket innebär att organisationen ska betala fastighetsskatt/-avgift.

Kommentar

Konsekvenserna av en ändrad bedömning avseende användningsgraden kan således bli stora och en rekommendation är att se över hur fastigheten används regelbundet. Faktorer som att ombyggnation skett av lokalerna, där exempelvis en vägg flyttas, eller att hyresavtalen inte ses över med jämna mellanrum, kan bidra till att de verkliga förhållandena inte stämmer överens med föreningens eller trossamfundet uppfattning om hur fastigheten används.

Vår erfarenhet är också att de uppgifter som fastighetstaxeringen grundar sig på inte alltid har uppdaterats vid ändrade förhållanden, vilket kan ge en missvisande bild av hur fastigheten används i verkligheten. En dokumentation bör därför alltid finnas över den aktuella användningen och hur bedömningen har gjorts.