Brexit och socialförsäkring – vad gäller?

Hanterar du personalförflyttningar mellan Sverige och Storbritannien? Då kanske du känner till att EU:s regelverk (förordning 883/2004) som styr socialförsäkringstillhörighet inom unionen inte är helt okomplicerat – stundande Brexit simplifierar inte läget. Vi ställer oss frågan hur en Brexit, från ett socialförsäkringsperspektiv, kan påverka gällande regler och försöker bena ut svaren vi har i nuläget.

Efter regeringsmötet i Storbritannien den 14 november 2018 meddelade premiärminister Theresa May att de har accepterat ett utkast till utträdesavtalet. Utträdesavtalet reglerar hur Storbritanniens utträde ur EU faktiskt ska gå till och hur EU/Storbritannien-relationen ska se ut efter utträdet, läs mer om detta i vårt tidigare inlägg, ”Brexit – vart är vi på väg?”. Den 25 november 2018 fick vi besked att EU accepterat utträdesavtalet. Nästa steg blir godkännande av det brittiska parlamentet. Som företagare i Sverige och/eller Storbritannien kan det därför vara bra att redan nu få en översikt vad utträdesavtalet innebär från ett socialförsäkringsperspektiv.

Huvudregeln inom EU är att du blir socialförsäkrad där du arbetar. Om en person kommer till Sverige för att arbeta endast i Sverige blir personen normalt omfattad av svensk socialförsäkring – både enligt svensk lag och förordningen. Undantag från huvudregeln finns vid arbete i två eller flera medlemsstater och vid utsändning. Praktiskt betyder det att svenskar till exempel kan vara utsända för att tillfälligt arbeta i andra EU/EES-länder, som Storbritannien, med bibehållen svensk socialförsäkring i upp till cirka fem år. Avgiftsskyldigheten för arbetsgivaren följer försäkringstillhörigheten. Detsamma gäller för brittiska medborgare som under en viss begränsad period är utsända till Sverige. Denna möjlighet, att stå kvar i hemlandets socialförsäkring vid utsändning, ges när man tillämpar förordning 883/2004. Försäkringstillhörigheten ska bekräftas genom att den anställde har ett så kallat A1-intyg utfärdat från sitt hemland. Reglerna om socialförsäkring vid arbete i flera länder är mer komplicerade och den anställdes socialförsäkringstillhörighet beror på flera omständigheter bland annat, på hur mycket av arbetet som utförs i hemlandet.

Kommentar

Med beaktande av ovan blir en naturlig följdfråga vad Brexit kommer innebära för anställda och arbetsgivare som har fortsatt trafik mellan länderna. Vad händer med de anställda som har A1-intyg från respektive Sverige eller Storbritannien? Om utträdesavtalet accepteras av det brittiska parlamentet kommer förordningen att fortsatt kunna tillämpas på utsändningar fram till den 31 december 2020 eller så länge pendlingen förblir oförändrad. Tidigare utfärdade A1-intyg kommer alltså vara gällande under en övergångsperiod, anställda kan fortsätta arbeta med bibehållen försäkring i sitt hemland (förutsatt A1-intyg) och arbetsgivare fortsätter betala avgifter där den anställde är försäkrad.

Om och när Brexit sker, som tidigast 31 december 2020, står Storbritannien utanför EU och förordningen är inte längre tillämplig. Fokus behöver i sådant fall skiftas mot socialförsäkringskonventionen mellan Sverige och Storbritannien eller intern rätt i respektive land. Enkelt förklarat skulle det, med nu gällande rätt, innebära att bibehållen försäkring i hemlandet troligen bara är möjlig i utsändningssituationer upp till tolv månader. Arbetsgivare, företag i Sverige eller Storbritannien, som har anställda med ogiltigt A1-intyg kommer förmodligen att få en avgiftsskyldighet i det land där de anställda utför sitt arbete. Det kan också finnas en risk för att sociala avgifter tas ut i båda länderna i vissa situationer.

Vill du diskutera eventuella konsekvenser för dina anställda som är utsända till eller från Storbritannien eller regelmässigt arbetar i både Sverige och Storbritannien är du välkommen att kontakta oss. Följ gärna utvecklingen på vår Brexit-sida.