Högsta förvaltningsdomstolen kommer att pröva om en bostadsrättsförening är äkta eller oäkta

Frågan i målet är hur den fordran som uppkommit vid föreningens försäljning av en fastighet påverkar föreningens skattemässiga karaktär.

Privatbostadsföretag eller oäkta bostadsföretag

För att en bostadsrättsförening ska kunna utgöra ett privatbostadsföretag, så kallad äkta bostadsrättsförening, ska minst 60 procent av föreningens verksamhet vara att bereda bostäder åt sina medlemmar i föreningens hus. Det innebär att föreningen är oäkta om föreningen har annan verksamhet i för stor utsträckning. Exempel på sådan annan verksamhet är kapitalförvaltning. I vilken utsträckning en förening kan förvalta kapital utan att det påverkar bedömningen av om föreningen är ett privatbostadsföretag är inte kommenterat vare sig i förarbeten eller i praxis.

Bedömningen av om en förening är äkta eller oäkta ska göras utifrån förhållandena vid beskattningsårets utgång.

Den oäkta bostadsrättsföreningen sålde en lokalfastighet för att bli äkta

För att kunna bli ett privatbostadsföretag genomförde den oäkta bostadsrättsföreningen en tredimensionell fastighetsbildning. Det innebar att en del av föreningens fastighet som bestod av lokaler styckades av för att bilda en egen fastighet. Den avstyckade fastigheten såldes samma år till en ekonomisk förening som bildats av medlemmarna i bostadsrättsföreningen. Den ekonomiska föreningen betalade genom att utfärda en revers.

Skatteverket kom fram till att föreningen var oäkta på grund av reversen

Skatteverket (SKV) kom fram till att föreningen var en oäkta bostadsrättsförening även det år som föreningen sålt lokalerna. SKV har i sin bedömning utgått från att reversen fanns kvar vid årets utgång och att 43 procent av föreningens förmögenhetsvärde utgjorts av kapitalförvaltning.

Förvaltningsrätten och kammarrätten ansåg också att föreningen var oäkta

Förvaltningsrätten anslöt sig till SKV:s slutsats och grundade sin bedömning på föreningens förmögenhetsvärde, där reversen ingick som en tillgång.

Bostadsrättsföreningen överklagade till kammarrätten. Kammarrätten konstaterade att reversen, som fanns kvar vid årets utgång, hade uppkommit vid föreningens försäljning av den avstyckade lokalfastigheten. Reversen hade därför ett direkt samband med föreningens tidigare verksamhet att tillhandahålla lokaler. Kammarrätten ansåg därför att föreningen var en oäkta bostadsrättsförening.

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd 

Högsta förvaltningsdomstolen kommer nu att avgöra vilken betydelse föreningens innehav av en fordran som uppkommit vid försäljning av en lokalfastighet har för bedömningen av om föreningen är en äkta bostadsrättsförening.

Skriven av: Lena Wallén, tidigare anställd på PwC