Ett momslandskap i förändring

Inom EU pågår ett arbete för att förenkla och modernisera momslagstiftningen i unionen. Det slutgiltiga målet är att EU ska bli ett momsområde. I detta arbete ligger att på kort och lång sikt hitta lösningar för att minska bedrägerier och skatteundandragande, men också att göra det lättare för företag att exempelvis hantera internationella transaktioner. EU:s finansministrar antog förra veckan slutsatser vad gäller förslag på förbättringar av momsreglerna vid internationell handel.

Sammanfattningsvis handlade slutsatserna om följande:

• Ett giltigt momsregistreringsnummer föreslås bli en av förutsättningarna för att tillämpa undantaget för moms vid EU-försäljning.
• För att på ett bättre sätt tackla momsbedrägerier måste kvaliten och tillförlitligheten förbättras på den data som används för att utbyta information gällande momsregistreringar (VIES-databasen).
• De praktiska momsproblem som uppstår i samband med kedjetransaktioner noterades och kommissionen uppmanades att analysera och föreslå enhetliga kriterier för att bedöma momshanteringen i samband med dessa transaktioner.
• De olikheter som finns avseende momsreglerna för konsignationslager noterades. Det föreslogs därför att förenklingsreglerna på detta område ska harmoniseras och införas i alla länder.
• Vikten av en enhetlig syn på vilka handlingar som krävs för att styrka att en transport ut ur landet ägt rum i samband med en momsfri EU-försäljning underströks.

Slutsatserna sätter ramen för EU:s allmänna politiska inriktning och prioriteringar. De områden som identifierats är onekligen områden där det skulle förenkla för företagen om harmonisering inom EU kan uppnås.

För många svenska företag skapar reglerna kring kedjetransaktioner idag stora problem. Detta eftersom dagens regelverk inte alls är anpassat för de affärsmodeller som tillämpas där varor kan säljas i många led trots att bara en transport av varan äger rum.

Även kravet på vilka transporthandlingar som behöver kunna visas upp skapar ofta svårigheter. Detta framförallt för att vissa länder på eget intiativ infört nationella krav för styrkande av transport. Som ett exempel kan nämnas det så kallade entry certificate som tillämpas i Tyskland. Skatteverket har under senare år också börjat fokusera mer på denna fråga. De företag som inte kan uppvisa transportdokumentation som kan kopplas till utfärdade fakturor får ofta stora problem.

I Svergie har vi idag inga förenklingar för konsignationslager vilket skapar en extra administrativ börda i form av registering för moms för utländska företag som i slutänden inte behöver betala eller redovisa moms i Sverige.

Sammanfattningsvis är de punkter som diskuterats ovan positiva för de flesta företag som ägnar sig åt internationell handel. EU-komissionen har också som målsättning att lägga fram förslag på ny lagstifning på detta område under 2017.