Avgörandets stund närmar sig för framtidens digitala skatter

Ska skatter på digitala tjänster tas ut i landet där tjänsterna konsumeras eller där bolagen har sin bas och där produktion och produktutveckling sker? Det är knäckfrågan som nu närmar sig ett kritiskt läge. Vi tittar närmare på OECD:s förslag till digital beskattning.

I en nyligen publicerad artikel i Dagens industri larmar experter om riskerna med OECD:s förslag till digital beskattning. Vad säger OECD:s förslag och vad kan resultatet bli om förslaget blir lag?

Vilka företag omfattas av föreslaget för digital beskattning?

OECD:s förslag till beskattning av den digitala ekonomin riktar sig mot företag som säljer digitala tjänster. Som digitala tjänster nämns sökmotorer, plattformar för social media, digitala marknadsplatser, streamingtjänster, spel, molntjänster men också online-försäljning av varor och tjänster. Förslaget kommer sannolikt att träffa en mängd företag och branscher som kanske inte själva uppfattar att de är föremål för den föreslagna skatten. I ett första skede omfattar förslaget endast större koncerner med en omsättning över 750 miljoner euro, men kan utvidgas till att även omfatta mindre plattformsbaserade företag.

Hur kan svenska företag påverkas av förslaget?

Enligt OECD kommer förslaget att inbringa skatteintäkter om 100 miljarder USD globalt. Hur stor del av den skatten som belastar svenska företag är svårt att uppskatta. Däremot kan den digitala skatten komma att slå oproportionellt hårt mot Sverige och svenska företag. Anledningen till det är att vi är ett litet land med en liten konsumentskara och vår framskjutna position inom innovation och digitalisering.

När blir förslaget om digital beskattning ny lag?

Den 1-2 juli träffas OECD:s representanter i Berlin med målet att nå politisk konsensus om förslaget. Tanken är att den digitala skatten skall träda i kraft från 1 januari 2021.

Kommentar

Om OECD:s förslag blir verklighet kommer sannolikt inte bara de största bolagen påverkas. Många svenska företag i expansiva skeden som lanserar produkter och tjänster globalt riskerar att utarmas då skatter kan krävas in från samtliga marknader där de har kunder. Det här gynnar istället mindre innovativa länder som har stora befolkningsunderlag.

Sveriges regering har varit kritisk till de nya reglerna vilket är förståeligt då Sverige med en stark bas av innovativa start up-bolag riskerar att gå miste om stora skatteintäkter.

Tidsschemat med beslut i juli känns väldigt optimistiskt, men vi är nu i ett läge där ett vägval måste göras. EU-kommissionären Thierry Breton har till exempel sagt att EU kommer att ta över frågan om OECD inte kan enas om en princip för digital beskattning. Så frågan är ska den här frågan lösas av EU eller via OECD? Tiden är knapp för snart lär fler enskilda länder lansera egna lösningar.

OECD:s förra försök stoppades i ett sent skede av USA med krav på ändringar. Sannolikt vill man från deras håll undvika en svår politisk fråga före USA-valet. Nu är valet än närmare, men det kan bli svårt att förhala längre. Därför måste även svenska bolag verksamma inom det digitala området redan nu förbereda sig för olika scenarier med en ny skattesituation.