En överblick över den senaste BEPS-utvecklingen

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Globe-solid_0005_orangeDen 16 september publicerade OECD arbetsdokument kring 7 utav 15 Actions. I detta utskick av Tax matters ger vi en överblick över dokumenten samt vad som kommer härnäst.

Sammanfattning

Materialet som publicerades den 16 september är mycket omfattande och innehåller diskussionsdokument kring två frågor som inte var föremål för tidigare arbetsdokument, nämligen skadlig skattekonkurrens och ett multilateralt skatteavtal. Överlag kan man konstatera att OECD höll tidsplanen genom att leverera materialet inför finansministrarmötet i Australien. Dock är det mesta av materialet diskussionsutkast eller policydokument som kommer att kompletteras under 2015 samt anpassas efter utfallet av andra Actions.

Det är viktigt att påpeka att det publicerade materialet har fått stöd inte bara av G20 och OECD:s medlemsstater, utan också av flera viktiga utvecklingsländer. Totalt uppges 44 länder ha gett sitt stöd till förslagen. Det är ett tydligt tecken på att stödet till BEPS-projektet är fortsatt starkt.

Nedan ger vi en överblick över de olika dokumenten. Vi kommer att analysera flera frågor mer i detalj i senare utskick av Tax matters samt på seminarier under hösten.

Country-by-country reporting and transfer pricing documentation (Action 13)

Denna fråga har skapat mest reaktioner sedan början av BEPS-projektet, framför allt hos multinationella koncerner som känner oro för en ökad administrativ börda, ökade risker för skatterevisioner, samt brist på sekretess.

Dokumentet innehåller få skillnader jämfört med det första utkastet och bygger fortfarande på en trestegsraket innehållande masterfil, lokalfil, samt mall med landsspecifik information. Viss information som tidigare skulle inrapporteras i mallen finns inte längre med, vilket visar att OECD varit lyhörda för kommentarer från remissinstanserna. Detta gäller information kring källskatter, lönesumma samt räntor, royalties, och koncerninterna tjänster. Dock verkar det som en del länder (framför allt utvecklingsländer) är villiga att utöka informationen som behöver ingå i informationsmallen, för att kunna utvärdera om det finns en risk för att ett visst land går miste om en del av en multinationell koncerns skattebas. Det är alltså möjligt att olika länder har olika förväntningar kring vad mallen bör innehålla.

Tidsramen är här relativt kort eftersom OECD avser att färdigställa Action 13 i början på 2015. Innan dess avser OECD att arbeta med frågor såsom hur mallen med landsspecifik information ska fyllas i samt hur sekretess ska garanteras. Detta innebär att de flesta företag redan idag bör börja fundera över hur de ska hinna anpassa sig till den nya utformningen av internprissättningsdokumentationen samt säkerställa att det på ett enkelt sätt går att ta fram den finansiell information som ska presenteras för alla länder där koncernen antingen har ett bolag eller ett fast driftställe.

Intangible property (Action 8)

Det är nu det tredje arbetsdokumentet som OECD publicerar kring immateriella rättigheter. Detta sista dokument innehåller några förändringar jämfört med tidigare dokument men huvuddelen av dessa förändringar är i utkastform. Arbetet är alltså inte klart ännu eftersom OECD under 2015 kommer att koordinera de delar som redan är helt färdigställda med de närliggande internprissättningsfrågorna relaterade till risk, kapital, svårvärderade immateriella rättigheter, omklassificering av transaktioner, samt "speciella åtgärder" (special measures). Det kommer att bli särskilt viktigt att följa utvecklingen kring "speciella åtgärder" eftersom dessa delvis kan komma att avvika från armlängdsprincipen när denna princip anses ge ett icke acceptabelt utfall, för att istället välja en annan metod för att fastställa transferpriser.

Tax treaty abuse (Action 6)

Medan länderna som deltar i BEPS-projektet är eniga om att "treaty shopping" (det vill säga ingåendet i en struktur vars syfte är att nyttja ett skatteavtal som annars inte hade varit tillämpligt) måste kunna bekämpas, råder det fortfarande oenighet om hur detta skall åstadkommas. Medan OECD i sitt första utkast rekommenderade att länderna implementerar både en så kallad "limitation on benefits provision", en skatteflyktsklausul och ett uttalande i inledningen till ett skatteavtal om att dess syfte inte är att möjliggöra skatteundandragande eller treaty shopping, har OECD nu sänkt sina förväntningar och kräver inte längre att alla dessa moment implementeras i skatteavtalen. Det ska alltså räcka med en kombination av dessa moment. Anledningen är att länderna ska ges den flexibilitet de behöver då det har uppkommit konstitutionella och EU-rättsliga hinder till att implementera alla rekommendationerna samtidigt.

