<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Nytt förslag om stämpelskatt vid fastighetsbildningsåtgärder

Mönster hus ‹ Tillbaka till artiklarna

Lantmäteriet överlämnade den 31 mars sin rapport med förslag för att införa en generell stämpelskatteplikt vid förvärv av fast egendom med hjälp av fastighetsbildningsåtgärder.

Bakgrund till utredningen

Stämpelskatt utgår enligt nu gällande rätt vid förvärv av fast egendom genom bland annat köp eller byte. Storleken på stämpelskatten baseras på det högsta av köpeskillingen vid förvärvet och fastighetens taxeringsvärde för året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljas. För de flesta juridiska personer, däribland aktiebolag, är skattesatsen 4,25 procent. För bostadsrättsföreningar och privatpersoner är skattesatsen istället 1,5 procent.

Vid förvärv av fast egendom som sker genom fastighetsbildningsåtgärder utgår däremot ingen stämpelskatt. Detta till följd av att någon ansökan om ny lagfart inte sker.

Läs även: Jämförelsevärde vid beräkning av stämpelskatt ska vara taxeringsvärdet - inte marknadsvärdet

Lantmäteriets förslag

Lantmäteriet identifierar i sin utredning tre olika tillvägagångssätt för genom vilka fastighetsbildning kan användas för att förvärva fast egendom utan att någon stämpelskatt aktualiseras: Jordabalksförvärv som följs av fastighetsbildning, fastighetsregleringsförvärv samt klyvningsförvärv.

1. Jordabalksförvärv följt av fastighetsbildning

Stämpelskatt aktualiseras inte om fast egendom som förvärvats genom köp eller byte därefter sammanförs med en annan fastighet som förvärvaren redan har lagfart på. Detta sker genom att förvärvaren efter köpet ansöker om antingen fastighetsreglering eller avstyckning följt av sammanslagning istället för lagfart. Efter genomförandet av fastighetsbildningsåtgärden kommer den tillförda egendomen att omfattas av den redan existerande lagfarten. Eftersom köpet följs av en ansökan om fastighetsbildning istället för en ansökan om lagfart aktualiseras aldrig någon stämpelskatt enligt nu gällande regelverk.

Lantmäteriet föreslår att när det sker en fastighetsbildning efter ett skattepliktigt förvärv så ska skattskyldighet inträda när uppgift om fastighetsbildning registreras i fastighetsregistret. För att möjliggöra beskattning ska köpehandlingarna lämnas över till inskrivningsmyndigheten och ligga till grund för beskattningen enligt samma principer som om förvärvaren hade ansökt om lagfart.

2. Förvärv genom fastighetsreglering

Fastighetsreglering innebär att fast egendom överförs från en eller flera fastigheter till en eller flera andra fastigheter. Om den överlåtande och den övertagande fastigheten ägs av olika personer sker ett förvärv, förvärvet är dock inte skattepliktigt enligt nu gällande regelverk.

Lantmäteriet föreslår att dessa förvärv ska bli stämpelskattepliktiga och att skatten ska beräknas enligt en schabloniserad hantering innebärande att skatten ska baseras på den marknadsvärdeminskning som sker på den avstående fastigheten till följd av förvärvet.

I syfte att begränsa beskattningens hämmande effekt på ändamålsenliga fastighetsregleringar föreslås även en generell skattereduktion. För privatpersoner innebär detta att beskattning endast ska ske till den del värdet överstiger 1 000 000 kronor. Är förvärvaren en juridisk person ska värdet istället beskattas till den del det överstiger 350 000 kronor.

Vid denna typ av förvärv genereras i många fall inte några underlag som kan användas för beskattningen på motsvarande sätt som vid ett jordabalksförvärv. Lantmäteriet lyfter frågan om hur informationen ska samlas in men något konkret förslag om hur detta ska gå till lämnas inte. Frågan bör istället utredas i särskild ordning.

3. Förvärv genom klyvning

Genom klyvning kan en samägd fastighet delas upp i flera lotter. Klyvningslotterna kan bilda egna fastigheter eller ingå i andra fastighetsbildningsåtgärder. Klyvning kan även innebära att en delägare får en större andel av fastigheten i en klyvningslott än vad denne hade i klyvningsfastigheten, så kallad skevklyvning. När en delägare genom klyvning erhåller utökar sin ägarandel i ursprungsfastigheten uppstår ett förvärv, förvärvet är enligt nuvarande regelverk inte stämpelskattepliktigt.

