Nytt förslag om avdragsrätt för sponsring

Regeringen har den 19 januari tagit emot ett förslag om en utvidgad avdragsrätt för sponsring. Förslaget innebär att företag får rätt att dra av utgifter för att förbättra eller upprätthålla näringsverksamhetens anseende.

Bakgrund

Frågan om avdragsrätt för sponsring har varit aktuell länge. I ett par uppmärksammade rättsfall år 2000 konstaterade Regeringsrätten (nu Högsta förvaltningsdomstolen) att det krävdes antingen direkta motprestationer till samma värde som sponsringen, eller en tydlig koppling mellan sponsorn och den sponsrade. Utgifter som enbart syftade till att förbättra ett företags anseende fick inte dras av. 

Denna praxis har i stort upprätthållits sedan dess, trots kritik från såväl näringsliv som idrotts- och kultursfären. Skatteverket har också konstaterat att det ofta är svårt att värdera motprestationer och därmed avdragsrätten för sponsring. Det har även riktats kritik mot att regelverket i praktiken missgynnar sponsring av damidrott, ungdomsidrott och kultur.

Det kan konstateras att frågan anses viktig från näringslivshåll. Svenskt Näringsliv har lämnat in en hemställan till regeringen om ändrade regler och menar att det bör räcka med att företaget kan göra trovärdigt att det på sikt kan förvänta sig en företagsekonomisk avkastning och att avdrag ska få göras för utgifter som är inriktade på att stärka företagets goodwill. ICC och FAR har lämnat in en gemensam hemställan om liknande ändringar samt att avdrag i inkomstbeskattningen borde vara möjligt när företag köper externa hållbarhetstjänster.  

Förslaget till ny lagstiftning

Utredningen föreslår att utgifter för att förbättra eller upprätthålla näringsverksamhetens anseende ska vara avdragsgilla. Kopplingen till anseende innebär att avdrag bara blir aktuellt för utgifter i företagets näringsverksamhet. Sådana utgifter anses vara kommersiellt betingade och därför avdragsgilla även om de direkta motprestationerna inte säkert kan värderas till hela sponsringsbeloppet. Därmed dras, enligt utredningen, en gräns mot exempelvis gåvor. Undantag föreslås dock för sponsring av religiösa och politiska verksamheter, som inte ska vara avdragsgillt. Utgifter för representation i samband med sponsring ska även fortsatt bedömas enligt reglerna för representation. Det föreslås inte någon definition av vad som avses med sponsring och inte heller någon beloppsmässig begränsning. Med begreppet anseende anges att det som avses kan vara åtgärder för att attrahera kunder, arbetskraft eller externt kapital. Företaget ska göra sannolikt att utgiften syftar till att få en positiv effekt på anseendet.  

Förslaget innebär en utvidgning av rätten till avdrag enligt huvudregeln om att avdrag får göras för att förvärva och bibehålla inkomster, vilket betyder att utgifter för direkta motprestationer omfattas av den regeln. Det gör även situationen då det finns en stark anknytning mellan den verksamhet som sponsortagaren och sponsorn bedriver. Den föreslagna bestämmelsen väntas bli aktuell när ett företag inte direkt eller uppenbart kan visa värdet av direkta motprestationer. Som exempel anges överenskommelser om sponsring eller liknande samarbeten mellan två eller flera parter såsom när ett företag vill kopplas samman med ett positivt värde som ett annat varumärke eller en annan verksamhet står för. Utgångspunkten är då att företag har en affärsmässig avsikt med kostnaden. 

Utredningen bedömer att det finns en viss problematik avseende gränsdragningen mot gåva och personliga levnadskostnader särskilt vad gäller företag med mindre ägarkrets, men att risken för fel inte bör öka i någon större utsträckning i och med förslaget. 

Regeln föreslås införas från den 1 januari 2027.

Vår kommentar 

En ändring av regelverket är i vår mening efterlängtad. De företag vi möter ser sponsring som en värdeskapande och varumärkesbyggande aktivitet för företaget, ofta på lång sikt. Det framstår som naturligt att sådana utgifter är avdragsgilla på ett jämförbart sätt som exempelvis gäller för marknadsföring. Det är också välkommet att det tydliggörs att även varumärkesbyggande för att attrahera arbetskraft ingår. En fördel är också att den rättsosäkerhet som skapats kring hur olika motprestationer ska värderas bör minska om förslaget blir verklighet.

För att inte begränsa vad som kan anses utgöra avdragsgill sponsring har utredningen valt att inte definiera begreppet sponsring i lagtexten, utan i stället kopplat avdragsrätten till att företaget kan göra sannolikt att utgiften ska få en positiv effekt på företagets anseende. Det är därför uppenbart att det kommer att uppkomma gränsdragningsfrågor som blir svåra för företag, Skatteverket och domstolar att bedöma. Vad som är värdeskapande för ett företag är delvis en subjektiv bedömning och gränsdragningen mot rena gåvosituationer (där begränsningar i avdragsrätten finns) och personliga levnadskostnader för ägaren kommer sannolikt att uppstå. Det är viktigt att säkerställa förutsägbarheten i tillämpningen av reglerna och att så långt möjligt beakta den osäkerhet som finns kring den nämnda gränsdragningsproblematiken. Det kommer därför att bli intressant att följa utfallet av remissbehandlingen och det efterföljande lagstiftningsarbetet.  

Ta del av regeringens pressmeddelande.