Hybrid mismatches (Action 2)

Dokumentet innehåller relativt få ändringar jämfört med det första utkastet. OECD kommer att arbeta mer med detta, framför allt när det gäller hur det föreslagna regelverket är tänkt att tillämpas i praktiken. Det är ju ett mycket komplext regelverk som föreslås och det är nödvändigt att koordinera dess tillämpning för att undvika både dubbel icke-beskattning och dubbelbeskattning. OECD kommer även att arbeta med sambandet mellan det föreslagna regelverket och andra typer av regler såsom CFC-regler.

Här kan konstateras att EU redan har lagstiftat i detta område genom ändringarna i moderbolagsdirektivet som kommer att träda i kraft senast den 31 december 2015. Läs mer om ändringarna i moderbolagsdirektivet i Tax matters från den 27 augusti 2014.

The tax challenges of the digital economy (Action 1)

Det var delvis på grund av skatteplanering i multinationella koncerner, verksamma inom IT-branschen, som BEPS-projektet blev prioriterat av G20-länderna. Dokumentet publicerat av OECD innehåller inte några konkreta lagstiftningsförslag, utan det är snarare ett policydokument som lägger grunden för framtida utredningar. Sedan förra utkastet har OECD fördjupat sig i nya affärsmodeller och behovet av att anpassa regelverket efter dessa. En viktig slutsats är att det inte är möjligt att isolera den digitala ekonomin från andra delar av ekonomin eftersom alla branscher påverkas av digitala affärsmodeller. Därför föreslås som tillvägagångssätt att hantera utmaningarna inom den digitala ekonomin framför allt genom andra Actions inom ramen för BEPS-arbetet.

Harmful tax competition (Action 5)

Skadlig skattekonkurrens är en Action inom ramen för BEPS-projektet och är nu föremål för ett inledande dokument. OECD har redan arbetat med skadlig skattekonkurrens, framför allt genom att publicera en rapport år 1998. Nu observerar OECD att det fortfarande finns skadliga skatteregimer men att trenden numera är att erbjuda förmånliga regimer för vissa typer av inkomster som kan åtnjutas av alla, eller i allafall många, skattebetalare. Ett exempel är så kallade "patent boxes", där vissa inkomster knutna till immateriella rättigheter inte beskattas med den normala skattesatsen utan med en lägre.

Här ges inga konkreta förslag, utan ett arbetssätt föreslås. Bland de olika metoderna som kommer att diskuteras finns automatiskt informationsutbyte för att informera en stat om att en skattebetalare drar nytta av en förmånlig skatteregel, vilket illustrerar att ökad transparens är en av förutsättningarna för BEPS-projektet. OECD kommer också att gå igenom olika skattesystem och undersöka vilka som kan resultera i skadlig skattekonkurrens.

Multilateral instrument (Action 15)

Eftersom många av OECD:s rekommendationer kommer att innehålla ändringar till befintliga skatteavtal vore det nödvändigt att omförhandla cirka 3000 skatteavtal för att implementera OECD:s rekommendationer. Detta vore en mycket lång process som OECD föreslår att drastiskt förkorta genom att länderna ska ingå ett multilateralt avtal. Syftet med detta första led i arbetet var att undersöka om ett multilateralt avtal är folkrättsligt möjligt. Utredningen är positiv och nästa steg är för OECD att begära ett mandat från länderna som deltar i BEPS-projektet att anordna en internationell konferens i detta ämne.

Det är också intressant att konstatera att ett multilateralt avtal skulle kunna innehålla förbindelser att ändra intern lagstiftning eller ge en grund för att utbyta mallar med landsspecifik information.

Välkommen till frukostseminarier om BEPS

BEPS påverkar skattemiljön och har en stor inverkan inte minst på regler och riktlinjer avseende internprissättning. I december bjuder vi in till frukostseminarier där du bland annat får veta mer om hur förändringarna kan komma att påverka företag i Sverige.

Läs mer och anmäl dig - Stockholm den 2 december

Läs mer och anmäl dig - Göteborg den 3 december

Läs mer och anmäl dig - Malmö den 4 december

Har du frågor om företagsbeskattning?

Se filmen "5 snabba frågor om BEPS"

Jérôme Monsenego

Anders Assarson

Anders Assarson

Anders Assarson arbetar på PwC:s kontor i Göteborg med internationell personbeskattning.
Kontakt: 010-213 14 23, anders.assarson@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder?

Lantmäteriet har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna att ta ut stämpelskatt vid vissa fastighetsbildningsåtgärder. Syftet är att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Stor guide: regeringens åtgärdspaket för företag – vad gäller?

Det har gått lite mer än ett år sedan regeringen presenterade det första åtgärdspaketet för företag med anledning av spridningen av ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverkets prioriterade kontroller 2021

Nu har Skatteverket presenterat vilka områden som kommer att granskas extra under 2021. Årets prioriterade kontroller riktar in sig på ...

Läs artikeln