Förändringarna i internationella skatteregler – positivt eller negativt för Sverige?

I Dagens Industri den 19 oktober gick det att läsa att de införda förändringarna i de internationella skattereglerna kan få bolag att flytta ut från Sverige. Som rapporterats om tidigare i Tax matters innebär reglerna ett tydligare krav på att vinster beskattas där verksamheten de facto bedrivs och beslut fattas.

Som DI mycket riktigt påpekar, innebär detta att viktiga beslutsfattande funktioner kan komma att flyttas till lågskatteländer för att säkerställa en globalt effektiv beskattning. Det är dock inget nytt utan något som pågått under lång tid där det inte är ovanligt att många utländska storföretag lägger viktiga funktioner (som till exempel ledningsfunktioner, forskning & utveckling) i Schweiz, Singapore eller Irland – länder med alla relativt fördelaktig bolagsbeskatting.

Syftet för dessa länder är givetvis inte att säkerställa en betydande bolagsskatteintäkt till landet utan att säkerställa att högutbildade och ofta välavlönande personer både behålls och flyttar till landet ifråga och där betalar sociala avgifter, löneskatter, fastighetsskatter och moms, samt spenderar pengar som sysselsätter tjänsteindustrin i landet. Flyttar ledningsfunktionerna hos företagen flyttar ofta även högkvalificerade rådgivningstjänter som servar dessa ledningsfunktioner som till exempel management konsulter, advokater, och revisorer. Detta innebär kort sagt betydande intäkter till landet där ledningsfunktionerna hamnar. Det är detta den internationella skattekonkurrensen handlar om – det vill säga locka till sig arbetstillfällen och de totala skatteintäkterna.

Det finns flera skäl att som svensk oroa sig för vad som händer på den internationella skattearenan. Många svenska storföretag har idag så kallade virtuella ledningsgrupper utspridda i flera länder. Tidigare har dessa företag, vilka haft sitt ursprung och majoritet av sin ledning i Sverige, också tagit hem större delen av sina vinster till beskattning i Sverige. De nya reglerna som har införts kan i flera fall kräva att en del av dessa vinster, som historiskt beskattats i Sverige, kan komma att behöva beskattas i andra länder vilket innebär att det blir en mindre del av vinsten kvar att beskatta i Sverige.

Det finns även förslag på förändringar som kan komma att ändra möjligheterna att behålla nuvarande bolagsskatteintäkter i Sverige. EU har återigen väckt ett förslag om ett gemensamt system för bolagsbeskattning inom EU till liv (Common Consolidated Corporate Tax Base, CCCTB). Kortfattat innebär det att ett bolags hela verksamhet och vinst inom EU ska fördelas mellan de länder där bolaget är verksamt baserat på en rad fördelningsnycklar. Det är troligt att fördelningsnycklar som bokförda tillgångar, omsättning och antal anställda kan få avgörande betydelse.

Fördelningsnycklar, vilka troligen inte är till Sveriges realtiva fördel, skulle riskera en omfördelning av hur vinsterna för bolag verksamma inom EU fördelas idag, det vill säga en fördelning som utgår ifrån var ledningsfunktionerna och andra nyckelfunktioner är baserade (där värdet skapas). EU skulle enligt förslaget införa egna specifika regler om hur beskattningsunderlaget ska fördelas inom EU där det är troligt att stora slutkundsmarknader (länder med stor befolkning) och länder med mycket tillverkning (lågkostnadsläder i framförallt Östeuropa) kommer att gynnas.

Det är alltså inte förvånande att många länder är positiva till dessa förslag som skulle, om de genomförs, innebära högre skatteintäkter till dessa länder. Det finns dock även EU-länder som kraftigt protesterar till dessa förslag till förändringar. Nyligen sade till exempel den danska ministern ansvarig för beskattningsfrågor att om förslaget från EU kring en gemensam skattebas skulle genomföras skulle det leda till en allvarlig debatt i Danmark om att eventuellt behöva följa i Englands fotspår att lämna EU. Orsaken som angavs var att omfördelningen av beskattningsintäkter från Danmark till andra EU-länder skulle komma att innebära att det danska välfärdssystemet skulle riskeras. Sverige likt Danmark riskerar att tillhöra förlorarna om en gemensam beskattningsbas inom EU skulle införas.

Ovanstånde förändringar och förslag på förändringarna riskerar att få negativa effekter på den svenska statskassan och innebära ett intäktsbortfall som behöver kompenseras genom antingen minskade kostnader eller ökade skatteintäkter från annat håll. Än så länge har vi till skillnad mot Danmark inte sett någon debatt kring detta i Sverige.