Lantmäteriet föreslår att förvärv av fast egendom som sker genom klyvning ska bli stämpelskattepliktiga och att marknadsvärdet av den andel av klyvningslotten som har förvärvats ska ligga till grund för värdet som skatten ska beräknas på.

Samma typ av skattereduktion som föreslås för fastighetsregleringsförvärv föreslås även gälla för klyvningsförvärv.

På samma sätt som för fastighetsregleringsförvärv identifierar Lantmäteriet ett behov av en särskild utredning för att fastställa hur förfarandet för att ta ut skatten ska se ut.

Ikraftträdande av de nya reglerna

Lantmäteriets utredning innehåller inga förslag på när nya regler skulle kunna träda i kraft. Lantmäteriet bedömer att berörda myndigheter behöver ett år för att förbereda sin personal och ta fram tekniska system.

Lantmäteriet diskuterar även behovet av övergångsbestämmelser och föreslår att nuvarande bestämmelser ska tillämpas på förvärv där ansökan om fastighetsbildning lämnas in innan ikraftträdandet.

Kommentar

Frågan om en generell stämpelskatteplikt på förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder har varit uppe för diskussion tidigare, senast i den så kallade paketeringsutredningen. Att sådana regler kommer att införas i det svenska skattesystemet får nu ses som allt närmare förestående.

När i tiden nya regler skulle kunna införas är fortfarande osäkert och några tydliga besked i denna fråga lämnas inte i utredningen.

De förslag som lämnas kring övergångsregler avser endast jordabalksförvärv som följd av fastighetsbildning, inte fastighetsreglering och klyvning. Mot bakgrund av den mycket långa handläggningstiden hos Lantmäteriet, klyvning beräknas för närvarande ta 18 månader att registrera, bör övergångsreglerna innebära att samtliga fastighetsbildningsåtgärder som ska omfattas av stämpelskatt tillämpas på ansökningar som inkommit efter att den nya lagen träder i kraft. Det vore väldigt olyckligt om fastighetsägare som ansökt om fastighetsbildning idag, när förfarandet är skattefritt, skulle tvingas betala stämpelskatt på grund av att Lantmäteriet har lång handläggningstid och registrering på grund av detta sker efter att den nya lagstiftningen trätt i kraft.

När det gäller frågan om vilket värde som ska ligga till underlag för beräkningen av stämpelskatten så kan det ifrågasättas om köpeskillingen ska jämföras med ett bedömt marknadsvärde eller taxeringsvärde. Mot bakgrund av tidigare systematik i lagstiftningen och Högsta Domstolens dom i mål nr Ö 6547-19 bör jämförelsevärdet vara taxeringsvärdet.

Lantmäteriets utredning hittar du här: Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder

Har du frågor om skatt? Kontakta oss för rådgivning

Thomas Almendal och Alva Olsson

Thomas Almendal och Alva Olsson

Thomas Almendal och Alva Olsson arbetar på PwC:s kontor i Stockholm. Thomas och Alma arbetar med företagsbeskattningsfrågor och är särskilt inriktade på beskattning av fastigheter och fastighetstaxering.

Thomas: 010-212 96 50, thomas.almendal@pwc.com
Alva: 072-176 78 51, alva.olsson@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Avdrag för moms i bidragsfinansierat projekt

Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, avslår Skatteverkets överklagande och medger avdrag för ingående moms på inköp i ett bidragsfinansierat ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatterna och valet - Liberalerna tar sikte mot enklare 3:12-regler

Nu är det dags för Liberalerna i PwC:s intervjuserie om skatt inför valet. Oscar Warglo från PwC leder samtalet, där Gulan Avci från ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatterna och valet - Miljöpartiet blickar mot Danmark för enklare skattehantering

Nu tar Miljöpartiet över stafettpinnen i vår intervjuserie om skatt inför valet. När partiets skattepolitiska talesperson Lorentz Tovatt ...

Läs artikeln