Förslag till ny fastighetstaxering för el och värmeproduktion

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Lightbulb-1-solid_0004_red.pngRegeringen tillsatte hösten 2014 en utredning för att göra en översyn av fastighetstaxeringen och fastighetsbeskattningen av elproduktionsenheter. Utredningens förslag innebär bland annat att skillnader i skatteuttag mellan de olika kraftverkstyperna delvis justeras. Vidare utökas underlaget för uttag av fastighetskatt med anläggningar för sol- och vågkraft. Ramarna för nuvarande regelverk tillkom i samband med 2000 års allmänna fastighetstaxering.

Utredningens förslag (SOU 2016:31) innebär sammanfattningsvis följande.

Värmecentraler

Värmecentralerna för produktion och distribution av varmvatten för uppvärmning utgör idag skattebefriade specialenheter. Att ren värmeproduktion undantas från fastighetstaxering medan kraftvärmeverk inte undantas har ansetts medföra en snedvridning av konkurrensen för olika typer av värmeproduktionsanläggningar.

Värmecentraler, vilka i utredningen definieras som byggnader vilka är inrättade för icke-kommersiell produktion och distribution av varmvatten eller annan värmebärare för uppvärmning, föreslås vara fortsatt skattebefriade. Byggnader för kommersiell produktion av värme eller kyla föreslås indelas som övrig byggnad (industrienhet). Detta för att värdet av kommersiell produktion och distribution av värme ska beaktas vid fastighetstaxeringen.

Kraftverksbyggnad definieras idag som byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av elektrisk starkström. Kraftverksbyggnad föreslås alltid utgöra en egen byggnadsenhet.

Övervägandeprincipen som innebär att vad byggnaden till övervägande del är inrättad för eller används som, föreslås inte gälla för kraftverksbyggnader.

I utredningen anges vidare att byggnader inrättade för kommersiell produktion av värme eller kyla på grund av sin konstruktion och karaktär regelmässigt kommer att produktionskostnadsvärderas. Det är Skatteverket som kartlägger marknadsvärdenivåer och anpassar sin tillämpning av tabellverket i fastighetstaxeringsförordningen till de byggnader som är inrättade för produktion av värme eller kyla.

Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vatten klassificeras idag som skattefri specialenhet (distributionsbyggnad). Definitionen av distributionsbyggnad föreslås utökas med byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet. Detta föreslås gälla även vid distribution av kyla.

Sol- och vågkraft införs som nya kraftverkstyper samt viss ny terminologi

Sol- och vågkraft införs som nya kraftverkstyper. Även vindkraft föreslås till skillnad från idag utgöra en egen kraftverkstyp. Vindkraftverk tillhör idag kraftverkstypen värmekraftverk. Skattesatsen för sol- och vågkraft föreslås bli 0,2 procent av taxeringsvärdet.

Tomtmark till vatten- och vindkraftverksbyggnader som utgör lös egendom på marken föreslås få samma skattesats som vatten- eller vindkraftsbyggnaden, det vill säga 2,8 procent respektive 0,2 procent. Dagens regler anger att tomtmark till sådana byggnader på ofri grund ska beskattas med 0,5 procent.

Värderingsmetoderna för elproduktionsenheter föreslås betecknas energimetoden (vattenkraftverk) och effektmetoden (övriga kraftverk). Energimetoden innebär att värderingen baseras på produktionen i kraftverket medan effektmetoden innebär att värderingen baseras på installerad effekt i kraftverket.

Kalkylränta

Kalkylräntan i avkastningsberäkningen vid bestämmande av riktvärdeangivelsen för vattenkraftverk föreslås vara fast. Räntan är idag bestämd till 5 procent och föreslås hållas oförändrad på denna nivå.

Elcertifikat

Värdeinverkan av elcertifikat för samtliga elproduktionstyper bör beaktas enligt reglerna om justering för säregna förhållanden så att samma regler gäller för alla kraftverkstyper. Idag beaktas värdet av elcertifikat för vindkraftverk vid bestämmandet av riktvärdeangivelsen.

Taxeringsintervall

Förenklad fastighetstaxering föreslås införas för elproduktionsenheter med början år 2022. Riktvärdeangivelsen anpassas med hänsyn till det genomsnittliga elpriset under nivååret och de fem föregående åren. Övriga värdepåverkande faktorer ska vara oförändrade i förhållande till närmast föregående allmänna fastighetstaxering, om det inte på̊ grund av marknadsrelaterade faktorer finns synnerliga skäl att beakta dessa vid fastställandet av riktvärdeangivelsen.

Även tabellerna som beaktar justeringar för säregna förhållanden avseende värdeinverkan av elcertifikat ska anpassas till prisläget under nivååret enligt samma metod som vid en allmän fastighetstaxering. Fastighetstaxeringen ska i övrigt utgå̊ ifrån de uppgifter som låg till grund för den senaste allmänna eller särskilda fastighetstaxeringen.

Förenklad fastighetstaxering föreslås även införas för industrienheter med början år 2022.

Införandet av förenklad fastighetstaxering mellan de allmänna taxeringarna anses angeläget för att åstadkomma en mer successiv anpassning av taxeringsvärdena till prisutvecklingen.

Ikraftträdande

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas första gången vid 2019 års taxering.

Har du frågor om moms, tull eller punktskatter?

Fredrik Jonsson

Fredrik Jonsson

Fredrik Jonsson arbetar med och är specialiserad på olika typer av punktskatter till exempel energi-, miljö-, alkohol- och tobaksskatt. Fredrik har tidigare arbetat som rättslig expert på Skatteverkets huvudkontor och på domstol.

Kontakt: 010-212 48 01, fredrik.jonsson@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Nya momsregler för e-handel från 1 juli: är du redo?

Den 1 juli införs nya momsregler för e-handel på EU-nivå. Reglerna avser både e-handel där varor skickas till konsumenter i andra EU-länder ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Prissättning inom kommunkoncern återigen utmanad

Kammarrätten i Göteborg (KRG) har nyligen granskat transaktioner mellan en region och dess dotterbolag. KRG ansåg att ersättningen för de ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverket vinner momstvist om vilka kostnader som ska faktureras ut vid koncerninterna tjänster

Kammarrätten har i ett nyligen avgjort mål ansett att Skatteverket haft rätt att höja det utgående momsunderlaget på koncernintern ...

Läs artikeln