Högsta förvaltningsdomstolen ger Skatteverket rätt i tryckerimomsmål

Under 2010 ändrades momssatsen för vissa tryckeriprodukter från 25 till sex procent. Efter ändringen har många tryckerier fått den tidigare feldebiterade momsen återbetald från Skatteverket. Skatteverket har därefter krävt in motsvarande belopp från tryckerikunderna, eftersom Skatteverket anser att tryckerikunderna gjort felaktiga momsavdrag. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen har Skatteverket rätt att vägra tryckerikunden momsavdrag, trots att tryckerikunden betalat den feldebiterade momsen till tryckeriet.

Momshanteringen för tryckeriprodukter ändrades i Sverige efter en dom i EU-domstolen år 2010. Innan dess var Skatteverkets uppfattning att tryckeriers tillhandahållanden utgjorde tjänster som skulle beskattas med 25 procent moms. Efter EU-domstolens dom ändrade Skatteverket uppfattning och uttalade att tryckeriers tillhandahållanden av tryckta produkter normalt ska betraktas som varuleveranser. Det innebär att tryckerierna endast ska ta ut sex procent moms när de trycker böcker, tidningar och liknande produkter.

Med anledning av Skatteverkets ändrade ställningstagande har många svenska tryckerier genom omprövning kunnat återfå den moms som tidigare felaktigt redovisats till Skatteverket.

Skatteverket har riktat krav mot tusentals tryckerikunder

Skatteverkets svar på tryckeriernas omprövningar har varit att genom så kallade följdändringsbeslut vägra tryckeriernas kunder avdrag för den feldebiterade momsen. Även om tryckerikunderna betalat 25 procent moms till tryckerierna och agerat i enlighet med den tidigare gällande rättsuppfattningen så har Skatteverket krävt att tryckerikunderna ska återbetala den feldebiterade momsen till Skatteverket.

Högsta förvaltningsdomstolen ger Skatteverket rätt

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nu i två uppmärksammade mål slagit fast att Skatteverket har rätt att vägra tryckerikunderna momsavdrag genom följdändringsbeslut i fall där tryckerikunden bedriver fullt ut momspliktig verksamhet. HFD anser inte att det visats att det är omöjligt eller orimligt svårt för tryckerikunden att få ersättning från tryckeriet för den feldebiterade momsen. Enligt HFD kan det därför inte anses uppenbart oskäligt att tillämpa följdändringsregeln.

Kommentar

HFD anser att följdändring får ske i fall då tryckerikunden bedriver fullt ut momspliktig verksamhet. Däremot kan någon följdändring inte ske i de fall tryckerikunden bedriver helt momsfri verksamhet. Enligt vår tolkning av domen är också det tveksamt om Skatteverket har rätt att göra följdändring i de fall kunderna bedriver så kallad blandad verksamhet – det vill säga både momspliktig och momsfri verksamhet.

Av domen framgår att någon efterbeskattning inte ska ske om det är omöjligt eller orimligt svårt för tryckerikunden att få kompensation från tryckeriet för det nedsatta momsavdraget. Enligt vår uppfattning lämnar HFD utrymme för en tolkning av vilka omständigheter som i så fall ska vara uppfyllda. Enligt vår bedömning är följdändring till exempel inte möjligt om tryckeriet har gått i konkurs eller är insolvent.

En intressant omständighet är att Stockholms Tingsrätt i en dom från mars 2013 avslagit en talan från en tryckerikund som krävt återbetalning av den feldebiterade momsen från ett tryckeri. Den domen är överklagad till Svea Hovrätt, som väntas meddela dom under våren. Skulle det visa sig att tryckerikunder inte har någon civilrättslig möjlighet att återkräva den feldebiterade momsen från tryckeriet kommer oskälighetsfrågan i nytt ljus.

Avslutningsvis kan det konstateras att det finns ett flertal mål om följdändring som redan har avgjorts av kammarrätterna. Det är i dagsläget oklart om HFD kommer att ta upp dessa mål för prövning.