Lagrådsremiss om beskattning av säkerhetsreserv

PwC-skatteradgivning-Percent-3-solid_0002_burgundy.png ‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Percent-3-solid_0002_burgundy.pngRegeringen överlämnade i onsdags sitt förslag om nya skatteregler för företagssektorn till Lagrådet. Lagrådsremissen innehåller bland annat ett lagförslag om schablonbeskattning av skadeförsäkringsföretags säkerhetsreserv.

Vi har tidigare i Tax matters nämnt att regeringen i en promemoria angett att de avsett att presentera ett förslag där skadeförsäkringsföretags säkerhetsreserv schablonbeskattas. Lagrådsremissen är en följd av promemorian och det föreslås dels en tillfällig schablonbeskattning av säkerhetsreserverna, dels en permanent.

Regeringens förslag på permanentbeskattning innebär att en schablonintäkt tas upp som skattepliktig intäkt. Schablonintäkten beräknas till säkerhetsreserven vid ingången av beskattningsåret multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut. Statslåneräntan ska dock vid denna beräkning anses vara lägst 0,5 procent.

Förslaget på tillfällig beskattning innebär att ett skadeförsäkringsföretag som har en säkerhetsreserv vid ingången av det första beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2020 ska ta upp ytterligare en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 6 procent av säkerhetsreserven vid ingången av beskattningsåret. Schablonintäkten ska tas upp med en sjättedel under det första beskattningsåret samt med en sjättedel per år under de påföljande fem beskattningsåren, eller med hela beloppet under det första beskattningsåret. Skälen till den tillfälliga schablonintäkten är att regeringen föreslår en sänkning av bolagsskattesatsen till 20,6 procent, och att den gamla skattesatsen på 22 procent effektivt ska gälla för upplösning av avsättning till säkerhetsreserven som har gjorts före sänkningen.

De nya reglerna förväntas träda i kraft den 1 januari 2019

Kommentar

En liknande beskattning av säkerhetsreserven föreslogs av Företagsskattekommittén sommaren 2014. Enligt regeringens promemoria är ett skäl för beskattningen att öka den skattemässiga neutraliteten mellan säkerhetsreserv och periodiseringsfond.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Lennart Staberg och Anna Genblad

Lennart Staberg och Anna Genblad

Lennart Staberg och Anna Genblad arbetar på PwC:s kontor i Stockholm. Lennart arbetar med svensk och internationell beskattning som rör finansiella företag, bland annat försäkringsföretag. Han arbetar även med att biträda företag vid taxeringsrevisioner och skatteprocesser. Tidigare har Lennart varit föredragande i Skatterättsnämnden. Anna arbetar med svensk och internationell företagsbeskattning främst rörande finansiella företag.
Lennart: 010-213 31 69, lennart.staberg@pwc.com
Anna: 010-213 24 05, anna.genblad@pwc.com
Lennart Staberg and Anna Genblad works at PwC’s office in Stockholm. Lennart works with Swedish and international taxation relating to financial companies, including insurance companies. He also assists companies with tax audits and tax litigation. Lennart used to make presentations for the Revenue Law Commission. Anna works with domestic and international corporate taxation and with focus on the financial sector.
Lennart: +46 10 213 31 69, lennart.staberg@pwc.com
Anna: +46 10 213 24 05, anna.genblad@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skatteförslagen i höstbudgeten för 2020 – en sammanställning

Idag lämnade regeringen höstbudgeten till riksdagen. Nedan har vi sammanfattat de viktigaste förslagen till ändrade regler på skatteområdet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Föreslagna förändringar av tvistlösningar i Europa

Regeringen lade nyligen fram det lagförslag som ratificerar ett EU-direktiv gällande lösningar av skattetvister kring dubbelbeskattning ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Vindkraftverk och statsstöd – planering av fastighetsskatten

Mot bakgrund av att det, enligt Skatteverket, inte går att dela upp statsstöd på del av en taxeringsenhet eller del av ett år kan det vara ...

Läs artikeln