Quick fix – nya beviskrav vid EU-handel av varor

Beviskraven för att en säljare ska anses ha visat att en gränsöverskridande varutransaktion har ägt rum varierar idag mellan olika EU-länder. Nu införs regler om gemensamma beviskrav inom EU för att harmonisera hanteringen för företag.

Idag finns inga tydliga riktlinjer i Sverige för vilka dokument ett svenskt företag bör ha för att styrka att en transport ut ur Sverige ägt rum i samband med en unionsintern försäljning. Detta till skillnad från exempelvis Tyskland där ett så kallat ankomstintyg (eng. ”certificate of arrival/entry certificate”, tysk. ”Gelangensbestätigung”) utgör det huvudsakliga bevismedlet för att en momsfri unionsintern försäljning eller export är för handen. Ett ankomstintyg är ett intyg som innehåller information om mottagarens namn och adress, mottagen kvantitet tillsammans med varornas branschspecifika beteckning samt chassinummer för fordon, i de flesta fall - plats och månad för mottagande, datum för ankomstintygets utfärdande samt mottagarens namnteckning. Inte heller i regeringens proposition (prop. 2018/19:160) om ändrade regler vid gränsöverskridande handel mellan företag som publicerades den 5 september 2019 nämns något om vilken dokumentation som kan utgöra bevismedel.

De nya bevisreglerna kommer inte innebära någon ny svensk lagstiftning utan gäller med så kallad direkt effekt i Sverige genom Rådets genomförandeförordning ((EU) 2018/1912). I förordningen, som reglerar hur gränsöverskridande varuförsäljning ska dokumenteras, anges att:

Om säljaren ansvarar för transporten ska säljaren ha minst två handlingar för att kunna styrka den gränsöverskridande transporten. Handlingarna ska vara utfärdade oberoende av varandra. Exempel på handlingar som accepteras är (Kategori A):

• undertecknat CMR-fraktsedel
• fraktsedel,
• konossement, eller
• speditörsfaktura från det företag som transporterar varorna.

Som alternativ accepteras även någon av handlingarna ovan (Kategori A) i kombination med någon av följande handlingar (Kategori B):

• försäkringsbrev rörande transporten,
• bankhandlingar som styrker betalningen av transporten,
• officiella handlingar utfärdade av offentlig myndighet som bekräftar varornas ankomst i destinationsmedlemsstaten eller
• kvitto utfärdat av lagerhavare i destinationsmedlemsstaten som bekräftar lagring av varorna.

Om köparen ansvarar för transporten ska säljaren dels ha två handlingar utfärdat av olika parter (enligt ovan) samt en skriftlig bekräftelse från köparen som visar att denne ombesörjt transporten av varorna. Den bekräftelsen ska innehålla alla uppgifter som idag omfattas av det tyska ankomstintyget.

Kommentar

De nya beviskraven innebär att det blir viktigt för företag att se över sina rutiner för att säkerställa att de nya beviskraven är uppfyllda, för att i största möjliga mån leva upp till regelverket på ett sådant sätt att det accepteras av medlemsstaterna generellt.

Det kan också noteras att EU:s VAT Expert Group har uttalat sig i frågan i så kallade Explanatory notes. Där framhålls att det faktum att en säljare inte nödvändigtvis har all den dokumentation som krävs enligt ovan, inte automatiskt innebär att förutsättningarna för en EU-försäljning inte är uppfyllda. Det kan också tänkas att det under en övergångsperiod kommer att finnas olika uppfattning mellan medlemsstaterna i denna fråga och att vi över tid kommer att se en utveckling. Vi tycker dock att det är viktigt att ett företag som ägnar sig åt EU-handel redan nu skapar så bra rutiner som möjligt, i syfte att undvika eventuella problem framledes.

Kontakta gärna oss för en diskussion kring hur de nya beviskraven kan påverka er verksamhet.