Dags att stämma av decemberlönen för 2016

Nu närmar vi oss slutet på året och det är därför hög tid att fundera över om lönen för delägaren ska anpassas till 2016 års beloppsgränser. För ägare till fåmansföretag är det viktigt att ta ut rätt lön om man vill ha möjlighet att påverka sitt gränsbelopp. För anställda i allmänhet kan det finnas anledning att växla lön mot till exempel en extra pensionsavsättning, om man når brytpunkten för statlig skatt.

På alla löneinkomster så betalar den anställde kommunalskatt. Beroende på var man bor så varierar den mellan cirka 30-35 procent. På taxerad inkomst som överstiger 430 200 kronor – den så kallade nedre skiktgränsen - betalar man dessutom 20 procent statlig skatt. Om den anställde har en högre taxerad inkomstlön än 625 800 kronor – den så kallade över skiktgränsen – så betalar man ytterligare 5 procent i statlig skatt på den del av lönen som överstiger denna gräns, det vill säga sammanlagt 25 procent statlig skatt.

Inkomståret 2016 kan du alltså ha en inkomst på 443 200 kronor respektive
638 800 kronor (de så kallade nedre och övre brytpunkterna) utan att betala statlig inkomstskatt respektive förhöjd statlig inkomstskatt. Detta beror på grundavdraget.

Personer som är födda 1950 eller tidigare kan för år 2016 ha en inkomst på 469 300 kronor respektive 657 500 kronor utan att betala statlig inkomstskatt respektive förhöjd statlig inkomstskatt. Det beror på att pensionärer som fyllt 65 år vid inkomstårets ingång har ett högre grundavdrag.

Den högsta pensionsgrundande inkomsten (PGI) är 478 551 kronor. Lön utöver detta generar ingen allmän pension. Gränsen för den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är 332 200 kr.

Löneuttagskravet enligt 3:12-reglerna

För ägare till fåmansaktiebolag finns ytterligare en viktig gräns att förhålla sig till. De så kallade 3:12-reglerna innebär en möjlighet att beskatta utdelning från bolaget med 20 procent effektiv skatt, upp till ett gränsbelopp.

Under vissa förutsättningar har ägare möjlighet att tillgodoräkna sig hälften av de kontanta bruttolöner som bolaget eller dotterbolag betalat ut under året vid beräkning av gränsbeloppet. Men det krävs att ägaren själv (eller närstående) själv tar ut en viss lön under året.

Löneuttagskravet för ägaren uppgår till 355 800 + 5 procent av de totala lönerna i bolaget. Men det finns en maxgräns. Oavsett hur stora löner bolaget har behöver ägaren aldrig ta ut mer lön än 569 280 kronor år 2016 för att få tillgodoräkna sig löneunderlaget vid beräkning av gränsbeloppet.

Det kan vara sista året som de nuvarande reglerna för beräkning av gränsbelopp gäller. Den 3 november 2016 presenterades en utredning som föreslog kraftigt förändrade regler i nuvarande modell. Enligt förslaget ska de nya reglerna börja gälla den 1 januari 2018 vilket i så fall innebär att beräkningen av gränsbelopp baserat på löner utbetalda under 2017 kommer att ske enligt det nya regelverket. Kontakta gärna oss om ni vill resonera kring hur förslaget påverkar er situation och hur ni ska agera.

Skriven av: Mirja Hjelmberg, tidigare anställd på PwC